Vego-inspiration

Vill du ta hand om din kropp och samtidigt göra gott för omvärlden? Njuta av mat som är otroligt god, och på samma gång äta hälsosamt? Då är ett hett tips att helt eller delvis gå över till en mer växtbaserad kost!

Är du osäker på var du ska börja, eller kanske sugen på nya recept? Toppen! I det här inlägget delar jag nämligen med mig av ett gäng tips som kan inspirera, motivera och underlätta.

Urban Vegan

Känner du till Urban Vegan? Om inte, så är det en svensk plattform som på ett positivt sätt vill inspirera till en medveten livsstil, utan några tråkiga pekpinnar. De publicerar bland annat artiklar, poddar, tv-program och böcker på temat.

På deras hemsida hittar du många matnyttiga och tänkvärda inlägg (som exempelvis detta) men också ett gäng recept – som alla ser galet goda ut!

urbanvegan.se finns även många inspirerande intervjuer med människor som på olika sätt brinner för frågor som växtbaserad kost och hållbar livsstil. ♥

…Jag finns faktiskt också med på ett litet hörn (yey!) 😉 Vill du läsa artikeln hittar du den här.

Och om du nyfiken på hur min resa sett ut, från att äta typisk västerländsk kost till en helt växtbaserad, så har jag tidigare berättat lite om det i detta inlägg. Dessutom har jag delat med mig av ett gäng tankar, tips & erfarenheter på temat.

Dominion

I övrigt kan jag tipsa om den oerhört starka och gripande dokumentären Dominion, som belyser hur köttet vi äter framställs. Personligen tycker jag det som skildras i filmen är motbjudande – dels storskaligheten, men framförallt sättet som djuren behandlas på.

Ärligt talat klarade jag bara av att se halva dokumentären, för att jag for så illa av det som visades. Men på samma gång är det så otroligt viktigt att inte köra huvudet i sanden och blunda för hur det vi lägger på tallriken faktiskt hamnar där. För vi har alla ett ansvar. Både du och jag.

Avslutningsvis tänkte jag bara tipsa om att jag tidigare delat med mig av ett gäng vego-recept här på bloggen. I samlingen hittar du bland annat min hummus med en twist, recept på havremjölk & fröknäcke samt 5 goda vego-frukostar. Eller vad sägs om 3 recept med mogen banan som är såväl veganska som sockerfria?

Älskade hummus! ♥

Vad har ni som läser för tankar och erfarenheter av vegetarisk/växtbaserad kost? Har ni några tips på inspirerande böcker, konton eller sevärda dokumentärer på temat? Berätta gärna i en kommentar!

Hoppas ni har en underbar dag allesammans! Ta hand om er ♥ Kramar

Relaterade inlägg:
Bli (kli)matsmart – 5 enkla tips
Vegorecept – två soppor & mumsig mjukost
Vad är schysst, hållbar & hälsosam mat?
Biskvier sötade med dadlar (raw & vegan)
Säsongsanpassad mat – Att äta i säsong

Kommentarer
Gillade du det här inlägget? Dela det gärna med dina nära och kära! ♥

Bli (kli)matsmart – 5 enkla tips

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar till Matsmart.

Påverkar miljö- och klimatfrågorna vad ni äter? Eller är det främst andra saker – som till exempel smak, kostnad och hälsoaspekter som ligger till grund för er kost?

För mig är alla dessa punkter viktiga. Men går de att förena? Är det möjligt att äta nyttigt och gott, samt klimatsmart och ekonomiskt, på samma gång? Jag tror det. För faktum är att dessa saker många gånger går hand i hand.

I det här inlägget tänkte jag berätta mer, samt dela med mig av fem (kli)matsmarta tips. Häng med!

1. Våga vego

Det är nog ingen som har missat att det är klimatsmart att äta mer växtbaserat. Men visste du att hela 75 procent av matens klimatpåverkan kommer från just kött- och mejeriprodukter?

Vidare har forskarna kommit fram till att en vegansk kost är det enskilt bästa sättet att minska sin klimatpåverkan.

Men hur gör man då om steget till en helt vegansk kost känns för stort? Jo, man kan ju såklart börja smått! ♥ Ät vegetariskt någon eller ett par dagar i veckan, och minska sedan successivt på mängden kött och mejeriprodukter.

Behöver du inspiration så har jag tidigare skrivit om schysst, hållbar & hälsosam mat här. Du kan också läsa om mina tips, tankar & erfarenheter kring vego-kost, samt hitta ett gäng recept här.

2. Ät i säsong

För de flesta kanske det här inte direkt är någon nyhet. Men faktum kvarstår att det både är ekonomiskt, miljövänligt och klimatsmart att välja råvaror som är i säsong!

Dessutom har det många fördelar rent smak- och hälsomässigt. Vill du veta mer? Kolla in detta inlägg.

3. Odla & laga själv

Om man har möjlighet att odla och/eller laga mer utav sin mat själv, så kan det ha positiva effekter på både plånboken och miljön.

Att till exempel så sina egna groddar, skott & microgreens sparar in på såväl förpackningar som transporter, samtidigt som det blir betydligt mer ekonomiskt. Detsamma gäller mycket hel- och halvfabricerad mat.

Ett annat tips är att göra sin egen havremjölk! Det blir betydligt billigare, samtidigt som man minimerar förpackningarna och slipper transportera en massa vatten i onödan. (Runt 90% av havremjölken är ju vatten).

Med det sagt, är det fortfarande mer klimatsmart att köpa färdig havredryck än ’vanlig’ mjölk.

4. Välj eko & undvik flygfraktade matvaror

Tyvärr är majoriteten av den konventionella maten framställd på ett ohållbart sätt, samt besprutad med diverse bekämpningsmedel. Vilket såklart inte är bra varken för hälsan eller moder jord. Men som tur är, har utbudet av ekologiska och kravmärkta produkter ökat de senaste åren – samtidigt som prisskillnaden har minskat. Det glädjer mig, eftersom fler då får tillgång till schysst mat. ♥

I övrigt listar denna artikel fem flygfraktade matvaror som vi bör försöka undvika (samt en förklaring till varför).

Färska bär – en av de matvaror som alltid transporteras med flyg om de inte är svenska. Plocka gärna egna under sensommaren eller köp frysta istället.

5. Släng inte maten

Att inte kasta mat är ett klassiskt tips, men faktum kvarstår att var femte (!) matkasse slängs helt i onödan. Visste du att vi svenskar i genomsnitt kasserar 56 kilo ätbar mat per person och år? Det blir totalt ca 1,3 miljoner ton mat – bara i Sverige. Snacka om slöseri med såväl pengar som med jordens resurser.

Ett företag som aktivt försöker göra något åt detta, är Matsmart. De säljer produkter som annars skulle ha slängts, till ett lägre pris. Grymt bra initiativ tycker jag! Dessutom har de ett ganska stort utbud av ekologiska produkter. ♥

Tips! Jag såg att Matsmart just nu har en kampanj där du får ytterligare 10 % rabatt på hela köpet, när du anger koden OKTOBER18 (gäller tom 2018-10-07).

