Den inre kritikern (egot) skränar högljutt att jag har misslyckats. ’Det är ett misslyckande att du är tillbaka i Tranås! Att du är tillbaka i ekorrhjulet och byggbranschen! Komma hemspringande med svansen mellan benen sådär… Och bloggen, när tänkte du ta tag i den? Det är ett misslyckande att du publicerar saker så sällan. För att inte tala om tiny houset, snacka om misslyckande att du inte kommit igång ännu. Du har inte ens lyckats få hem underredet!! Herregud, hela DU är verkligen ett enda stort misslyckade.’
Där någonstans vaknar positive mind till ordentligt – ryter ifrån, tröstar och peppar. ’Ingen av dessa saker är misslyckanden! Du har tagit dig igenom otroligt mycket på sistone, och du är fasen grym som överhuvudtaget står upp fortfarande. Vilken resa du gjort! Vilken resa du gör! Det är inte lätt att vakna upp i en värld som sover, men du gör det med bravur. Allting ordnar sig till det bästa!’
Den inre kritikern är mer än redo att gå till mothugg, medan positive mind är beredd att upprätthålla försvaret. Och de skulle kunna fortsätta, i en ändlös pingpong-match fram och tillbaka. Men det gör det inte, för neutral mind, som fram tills nu tålmodigt har iakttagit matchen med ett kärleksfullt och överseende leende, tar lågmält till orda. ’Du är inte dina prestationer. Du är inte dina tankar. Inte heller behöver du tro på det du tänker.’ Det blir tyst. En konstpaus, för att låta orden sjunka in ordentligt.
Både positive och negative mind är knäpptysta. De vet att neutral mind har rätt, och att det inte ens är lönt att försöka säga emot. Neutral mind fortsätter långsamt och tålmodigt:
’Det finns en mening med allt.
Du är trygg och hållen.
Allting är, och blir, precis som det ska vara.
Släpp taget!
Släpp det förflutna. Släpp framtiden.
Det enda som verkligen existerar är den här stunden. Nuet.
Och du går miste om det, om själva livet, när du inte är närvarande här och nu.’
Jag tar ett djupt andetag, andas ut och ler. Ah! Det känns så skönt. Jag njuter av stunden, av att vara helt och fullt närvarande.
Medveten och neutral.
Jag njuter av att observera och notera, utan att varken värdera eller döma.
Njuter av att känna varenda cell i min kropp vibrera av liv.
Jag njuter av stillheten som uppstår när tankarna upphör att existera.
Snart kommer det inre tjattret vara igång igen och pingpong-bollen studsa fram och tillbaka. Efter en stund lär jag återigen komma på mig själv, bli medveten och skratta åt egots komiska upptåg.
…Jag känner stor tacksamhet för medvetenheten, över att allt oftare (och allt längre) vara i kontakt med neutral mind. Där existerar inte oro, rädsla eller dömande – bara tillit, närvaro, ödmjukhet och kärlek.
När vi är i neutral mind är vi i kontakt med hjärtat, vår sanna essens, innersta kärna eller själen om du så vill – och det mina vänner, det är magiskt! ♥
…Vad väckte texten för tankar hos dig? Har du några frågor eller funderingar? Skriv gärna några rader här nedan!
Jag hoppas ni har en riktigt fin dag allesammans. Ta hand om er! ♥ Kramar
Relaterade inlägg:
– Glimtar från yogamattan
– Distans ger välbehövligt perspektiv
– Psykisk ohälsa & utmattning
– Trött på ideal, dieter & kroppshets
Tack för påminnelsen??❤ Ibland fastnar jag och det kan gå dagar innan min blick lyfts och allt blir klarare… och lite tystare.
Tack själv för dina ord ? Ja ibland fastnar man, o ofta inser man det först just när man lyfter blicken igen… Så härligt när allt blir tystare och klarare! ?
Skönt att du inte låter den inre kritikern få övertaget! Allt har en mening och ibland får man gå i cirkel och börja om från början fast några år senare och oerhört mycket klokare.
Kul att läsa om din resa och jag hoppas innerligt att det går bra för dig, kram!
Men eller hur! Absolut, det har du helt rätt i ?
Tack snälla du! Allt gott, kramar ?