Nu är jag nyfiken på vad ni tycker och tänker! Har miljö- och klimatfrågorna påverkat era matvanor, och i så fall hur? Har ni fler tips eller idéer på temat? Eller kanske några andra frågor eller funderingar? Lämna gärna en kommentar!

Hoppas ni har en fin kväll allesammans. Kram på er! ♥

 

Relaterade inlägg:

Min resa mot ett mer hållbart liv – Del 1. Maten & kosten
5 tips på goda vego-frukostar
Recept – Värmande soppa med chili & röda linser
Våga vego – tips, tankar & erfarenheter
Det är svårt att hålla sig frisk & sund i ett sjukt samhälle

 

Kommentarer

Gillade du det här inlägget? Dela det gärna med dina nära och kära! ♥

Säsongsanpassad mat – Att äta i säsong

Det här med mat och kost är verkligen inte helt lätt. Vad ska man äta och inte? Vi bombarderas dagligen med nya rubriker och rön: ”Ät det här! Testa den här dieten och gå ner X kg på bara 14 dagar! Varning, dessa livsmedel är dåliga för din hälsa!” och så vidare. Personligen är jag så trött på dessa utrop att jag numera gör mitt bästa för att undvika dem.

Jag är inte intresserad av några ’quick-fix’ eller ’mirakel-lösningar’, utan vill ha något mer långsiktigt och hållbart. Mot den bakgrunden kommer detta inlägg (som är en del av temamånaden i utmaningen mot ett mer hållbart 2018) att handla om säsongsanpassad mat.

För en tid sedan läste jag att ett salladshuvud har 16 gånger så hög klimatpåverkan under vinterhalvåret i Sverige, jämfört med ett som odlats under sommaren. 16 gånger, det är ju helt galet! Tyvärr hittar jag inte källan nu, men om jag inte missminner mig så gällde jämförelsen isbergssallad som odlas på friland under sommaren och i växthus under vintern. Främsta anledningen till den stora skillnaden är att många av de svenska växthusen värms upp med olja under vintern…

Hur är det med importerad sallad då, kan man fråga sig? Det beror ju såklart på en rad faktorer – bland annat var den är odlad, under vilka förhållanden, samt transporten. Men generellt har den åtminstone dubbelt så hög påverkan som ett lokalt (svenskt) salladshuvud har under sommaren. Det här gäller såklart inte enbart sallad, utan oerhört många andra grödor också.

Man behöver inte gå sådär jättelångt bakåt i tiden för att upptäcka stora skillnader på matbutikernas sortiment. I dagsläget ser ju utbudet i princip likadant ut året runt, men så var det inte för en sisådär femtio år sedan. Nu kan vi mumsa på såväl sallad som färska jordgubbar mitt i vintern och ingen tycker att det är det minsta konstigt. Vi har vant oss vid att allt finns att tillgå, oavsett årstid.

På samma sätt har exotiska frukter och grödor (som exempelvis banan och avokado) blivit så vanliga, att de knappast anses ’exotiska’ längre. Ingen (eller väldigt få) lyfter på ögonbrynen när äpplena kommer från Nya Zeeland och avokadon från Argentina… Men, det har ju inte alltid sett ut så.

I det här inlägget vill jag lyfta fördelarna med att äta mer säsonganpassad mat – dvs att i större utsträckning låta årstiderna styra vad vi äter. Men vilka grödor är egentligen i säsong när? Vissa saker har de flesta koll på, som till exempel färskpotatis och svenska jordgubbar, men i övrigt är vi många som tappat den här typen av kunskap. Och det är ju inte så konstigt egentligen, majoriteten av oss i det moderna samhället lever relativt avskärmade från naturen och behöver inte odla vår egen mat för att överleva. Dessutom ser ju som sagt butikernas utbud i princip likadant ut året runt.

Det här är ingen kritik, utan snarare ett konstaterande av hur samtiden ser ut. Det är såklart inget fel med att köpa sin mat i en butik, eller att odla den själv för den delen. Var och en gör som de vill. Men, jag tror att vi har mycket att vinna på att bli lite mer medvetna om säsongerna och anpassa vår kost därefter.

5 fördelar med att äta mer i säsong:

1. Ekonomiskt: många gånger är råvarorna som billigast när de är i säsong (det finns ofta ett överflöd = lägre pris)
2. Hälsa & variation: ofta framhålls hälsofördelarna med att äta en varierad kost; genom att följa årstidsväxlingarna/säsongerna sker detta naturligt
3. Miljövänligt & klimatsmart: säsongsanpassad kost sparar bland annat resurser, minskar utsläppen och behovet av transporter
4. Smaken: många gånger smakar maten så mycket godare när den är i säsong (jämför tex smaken på jordgubbar/tomater under vinterhalvåret med sommaren)
5. Längtan: att inte ständigt ha tillgång till något, utan att få längta lite, gör att vi uppskattar det så mycket mer när vi väl får det

Tankar kring säsongsanpassad mat, exotiska frukter & självhushållning

Rent krasst är ju egentligen exotiska frukter och grönsaker aldrig i säsong här på våra nordliga breddgrader. Visst, en del av dessa går att odla i växthus även här, men långt ifrån alla. Betyder det att vi aldrig kan äta dem? Nej, det kanske inte är realistiskt. Åtminstone inte på kort sikt. Men vi skulle kunna ha en lite mer ’mindful approach’. Kanske går det att spara de exotiska frukterna till speciella tillfällen? Min man och jag drömmer ju om att bli självhushållare framöver och inspireras därför mycket av hur de gjorde förr.

Under vintern finns det ju inte så mycket i varken frukt eller grönsaksväg som växer i Sverige, förutom möjligen några kål- och äppelsorter. Innan världen blev lika globaliserad som den är idag, fick man alltså lagra frukt och grönt på olika sätt. Det var naturligt att äta mer rotfrukter och kål under vintern, eftersom de funkar fint att lagra. Frukt och bär fick avnjutas i torkad, konserverad eller fryst form. Alternativt som sylt eller i olika inläggningar. (Okej man kanske inte hade tillgång till frys då, men nu har vi ju det.)

Jag och min man har ju fortfarande en lång bit kvar innan vi ens är i närheten av att vara självförsörjande på mat, vi har ju bara precis börjat nosa på det. Men vi försöker successivt att redan nu äta mer i säsong. Personligen väljer vi till exempel bort sallad, gurka och tomat under vintern, eftersom de mest består av vatten. Vi har också påbörjat resan mot en mer medveten konsumtion av exotiska frukter och grönsaker, men äter fortfarande en del bananer… Man får liksom ta ett steg i taget!

Vi har nyligen börjat grodda själva istället för att köpa färdiga förpackningar. Här: alfalfafrön, så gott! ♥

7 tips på alternativ till sallad under vintersäsongen:

1. morötter i olika former: rivna, som stavar, kokta, osv
2. groddar & microgreens: av bönor, frön och linser
3. frysta grönsaker: blomkål, broccoli, ärtor, haricots verts, mm
4. picklad lök, kål, rotfrukter
5. vitkål: i kombination med rivna morötter, som pizzasallad, mm
6. övriga kålsorter: strimla och blanda med en vinägrett, gör grönkålschips, osv
7. känns det svårt att helt välja bort färska grönsaker? välj åtminstone de som innehåller mer näring (och inte bara vatten) – exempelvis paprika

Uppdatering: paprika var tyvärr inget bra exempel, se länk i kommentar till detta inlägg

Tanken är att vi ska grodda fler sorters frön och bönor framöver… samt kikärtor!

Kissen trodde att det var matdags när jag plockade fram kikärtorna! Hahaha stackars liten, han tyckte väl att påsen prasslade på samma sätt som kattmaten ?

Ja, det var några av mina tankar och tips kring säsonganpassad mat. Vad tänker ni som läser? Äter ni i säsong? Har du fler tips eller några funderingar? Lämna gärna en kommentar!

Hoppas ni haft en fin Alla ♥ – dag! Kram på er

 

Relaterade inlägg:

Vad är schysst, hållbar & hälsosam mat?
Ett mer hållbart 2018 – en månad i taget
Våga vego – tips, tankar & erfarenheter
5 tips på goda vego-frukostar

 

Kommentarer

Gillade du det här inlägget? Dela det gärna med dina nära och kära! ♥

Våga vego – tips, tankar & erfarenheter

Februari är här och det är dags att dra igång del 2 i utmaningen mot ett mer hållbart 2018 – nämligen en grön månad! Vi fokuserar alltså på kosten och dess inverkan; på hur vi kan äta mer hälsosamt och klimatsmart. Som tidigare nämnt, väljer var och en sin egen nivå och alla kan delta! Kanske kör du en hel månad med enbart vegetarisk/vegansk mat, eller också väljer du vego vissa dagar eller måltider varje vecka? Som sagt, du väljer själv!

Och om du som jag, redan äter växtbaserat, kan vi utmana oss själva med att äta mer oprocessad mat, samt råvaror som är i säsong. Under hela februari kommer jag dela med mig av lite extra tips, tankar och mumsiga recept på temat.

Men nu kör vi igång tycker jag! I detta inlägg kommer jag bland annat besvara några av de vanligaste frågorna/fördomarna kring vego-kost, tipsa om några sevärda dokumentärer, samt dela med mig av ett gäng tips, goda råd och erfarenheter.

Fördomar kring vegetarisk/vegansk kost

Det finns många förutfattade meningar kring vego-kost. En del tror att den enbart består av sallad, att maten är smaklös eller att man inte blir mätt. Vissa menar att en växtbaserad kost är hälsosamt medan andra hävdar att det är svårt att få i sig alla näringsämnen. Ytterligare några säger att det är dyrt och komplicerat.

Jag skulle säga såhär; vegetarisk och vegansk mat blir vad du gör den till. Precis som med all annan mat! Det finns rätter som är komplicerade att tillaga, men även de som är barnsligt enkla. Maten kan vara smaklös eller gudomligt god, det beror på hur du tillagar den! Och äter du samma sak dag in och dag ut kommer du förr eller senare få näringsbrist, alldeles oavsett om du äter en animalisk eller växtbaserad kost.

Vegetarisk och vegansk mat kan vara både billig och dyr, det beror på vilka råvaror och produkter man väljer – precis som för kött (jämför grillkorv med oxfilé så förstår du principen). På samma sätt kan växtbaserad kost vara mer eller mindre hälsosam – grillchips och läsk är veganskt, men inte speciellt nyttigt. Kort och gott, det blir vad du gör det till.

Med det sagt, finns det mycket att vinna på en växtbaserad kost! Både för hälsan, planeten och djuren ♥

5 erfarenheter & goda råd

1. Smaklökarna behöver vänja sig – Visste du att våra smaklökar kan behöva vänja sig vid nya smaker? Det kan ta mellan 10-15 gånger innan vi verkligen kan säga om vi tycker något är gott eller inte. Det här kan verka märkligt, men jag upplever verkligen att forskarna har helt rätt i detta. Jag gillade till exempel varken kikärtor, bönor, linser, oliver eller havremjölk för några år sedan. Nu tycker jag verkligen genuint att dessa livsmedel är supergoda! Alltså, ge inte upp om du inte gillar något första gången du smakar utan prova igen (eller hitta ett nytt tillagningssätt).

2. Omställning för magen – Ibland är det inte bara smaklökarna som kan behöva tid för att vänja sig vid en ny kost. Bönor, grönsaker och sädesslag av fullkorn (som ofta är vanligt förekommande i vego-kost) är fiberrika livsmedel, vilket kan vara en omställning för magen. För att minimera eventuella besvär, kan du börja med en mindre mängd av dessa livsmedel och sedan successivt addera mer.

3. Ingen risk för proteinbrist – Många är oroliga att de inte ska få i sig tillräckligt med protein när det äter växtbaserat. Så här ligger det till: så länge du äter en tillräcklig mängd kalorier varje dag, är den risken i princip obefintlig (förutsatt att du inte enbart lever på typ godis eller liknande). Känner du dig ändå orolig, kan jag bara nämna att det finns många elitidrottare som är veganer – och om de klarar sig fint (vilket de gör) så klarar vi andra oss också.

4. Hur är det med vitaminer och liknande? – Det enda som egentligen är svårt att få i sig som vegan är vitamin B12. Det produceras av mikroorganismer, framförallt speciella bakterier som bland annat finns i jord. I dagens renliga och hygieniska samhälle äter vi sällan jordiga grönsaker, men däremot får djuren i sig B12 bland annat när de betar (därför innehåller animaliska produkter vitaminet). Men som vegan bör man alltså komplettera med tillskott av B12, antingen i form av tabletter eller i form av berikade livsmedel (exempelvis viss växtbaserad mjölk).

Vintertid kan det också vara klokt att komplettera med D-vitamin. Utöver det räcker en varierad kost, men vill man gardera sig finns det även multivitaminer speciellt framtagna för veganer/vegetarianer.

5. Det här med osten – När man ska gå över till eller testa vegansk kost under en period, är osten den sak som allra flest har svårast att släppa taget om (inklusive mig själv). Det är faktiskt inte så konstigt, precis som för exempelvis kaffe och socker så innehåller nämligen mejeriprodukter (och i synnerhet ost) ämnen som triggar hjärnans belöningssystem. Vi blir/är alltså beroende av det! Och som bekant är det ju inte alltid helt lätt att bryta ett beroende, men det är möjligt om man vill. Jag är i princip aldrig sugen på ost längre och då var jag tidigare en riktig ost-fantast. Blir det alltför tufft, finns det ju alltid veganska alternativ/substitut att ta till om man vill.

5 tips som kan underlätta när man övergår till vegetarisk/vegansk kost

1. Gemenskap – Oavsett vad man gör, så är det nästan alltid mycket lättare om man kan få support och inspireras av andra som tidigare gjort eller gör samma resa som en själv. Be en vän eller familjemedlem haka på vego-utmaningen, eller hitta likasinnade online! Det finns mängder av facebook-grupper, forum och youtube-kanaler på temat. Och självklart har vi ju också varandra här på bloggen! ♥

2. Välj fokus – Fokusera inte på de animaliska produkterna du väljer bort, utan snarare på alla de vegetariska/veganska godsakerna du kan äta istället! Jag lovar, det finns verkligen massor som är otroligt gott.