’Var sak har sin tid’ har hjälpt mig mycket att tänka för att släppa stress och prestationsångest och istället hamna i det neutrala läget du beskriver, man vill ju så gärna ha det man siktar mot snabbt men ibland blir det till och med mkt bättre om det får ta sin tid. ”Snart är det dags, men inte riiiiiiktigt än tror jag” ? kul med uppdatering, kom på mig själv att fundera häromdan på hur det kan tänkas gå med tiny house å annat. (Sällan spelar ingen roll, finns mkt annat att läsa ändå under tiden så släpp det 😉
Jaa det är verkligen ett så himla bra uttryck, tack snälla för att du påminde mig om det! ? Absolut det har du helt rätt i, det finns ju tex en mening med att mitt tiny house-projekt stått lite still: jag har helt enkelt haft tillräckligt att hantera ändå, med alla andra förändringar som sker i livet just nu.
Vad roligt att höra, tack snälla för dina vänliga och uppmuntrande ord!
Tack! Precis vad jag behövde läsa just nu.
Vad fint att höra! ?
Det som kan uppfattats om ett misslyckande är kanske en av de bästa erfarenheterna i ett längre perspektiv. Den som provat, hen vet och har känt, den som inget gjort lever kvar i livslång undran och längtan. Varken bloggen eller tiny house försvinner någonstans om du inte själv vill. Allt har sin tid och framtiden är din.
Jättefina bilder i grön ton! Jag kan känna svalkan under trädkronorna
Absolut, det har du rätt i! Tack så mycket för påminnelsen, o för dina varma och uppmuntrande ord!
Ville också skriva som ovan att var sak har sin tid.
Du duger som du är, och vi som gillar att följa din blogg kommer att fortsätta göra det. Det jag gillar med din blogg är att du är så ärlig med dina tankar samtidigt som du peppar och inspirerar på olika fronter. Låt bloggen fortsätta ske på dina villkor ❤️
Åh, tack snälla för dina vänliga ord och för påminnelsen! Var nog precis vad jag behövde höra just nu. Tack! ❤
Hej! Fint att höra någon sätta orden så bra på det man upplever ibland. Både att känna sig misslyckad men också att emellanåt få insikt om alla erfarenheter och ”lyckanden” man gör. Och växer under tiden.
Jag känner mig ofta otillräcklig; hemma, på jobbet och i mitt jobbsökande. Blev oerhört besviken då jag inte fick ett jobb jag sökt och verkligen hoppats på. Var på mitt behovsjobb ( sökt nån helt annanstans) då jag fick beskedet och sanningen är att jag blev överrumplad av mina känslor och gråt. Kände mig misslyckad för att jag inte nådde ända fram i rekryteringen – igen. Och skämdes även för min starka reaktion, att jag inte kunde vara ”sval”. Tack o lov var jag ensam bortsett från en kollega som gav ett fint, deltagande, bemötande. Också en erfarenhet.
Önskar dig allt gott! ?
Glömde skriva att jag har blivit rejält förkyld och är hemma sjuk från mitt vikariat nu, vilket också känns som ett misslyckande, absurt jag vet. Men man känner ju en press att leverera då man bara jobbar extra. Nåja, det är som det är, man rår ju verkligen inte för att man blir sjuk. Om det var någon annan i min situation skulle jag ju aldrig tycka att det var annat än olyckligt. Varför dessa höga krav och förväntningar på en själv?!
Fint att höra att du uppskattade inlägget! Åh jag förstår, det är fullt förståeligt och helt okej ?? Skönt att kollegan gav dig ett fint bemötande.
Tråkigt med förkylningen, och att många av oss har så höga krav o förväntningar på oss själva. Fint dock när vi är medvetna om det, för då kan vi ju också genomskåda och ifrågasätta dem.
Hoppas att allt löser sig till det bästa! Lycka till med jobbsökandet och krya på dig ❤ Kram
Tack för ditt fina svar, uppskattas! ? Ja tack o lov har jag blivit bättre på att just genomskåda och ifrågasätta, ?
❤❤❤
Vad fint, vackert, naket och innerligt du skriver. Tacksam för att jag får läsa.
Kramar
Åh tack snälla du, det värmer att höra. Kram! ❤
Haha, så mycket igenkänning i denna fina text.
Jo, det är ju en evig ping-pong match, ett evigt tjatter i huvudet. Och då och då (kanske när tjattret tar sig överdrivna former?) som ”neutral mind” steppar in och man får lite rast, och som du skriver både det ”positive + negative mind” blir knäpptyst.
För att neutral mind är rim och reson; för att den är vår mänsklighet, vår vila och vårt ursprung.
Underbart skrivet om detta. Tack!
Åh vad fint att höra!
Men eller hur.
Tack snälla du för dina vänliga och uppmuntrande ord ❤
Du skriver så klokt och tar väldigt vackra bilder. Det är hög igenkänningsfaktor och jag tycker att du är så modig som vågar öppna upp. ?
Ååh, tack snälla för dina vänliga och uppmuntrande ord! De värmer ska du veta ?