3. Mixa och ’göm’ – I början var jag inte speciellt förtjust i varken i bönor eller linser (mina smaklökar hade ju inte vant sig!) men då såg jag till att ’gömma’ dessa ingredienser i maten, så att jag inte kände dem.  Har du svårt med konsistensen på linser? Välj en linssoppa som mixas slät. Är du ovan vid bönor? Leta upp recept på bröd, bakverk och liknande där de inte märks av, eller testa bön-/kikärtspasta. Och slutligen, testa olika tillagningssätt. Jag älskar kikärtor nu, men till en början åt jag dem enbart i form av hummus…

4. Några säkra kort – Hitta ca fem stycken basrecept som du tycker om. Välj maträtter som är snabba, enkla, goda och billiga. Sedan kan du successivt utöka med fler recept, men i början är det bra att ha några favoriter eller säkra kort att luta sig emot. Tips! Googla på en maträtt du gillar eller är sugen på, följt av ’vegetariskt’ eller ’veganskt’ – det finns verkligen recept på (i princip) allt.

5. Det är okej med substitut – I början är man ofta inkörd på och van vid rätter av varianten ’köttbullar-sås-och-potatis’. Inget fel i det. Men om övergången till en linsgryta känns för stor, går det ju fint att köpa substitut som exempelvis ’vego-bollar’. Personligen upplever jag att man efter en tid lär sig att tänka på ett annat sätt och inte längre är lika bunden till de traditionella rätterna. (För generellt är det billigare att ersätta de animaliska produkterna med exempelvis bönor och linser, än vego-substitut). Dock är ett prisvärt alternativ, den frysta sojafärsen (vi köper i påsar om 1 kg) – det är väldigt smidigt att kunna ta fram precis så mycket färs man behöver och sedan slänga ihop en ”köttfärssås” eller krydda med en taco-mix.

Tips på dokumentärer

Här kommer några sevärda dokumentärer på temat mat, hållbarhet och hälsa:

Köttets lustar – en dokumentärserie i tre delar, där vi får följa Henrik Schyffert när han lär sig mer om köttindustrin. Personligen tycker jag att alla bör känna till hur den där biffen vi äter faktiskt framställs, samt dess påverkan på diverse plan. Hur har de svenska djuren det egentligen? Och hur ser det ut på slakteriet? Det får man bland annat svar på i dokumentären. Den är väl sevärd (även om jag är lite besviken på slutet). Serien kan ses på Svt-play till och med den 19 juni i år.

Följande dokumentärer finns bland annat finns på Netflix:
Cowspiracy – om hur maten vi äter påverkar miljön
What the Health, Forks over Knives och Food Choices – om hur maten påverkar din hälsa, samt hur du kan undvika/bota våra vanligaste välfärdssjukdomar

Vill du ha fler tips, läsa om min vego-resa eller ta del av mina tankar kring mat och kost? Kolla gärna in de relaterade inläggen här nedan! Framöver kommer jag bland annat berätta mer om hur vi kan äta mer i säsong samt dela med mig av ett gäng recept.

Men nu är jag nyfiken på vad ni som läser tycker och tänker. Är du sugen på att köra en vego-månad? Eller äter du kanske redan vegetariskt/veganskt idag? Har du några tips eller andra tankar du vill dela med dig av? Lämna gärna en kommentar!

Hoppas ni får en mysig fredagskväll och en härlig helg! Kram på er ♥

 

Relaterade inlägg:

Min resa mot ett mer hållbart liv – Del 1. Maten & kosten
– Vad är schysst, hållbar & hälsosam mat?
– 5 tips på goda vegofrukostar
– Recept – soppa med chili & röda linser

 

Kommentarer

Gillade du det här inlägget? Dela det gärna med dina nära och kära! ♥

5 tips på goda vego-frukostar

Är du sugen på att äta mer vegetarisk/vegansk mat, men tycker det är lite klurigt att veta var du ska börja? Då kanske min utmaning kan vara något för dig, under februari kör vi nämligen en vego-månad! Alla kan delta och man väljer själv sin nivå. Vill du äta uteslutande vegetariskt/veganskt under en månad, eller kanske vissa dagar eller måltider? Du väljer.

Hursomhelst tänkte jag redan nu tipsa om ett gäng riktigt goda vego-varianter av några vanliga frukostar. Självklart går de fint att äta även som mellis eller kvällsmat.

1. Gröt/Overnight oats

Två av mina favvo-frukostar är havregrynsgröt och ’overnight oats’ – det är enkelt, gott och mättande! Havregrynsgröten serveras med valfri topping (min favorit är ett halvt äpple, blåbär och solrosfrön) och valfri mjölk.

Overnight oats är en kall variant av gröt, som med fördel kan göras kvällen innan och är ett smidigt alternativ om du vill spara tid på morgonen. Till 1 portion behöver du:
• 1 – 1 ½ dl havregryn • 1 msk chiafrön • ½ dl kokosflingor • 1 ½ – 2 dl valfri mjölk • en uns vaniljpulver • frukt/bär •
Blanda ihop samtliga ingredienser och ställ i kylen, gärna över natten men minst ett par timmar. Bär kan tillsättas på kvällen eller precis innan servering. Toppa med exempelvis frukt, bär, russin, frön eller nötter. (Vaniljpulvret kan uteslutas, alternativt ersättas med exempelvis kanel och/eller kardemumma.)

Veganskt: Välj valfri växtbaserad mjölk, exempelvis havre-, soja- eller mandelmjölk. (Recept på havremjölk hittar du här)
Vegetariskt: Vanlig ’ko-mjölk’ är ok

Min variant av hummus ♥ Receptet hittar du här.

2. Macka/smörgås

Gillar du att starta dagen med någon eller ett par smörgåsar? Inga problem, det finns många goda och gröna alternativ till traditionella köttpålägg! Här kommer några förslag, många av dem kan med fördel kombineras med varandra:
hummus • nöt/frösmör • grönsaker • groddar • avokado • röror/spreads • marmelad/sylt • frukt •
Det finns även veganska substitut på bland annat ost, skinka och prickig korv i lite större/välsorterade matvarubutiker.

Veganskt: Välj bröd och pålägg som är fria från mejeri- och övriga animaliska produkter. Smöret kan ersättas med vegetabiliskt margarin (personligen undviker jag dock det).
Vegetariskt: Smör, mjölk och övriga mejeriprodukter är generellt okej – kontrollera dock så att de inte innehåller gelatin. Många ostar innehåller även löpe som inte är vegetariskt, välj därför ost med vegetabiliskt/bakteriellt ystenzym.

Hemmagjort solrosfrösmör är så gott! ?

Att göra eget nöt-/frösmör är enkelt! Rosta frön/nötter i ugnen, 150-175 ºC, tills de är gyllene till färgen. Passa dem noga så att de inte bränns och rör om då och då. Låt dem svalna och mixa i matberedaren minst 5-10 minuter (ju längre tid, ju slätare smör). Tillsätt salt efter smak och ev. lite valfri vegetabilisk olja (gärna relativt smakneutral). Obs! Matberedaren kan behöva vila efter några minuter, för att inte överhettas.

3. Yoghurt/mjölk med müsli/flingor

Föredrar du att starta dagen med en tallrik flingor med mjölk, eller kanske yoghurt med müsli? Det går fint även när man äter vegetariskt eller veganskt! Välj valfri mjölk/yoghurt och toppa med exempelvis flingor, müsli, granola, nötter, frön, torkad frukt eller bär.

Veganskt: Välj växtbaserad mjölk/yoghurt, exempelvis havre-, soja-, mandel- eller nötbaserade produkter.
Vegetariskt: Vanliga mejeriprodukter baserade på ko-mjölk är okej. Kontrollera dock att yoghurten inte innehåller gelatin (används i vissa fall som förtjockningsmedel).

4. Smoothie/smoothie bowl

Smoothie är verkligen supergott och ingredienserna går närmast att variera i oändlighet. Nedan kommer några förslag på ingredienser:
• frukt •  bär • valfri mjölk • groddar • gröna blad (typ babyspenat och liknande) • chiafrön •  kokosflingor • örter (tex mynta eller citronmeliss) • alger (typ spirulina och chlorella) • olika typer av pulver (tex nypon, vetegräs eller blåbär) •
För smoothie bowl: gör smoothien lite tjockare, genom att antingen ta en mindre mängd mjölk alternativt addera saker som får den att tjockna; typ chiafrön/kokosflingor. Toppa med exempelvis granola, nötter, frön, kokosflingor mm.

Veganskt: Välj valfri växtbaserad mjölk, exempelvis havre-, soja- eller mandelmjölk
Vegetariskt: Vanlig ’ko-mjölk’ är ok

5. Pannkakor

Vissa dagar (typ på helgen) kan det vara härligt att lyxa till det med pannkakor till frukost! Det finns verkligen en uppsjö av recept att välja mellan. Men några av de enklaste jag provat, är dessa:

4-5 små pannkakor, 15 min
• 1 banan • 1 dl kokosmjölk • 1 ½ dl havregryn • ev. en nypa vaniljpulver •
Blanda alla ingredienser med en stavmixer eller i en matberedare. Stek pannkakorna i kokosolja. Toppa med exempelvis äppelmos, bär och kokosflingor.

Veganskt: Välj veganska recept eller ersätt mejeriprodukterna med växtbaserade alternativ. Ägg kan i många recept ersättas med kikärtsspad/bakpulver/’chia-ägg’
Vegetariskt: Mejeriprodukter och ägg är ok

Vad brukar ni som läser äta till frukost? Är du sugen på att haka på utmaningen och köra en grön månad under februari? Har du fler tips på goda vego-frukostar? Lämna gärna en kommentar!

Ha en fin kväll allihopa, ta hand om er! Kramar ♥

 

Relaterade inlägg:

Ett mer hållbart 2018 – en månad i taget
– Vad är schysst, hållbar & hälsosam mat?
Min resa mot ett mer hållbart liv – Del 1. Maten & kosten

 

Kommentarer

Gillade du det här inlägget? Dela det gärna med dina nära och kära! ♥

Vad är schysst, hållbar & hälsosam mat?

I det här inlägget tänkte jag provprata (provskriva) lite kring mat och kost, bland annat ur hälso- och hållbarhetssynpunkt. Jag tänkte även dela med mig av mina tankar kring en vegetarisk och vegansk livsstil. Om någon inte är bekant med begreppet ”provprata” så är det alltså när det man säger inte är helt färdigformulerat och därmed kan innehålla brister eller felslut. Egentligen provskriver jag alltid här på bloggen – för jag sitter verkligen inte på alla svaren. Därför försöker jag vara tydlig med att det som passar och känns rätt för mig, inte nödvändigtvis behöver vara rätt för någon annan. Men idag vill jag vara extra tydlig med just detta, att jag provpratar.

Alltså, jag dömer ingen och jag säger inte att något är rätt eller fel. Jag vill bara dela med mig av mina tankar.

Generella tankar kring maten & dess påverkan

När det gäller mat och kost är förstås det allra lättaste att inte fundera så mycket, utan äta som man alltid har gjort. Men faktum är, att vad vi väljer att äta inte bara påverkar oss själva och vår hälsa, utan också andra arter och planeten i stort. Jag är medveten om att jag (och många med mig) är privilegierade, som i mångt och mycket kan välja vad vi vill äta. Vissa människor har ingen valmöjlighet, utan får äta det som finns. Andra stackare har ingen mat alls, vilket såklart är hemskt. Med det sagt, tänker jag att vi som faktiskt kan välja, ska försöka göra så genomtänkta och kloka val som möjligt. (Och nej, det är verkligen inte lätt! Notera att jag skrev försöka ♥)

Hur ska man äta då, om man vill må bra och samtidigt värna om miljön? Det finns egentligen inget kort eller enkelt svar, det är så oerhört många aspekter som väger in. Få saker här i världen är helt svart eller vitt, de mesta faller in under någon form av gråskala – så även maten skulle jag säga.

Maten, miljön & klimatet

Vad vi ska äta för att ha så liten miljö- och klimatpåverkan som möjligt, är ju ganska omdebatterat. Jag har läst otaliga böcker och artiklar, samt sett en stor mängd dokumentärer på ämnet. Det gör mig ju dock inte till någon expert. Men av det jag kunnat läsa mig till, är min slutsats att det bland annat beror på var man bor. Vi har till exempel helt andra förutsättningar här i Norden, jämfört med länder som ligger på ekvatorn. Något som är hållbart att äta här, kanske inte är lika hållbart där och tvärtom. Att välja lokalproducerade (och därmed säsongsanpassade) råvaror, är alltså generellt sett en god idé. Att maten inte transporterats runt halva jordklotet är såklart eftersträvansvärt, även om transporterna inte alltid är det största problemet.

Överlag skulle jag också säga att det i de allra flesta fall, är bra för miljön och klimatet att skära ned på de animaliska produkterna (kött, fisk, ägg och mejeriprodukter) samt att i största möjliga mån välja ekologiska och KRAV-märkta produkter.

Maten & hälsan

Vad vi ska äta för att uppnå och bibehålla god hälsa, är ju även det ett minst sagt omdebatterat ämne. Här har jag också lagt ner min beskärda del på att göra research och läsa på genom åren, men inte heller på detta ämne är jag någon expert. Min personliga slutsats är dock denna – en växtbaserad kost med så naturliga (oprocessade) råvaror som möjligt, är det bästa vi kan äta. Det kan eventuellt vara okej med en liten mängd animaliska produkter, vid enstaka tillfällen. Men då snackar vi en liten mängd.

Vad äter jag & min man?

Personligen gick jag vid årsskiftet 2015/2016 över till en helt lakto-ovo-vegetarisk kost. Sedan början av 2017 äter jag i princip uteslutande (minst 95 %) vegansk kost och resterande vegetariskt. (Jag har tidigare skrivit mer om det här.) Min man äter, på egen initiativ, samma mat som mig här hemma. Däremot äter han i princip allt om vi är bortbjudna eller äter ute – alltså även kött, ägg och mejeriprodukter.

Varför har vi då gjort detta val? Min man äter veganskt på hemmaplan främst på grund av miljön, men också för hälsan. Jag tänker likadant, men har också med mig den mer etiska aspekten. Jag har alltid haft svårt för kött (redan som barn) och skulle till exempel aldrig kunna skjuta ett rådjur. Jag blir illamående och far fysiskt illa av att se djur slaktas eller styckas. Hela min kropp ryser av obehag och det känns bara fel för mig. Av den anledningen känns det inte rätt att äta djur. Om jag knappt står ut med att se ett djur slaktas, än mindre kan tänka mig att slakta det själv – då känns det helt enkelt inte okej att äta dem heller. Men jag dömer som sagt ingen annan, det är okej att tycka/känna annorlunda!

När vi ändå är inne på den etiska aspekten, så omfattar den även andra människor för mig. Självklart vill jag att de som har producerat maten ska arbeta under schyssta villkor! Här kommer återigen ekologiska- och kanske framför allt fairtrade-märkta produkter in. Dels vill jag inte äta mat som är besprutad med bekämpningsmedel själv, men jag vill inte heller att arbetarna eller deras närmiljö ska få lida av dessa kemikalier. Samtidigt som de såklart ska ha rimliga löner!

Framöver är vår dröm (som jag varit inne på lite i tidigare inlägg) att själva i största möjliga mån odla vår egen mat.

Bilder från sommarens odling ♥

Tankar kring en vegansk livsstil

Jag får ibland frågan om jag är vegan. Det korta svaret är nej. Jag är en vegetarian som i princip uteslutande äter vegansk kost. Att vara vegan är en livsstil. Jag har övervägt att bli vegan vid flera tillfällen och skulle utan problem kunna leva på enbart vegansk kost (det gör jag ju i princip redan). Så varför har jag inte tagit steget fullt ut och blivit vegan? Det beror på flera aspekter, men nedan kommer några saker jag funderar på.

Om valet står mellan ett par skor i skinn eller syntet, vad ska jag välja? Skinn känns som ett bättre alternativ ur miljösynpunkt, då det är naturligt, håller bättre (högre kvalitet) och innehåller en mindre mängd otäcka kemikalier (förutsatt att lädret är naturgarvat). Men, då dör ju ett djur. Är det okej att inte vilja äta djuren, men sedan bära dem som skor? Tveksamt. Men samtidigt, om jag köper ett par skinnskor var femte till tionde år, så är det betydligt färre djur som dör – jämfört med om jag ätit kött varje dag… Är det då okej att köpa skinnskor så länge andra människor äter kött (och djuret dör iallafall?) Jag vet inte riktigt vad jag tycker. (Jag är medveten om att det finns tygskor, men har inte hittat så många som funkar även vintertid… Då är det syntet som gäller)

Men hur är det med en sådan sak som ull då? En vegan använder inte ull. För mig är det lite problematiskt eftersom jag är en riktigt frusen person och tycker att ullen har så många bra egenskaper. Det är naturligt, varmt, smutsavvisande och andas… Fåren (och andra ”ull-djur”) dör ju inte om vi bara tar ullen, men samtidigt är det ju inte alla gånger de behandlas på ett snällt sätt (jag tänker tex på mulesing, som är vidrigt.) Problemet är att det inte finns något riktigt bra alternativ till ullen, eller jag har åtminstone inte hittat något. Fleece och liknande är ju inget bra alternativ ur miljösynpunkt…

Sedan har vi ju det här med husdjur. Jag har en katt som jag ÄLSKAR. Är det egentligen okej att ha husdjur som vegan? Jag vet att det finns både vegansk katt- och hundmat, men de är ju faktiskt rovdjur. Till skillnad från oss människor (som klarar oss fint på en vegansk kost) så är ju varken katter eller hundar byggda för att leva på enbart vegetabilier…

Ja, sådana saker funderar jag på ibland. Egentligen handlar det inte så mycket om etiketten ’vegan’ eller ’vegetarian’ – utan mer om vad som känns rätt och fel för mig. Och det kan ju egentligen bara jag avgöra. Precis som alla andra får avgöra vad som känns rätt och fel för dem.

Min fyrbenta guldklimp ♥

Det var några av mina tankar gällande kosten och dess påverkan. Avslutningsvis vill jag bara skriva att jag respekterar andra människors val, och förväntar mig därmed att andra människor respekterar mitt – även om vi tycker olika. ♥

Vad har ni som läser för tankar kring mat? Brukar ni äta vegetarisk/vegansk mat? Eller har du kanske tips på ett varmt och skönt material som kan vara ett alternativ till ull eller fleece? Lämna gärna en kommentar!

Hoppas ni får en fin kväll allesammans! Ta hand om er. Kram kram

 

Relaterade inlägg:

Min resa mot ett mer hållbart liv – Del. Maten & kosten
Recept – soppa med chili & röda linser
En dag i mitt liv
– 9 miljoner människor dör årligen av miljöföroreningar

 

Kommentarer

Gillade du det här inlägget? Dela det gärna med dina nära och kära! ♥

Recept på havremjölk & fröknäcke

 

Jag vill börja det här inlägget med att tacka för alla fina kommentarer som trillat in från lite olika håll på sista tiden. Stort TACK hörrni! ♥ Blir så himla glad varje gång någon tar sig tid att skriva några rader! Ni var flera stycken som undrade över receptet på havremjölken och fröknäcket i föregående inlägg, så därför tänkte jag dela med mig av dem! Jag funderar faktiskt på att dela med mig utav lite fler av mina favoritrecept framöver, vad tror ni om det?

För någon vecka sedan läste jag nämligen en artikel som lyfter resultat från en ny brittisk studie. Den visar bland annat att 2/3 av de tillfrågade (som alla äter kött) funderat på att bli veganer eller vegetarianer under det senaste året. Detta eftersom de inspirerats av hälsofördelarna och lärt sig mer om köttindustrin. I artikeln framgår det också att en av de fem främsta anledningarna till att folk inte tog steget, var att de tycker att det är svårt att komma på bra maträtter att laga. Hela 50% av de tillfrågade (totalt 2363 personer) uppgav detta!

Mot den bakgrunden kom jag på idén att dela med mig av några favoritrecept framöver, på alltifrån bakverk till snacks, lunch- och middagsmat. Min förhoppningen är att visa att det inte alls behöver vara komplicerat eller dyrt att laga vegetarisk och vegansk mat. Faktum är att det kan vara både enkelt, billigt och otroligt gott! (Vill du läsa mer om mina tankar kring kost, har jag skrivit lite om det här.)

För er som kanske inte är så intresserade av bakning och matlagning, kan jag redan nu nämna att nästa inlägg kommer att handla om att hoppa av ekorrhjulet. Närmare bestämt mina tips och erfarenheter (så här långt) av att lämna ekorrhjulet. Men mer om det i kommande inlägg som sagt.

Innan jag delar med mig av receptet på havremjölken, vill jag allra först bara skriva att jag är medveten om svenska mjölkbönder har det kämpigt och att korna håller våra landskap öppna. Men personligen mår jag bättre av att utesluta mejeriprodukter och har därför ersatt den vanliga mjölken med havremjölk/havredryck. Jag vill också var tydlig med att jag inte dömer någon, det är upp till var och en vad de vill äta eller dricka.

Men nu till havremjölken! Ärligt talat tyckte jag inte att det var speciellt gott första gången jag smakade det, haha – men nu gillar jag det verkligen! Visste du att våra smaklökar kan behöva vänja sig vid nya smaker? Det kan ta mellan 10-15 gånger innan vi verkligen kan säga om vi tycker något är gott eller inte. Så var det med havremjölken för mig!

Hur som helst, som jag nämnde i tidigare inlägg så sparar vi ca 5000 kr om året på att göra vår egen havremjölk. Den ekologiska havremjölken kostar nämligen ca 17 kr/liter att köpa i butiken, medan den vi gör själva ligger på ca 3 kr/liter (fortfarande ekologisk). För mig tar det ca en halvtimme att göra 6 liter havremjölk.

Så gör du egen havremjölk

För ca 1,5 liter mjölk behöver du:

3 dl havregyn
15 dl vatten
1-2 nypor salt
ev. 3 msk neutral olja (kan uteslutas, jag kör utan)

Mixa samtliga ingredienser i en blender eller med en stavmixer. Häll över i en silduk, typ en sådan man har när man gör saft. (Silduk och ställning finns bland annat att köpa i välsorterade mataffärer och på nätet.) Efter en liten stund kladdar silduken lätt igen, rör runt med en sked för att påskynda silnings-processen. På slutet brukar jag försiktigt även krama ut den sista mjölken ur silduken med havregrynsmassa för hand.

Häll upp den silade mjölken på väl rengjorda flaskor med tätslutande lock och förvara i kylskåp. Hållbarheten på mjölken beror mycket på hur rena flaskorna och övrig utrustning är, samt hur ren man är om händerna så klart. Men jag lovar att ni känner på lukt och smak om den börjar bli dålig! (Luktar den inte illa och smakar okej, så är den också okej.)

Kom ihåg att skaka flaskan ordentligt före servering!

Fröknäcke

Av havregrynsmassan som blir över när man silar mjölken, bakar jag ett fröknäcke som är riktigt gott! Nedan följer receptet.

Ingredienser:
Havregrynsmassa från 6 liter havremjölk
1/2 dl chiafrön
1/2 dl hela linfrön
1 dl sesamfrön
2 dl solroskärnor
1 dl grovmalt rågmjöl
1/2 tsk salt
2 msk olja (tex oliv eller raps)

Gör såhär:
Blanda samtliga ingredienser, utom rågmjölet, till en slät massa. Häll därefter i rågmjölet och blanda ordentligt. Degen ska vara kladdig. Fukta händerna med kallt vatten och tryck ut degen jämnt över en plåt med bakplåtspapper, jag brukar göra mitt knäcke ca 3 mm tjockt. (Man kan behöva fukta händerna med kallt vatten ett par gånger)

Nagga degen med en gaffel och markera försiktigt lagom stora bitar med en matkniv. Grädda sedan mitt i ugnen på 150 ºC och lämna gärna en liten glipa öppen, genom att sätta en gaffel mellan luckan och ugnen (OBS! gaffeln blir varm, så ta inte i den utan grytlapp). Gräddningstiden kan variera från ca 1-1,5 timme, beroende på vilken ugn man har och hur tjockt man gör knäckebrödet – men också beroende på hur fuktig havregrynsmassan är. Ett tips är att sätta på varmluft om din ugn har det, då minskar tiden och gräddningen blir jämnare. Kolla till knäckebrödet med jämna mellanrum, var 15 minut ungefär, eventuellt oftare mot slutet.

Om din ugn (liksom min) gräddar lite ojämnt, kan du behöva vända på plåten med jämna mellanrum. Är inte hela plåten klar samtidigt, är mitt tips att försiktigt bryta loss de bitar som är färdiggräddade och låta resterande vara kvar i ugnen en liten stund till. Knäckebrödet är klart när det är helt torrt och lite gyllene i färgen. Låt det svalna helt innan du paketerar det i en burk med tätslutande lock.

Tips! Hinner du inte baka knäckebrödet vid samma tillfälle som du gör havremjölken? Inga problem! Det går fint att antingen ställa in havregrynsmassan som den är, eller blanda ihop degen, och sedan ställa in den i kylskåpet någon/ett par dagar och sedan baka ut och grädda brödet vid ett senare tillfälle. (Täck i så fall bakskålen med en tallrik, eller lägg över degen i en burk med tätslutande lock innan du ställer in den i kylen)

Här har degen legat i kylskåp över natten och är därför inte lika kladdig.

Till en början toppade jag alltid fröknäcket med extra sesamfrön – gott, men de har en tendens att hamna överallt! Därför har jag de senaste gångerna hoppat över det, och tycker att det blir gott ändå.

Så, vad tycker ni – är det en bra idé att jag delar med mig av lite vegetariska och veganska recept framöver? Har du andra önskemål på inlägg? Och vad tyckte ni som provade att göra havremjölk och fröknäcke? Lämna gärna en kommentar!

Önskar alla en riktigt fin dag. Ta hand om er ♥ Kramar

 

Relaterade inlägg:

Min resa mot ett mer hållbart liv – Del 1. Maten & kosten
Att kemikalie- & plastbanta
Tiden är inne

 

Kommentarer

Gillade du det här inlägget? Dela det gärna med dina nära och kära! ♥

Min resa mot ett mer hållbart liv

Något som jag har eftersträvat och jobbat för under många år ett ett mer hållbart liv. Med hållbart syftar jag såklart både på miljö- och klimatmässiga punkter, men även på ett mer personligt plan. Hållbarhet för mig är att hushålla både med mina egna och externa resurser, att använda dem så klokt som möjligt och på så sätt skapa en livsstil som bär – förhoppningsvis både idag, imorgon och om 30 år. På ett personligt plan kan det handla om hur jag spenderar resurser som tid, energi och pengar. Men det handlar också om hur jag kan leva på ett sådant sätt att min kropp och själ mår så bra som möjligt och håller i längden.

Utöver de personliga och miljömässiga bitarna, omfattar hållbarhetstänket även andra människor (och varelser) för mig. Hur stor del av jordens resurser kan jag ta, utan att andra får lida för det? Är det rimligt att människor blir sjuka, får sin närmiljö förstörd eller arbetar under hemska förhållanden – för att jag som lever i västvärlden roffar åt mig för stor del av kakan? Nej, jag tycker inte det. Jag vill (och gör mitt bästa för att) bidra till en bättre värld.

Med den bakgrunden tänkte jag dela med mig av min resa fram till idag, i en slags serie där jag lyfter ett ämne åt gången, i separata inlägg. Det kan till exempel handla om mat, konsumtion, prylar och produkter, men även om träning, yoga och personlig utveckling. Jag tänkte berätta om hur dessa ämnen har sett ut för mig genom åren – hur jag successivt jobbat för att de ska bli mer hållbara, var jag står idag och hur mina mål framöver ser ut.

Jag är inte ute efter att säga vad som är rätt eller fel – nej, tanken är kort och gott att dela med mig av mina erfarenheter. Det är nog också säkrast att jag är tydlig med att även om jag kommit en bit på vägen, så finns det fortfarande saker att jobba på – varken jag eller min livsstil är perfekt! Hur som helst så vill jag belysa att ett mer hållbart liv inte behöver vara varken krångligt eller tråkigt, tvärtom kan det vara både utvecklande, roligt och förvånansvärt enkelt!

Jag tänkte att vi drar igång den här serien redan denna vecka. Först ut kör vi ett omtalat och omdebatterat ämne – nämligen mat och kost! Så här kommer nu den första delen;

Min resa mot ett mer hållbart liv – Del 1. Maten & kosten

Jag är uppväxt på typisk svensk/västerländsk kost; mycket mejeri- och spannmålsprodukter, en hel del halvfabrikat och kött, alldeles för mycket sötsaker och på tok för lite grönt. Det är ingen kritik till mina föräldrar, utan mer ett konstaterande av verkligheten – det var så normen såg ut.

Jag har funderat över när mitt intresse för miljöfrågor och en hållbar livsstil väcktes, men kan inte komma på någon specifik händelse. Jag tror att det alltid funnits där på något sätt. Men det var egentligen först när jag flyttade hemifrån, 18 år gammal, som jag på allvar påbörjade min resa mot en mer hållbar livsstil. Maten var det första området där jag började göra aktiva val.

Snart kom jag i kontakt med begrepp som säsongsbetonade mat och läste böcker som Majas klimatmat. Jag blev allt mer mån om vad jag stoppade i kundvagnen och framförallt min kropp, samtidigt insåg jag allt mer hur mina val inte enbart påverkar mig själv utan också resten av världen. Jag började handla ekologiska och kravmärkta produkter, för att slippa alla otäcka bekämpningsmedel. Djurhållningen var också en viktig aspekt i mitt val, självklart ville jag att djuren skulle ha ett så bra liv som möjligt! Grisar ska inte stå på betonggolv, utan möjlighet att böka i jorden. Och visst ska höns få gå fritt och picka maskar, istället för att vara instängda i små burar.

Under den här tiden levde jag som student, med den budget som det innebär. Trots det köpte jag i princip uteslutande ekologisk och kravmärkt mat. Hur är det möjligt kanske du undrar då? Jo, en genomsnittlig svensk matkasse innehåller 40 % tomma kalorier – dvs godis, läsk, kaffebröd, chips, glass och andra onyttigheter. Genom att kraftigt minimera dessa 40 %, hade jag råd att handla schysst mat utan att det blev dyrare. Bra för både plånboken och hälsan med andra ord!

Successivt skar jag dessutom ner alltmer på mängden kött, vilket inte bara är bra för hälsan och plånboken utan även för miljön och klimatet. Runt årsskiftet 2015/2016 övergick jag helt till en lakto-ovo-vegetarisk kost, dvs jag åt fortfarande ägg och mejeriprodukter men inga andra animaliska produkter såsom kött, fisk, kyckling eller liknande.

Ungefär ett år senare testade jag av en händelse att även utesluta ägg- och mejeriprodukter under en månads tid, jag åt alltså en strikt vegetarisk/vegansk kost – och jösses vilken skillnad det var rent fysiskt! Plötsligt var det som att min kropp fattade galoppen – min mage har aldrig fungerat så bra som då, och min vanligtvis ganska dåliga hy blev plötsligt klar och fri från blemmor.

För tydlighetens skull kanske jag ska nämna att det var något som kallas för ’plant based whole food’ som jag testade under den här månaden. Strikt vegetarisk eller vegansk kost är nämligen inte automatiskt hälsosam, det beror på vad man äter – chips och läsk är till exempel veganskt, men inte direkt hälsosamt…

Alla kanske inte är bekanta med begreppet ’plant based whole food’, det finns inte direkt någon bra översättning till svenska – men växtbaserad naturlig mat är väl så nära vi kan komma. Det innebär en kost där råvarorna är så naturliga (dvs oprocessade) som möjligt. ’Plant based whole food’ består av frukt, bär, grönsaker, rotfrukter, baljväxter (kikärtor, bönor, linser mm), fullkorns spannmål (hirs, quinoa, korn, ris, havre, vete), samt frön och nötter. Kosten är inte detsamma som raw food, utan det går fint att äta maten både tillagad och rå.

Hur som helst, sedan den där månaden slutade jag helt att köpa hem ägg- och mejeriprodukter, eftersom jag märkte att jag mådde så mycket bättre utan dem. Därefter åt jag minst 95 % strikt vegetarisk/vegansk kost under en tid, men behöll ca 5 % lakto-ovo-vegetariskt av praktiska skäl. Det kändes helt enkelt lättare i sociala sammanhang, när man var bortbjuden eller skulle äta ute.

Dock fick min stackars kropp en smärre chock varje gång jag åt ägg eller mejeriprodukter vid dessa tillfällen och jag mådde dåligt i flera dagar efteråt. Så efter en tid bestämde jag mig för att det inte var värt det, att mitt välmående måste få gå före enstaka obekväma sociala situationer. Sedan dess äter jag uteslutande vegansk kost.

Framöver är ambitionen att öka mängden ’whole foods’ dvs oprocessad mat i min kost. Drömmen vore också att bli något sånär självförsörjande på frukt och grönsaker i framtiden. 

Det var en väldigt övergripande sammanfattning av min resa så långt, när det gäller mat och kost. Såhär i backspegeln känns det som en väldigt naturlig utveckling, jag har justerat riktningen allt eftersom jag tagit del av en mängd fakta i form av artiklar, böcker, filmer och dokumentärer under årens lopp.

Framöver tänkte jag eventuellt dela med mig utav några av mina absoluta favoritrecept och vad jag äter under en dag – förhoppningsvis kan det inspirera någon till att våga testa/äta lite mer grönt. Det är nämligen inte bara hälsosamt och miljövänligt, utan också galet gott!

Har du några tankar eller frågor? Är det något speciellt ämne ni vill att jag lyfter framöver i serien ’min resa mot ett mer hållbart liv’? Lämna gärna en kommentar!

Ta hand om er. Kramar ♥

UPDATE: Vill förtydliga att jag inte lägger någon värdering i vad andra äter. Jag åt själv kött de drygt 20 första åren i mitt liv, så jag dömer ingen. Jag vill att andra ska acceptera och respektera mitt val, och då måste jag såklart även acceptera och respektera deras val. Som jag nämnde ovan är jag inte ute efter att säga vad som är rätt eller fel, utan kort och gott dela med mig av mina erfarenheter och tankar.

Relaterade inlägg:

Att hoppa av ekorrhjulet
Tiden är inne
Pengar är tid

Kommentarer
Gillade du det här inlägget? Dela det gärna med dina nära och kära! ♥