Odling, ätliga växter & boktips

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Bokus.

Det har blivit dags att fortsätta på månadens tema. I det här inlägget tänkte jag därför visa hur det går med våra odlingar, berätta lite om vad jag har plockat i naturen på sistone (samt vad jag gjort med dessa saker).

Dessutom tänkte jag tipsa om ett gäng läsvärda böcker på temat odling, självhushållning och ätliga växter i naturen.

Vi börjar med odlingarna; det går framåt får jag säga. Min svärfar har kupat potatisen…

…och gallrat bland palsternackorna.

Löken är på gång, liksom morötterna som börjat titta upp så smått.

Och de röda vinbären är redo att plockas vilken dag som helst nu!

Jag har skördat lite kryddor…

…och de första små gurkorna, som var otroligt goda! ♥

Vi har rensat en del ogräs också. Dock har vi fortfarande några plantor och fröer som väntar på att få komma ner i jorden. Ska försöka fixa det  endera dagen nu, tänkte jag.

I veckan som gått har jag plockat ännu mer fläder och hängt på tork, samt gjort en stor sats med fläderblomssaft! Generellt försöker jag verkligen att undvika all form av processat socker (i största möjliga mån) och sötar istället med torkad/färsk frukt och bär. Men just fläderblomssaft är verkligen min akilleshäl… Det är ju såå gott! ?

Sedan har jag plockat en del rosblad, både nyponrosor och vresrosor. Den sistnämnda är verkligen min favorit – dels eftersom den doftar mycket mer, samtidigt som blombladen är betydligt större (så det är lättare att få ihop en större mängd).

Torkade rosblad går bland annat att använda som dekoration på tårtor och bakverk, som smaksättning i té, i blomster-potpurri och badsalt.

Jag har också smakat röllika för första gången. Det var en tämligen smakrik kompis får jag lov att säga! ? Kan tänka mig att den är god i exempelvis en pastasallad. Det går även att göra té på den.

Som tidigare nämnt vill jag gärna lära mig mer om självhushållning och ätliga växter i naturen. Och det verkar som att en hel del av er läsare också är sugna på det. Därför tänkte jag tipsa om ett gäng inspirerande böcker på ämnena!

En av de böcker jag själv använt mig mycket av det senaste året är Niki Sjölunds bok Vildplockat som är full av konkreta tips och råd.

Den tar upp alltifrån när och var olika saker växer, vad man kan göra med dem, grejer att tänka på, potentiella förväxlingar, och mycket mer. (Uppslagen i ovanstående bilder kommer från den boken.)

Är du intresserad av läkeväxter, huskurer och örter som stärker din hälsa och ditt välmående kan jag även tipsa om: Läkande örterHäxans trädgård och Vildvuxet.

Är du mer sugen på odling, kan jag varmt rekommendera Sara Bäckmos blogg, samt hennes böcker Skillnadens Trädgård och Skillnadens Skörd.

En annan favorit är Maria Österåkers bok Självhushållning i praktiken.

Och när vi ändå är inne på självhushållning, tänkte jag bara avslutningsvis tipsa om Lev som en bonde, Rätt ur jorden och Mandelmanns Självhushållning på Djupadal.

Men nu är jag nyfiken på om ni har plockat något ätligt i naturen på sistone? Hur går det med eventuella odlingar? Har ni några tips på fler läsvärda böcker på temat? Lämna gärna en kommentar!

Hoppas att ni har en fin midsommarhelg allesammans! Här firade vi traditionsenligt med regnrusk och tjocktröja ??

Ta hand om er! Kramar ♥

 

Relaterade inlägg:

Groddar, skott & microgreens
– Självhushållning & boktips
Naturens skafferi – 7 ätliga växter & vad du kan göra med dem
Temamånad: Odling & naturens skafferi

 

Kommentarer
Gillade du det här inlägget? Dela det gärna med dina nära och kära! ♥

Naturens skafferi – 7 ätliga växter & vad du kan göra med dem

I detta inlägg tänkte jag berätta lite om sju ätliga växter samt tipsa om vad man kan göra med dem! Under juni är ju som sagt månadens tema ’odling och naturens skafferi’ här på bloggen. Men nu kör vi igång, så häng med!

Daggkåpa

Visste du att daggkåpan går att äta? I ärlighetens namn smakar den inte jättemycket, men den har ändå en hel del trevliga egenskaper. Allra mest smakar den faktiskt som té, då de eteriska oljorna (som naturligt finns i växten) verkligen kommer fram.

Användning: Både blommor och blad kan användas som utfyllnad i sallad (bladstorlek 5 cm i diameter), det går även att koka te på växten. Inom läkekonsten har daggkåpan använts till sårförband eftersom den innehåller garvämnen som drar ihop huden.
Obs! Nyp/klipp av bladen vid fästet och låt stjälken stå kvar, så fortsätter den att växa och skicka ut nya blad.
Förväxling: Andra arter av daggkåpa, i Sverige är dock samtliga (ett 20-tal) arter ätliga.

Humleblomster

Även humleblomster är ätligt! Eftersom de oftast växer i mindre bestånd gör den sig bäst som dekoration eller som smaksättning.

Användning: Blommorna samt små skott kan ätas färska, exempelvis i en sallad. Niki Sjölund tipsar i sin bok Vildplockat även om att man (under tidig vår) kan koka en chokladliknande dryck av rötterna, genom att skala och koka dem i lite vatten, och sedan låta dem dra i vattnet i ca en halvtimme. Därefter silar man av rötterna och blandar vätskan med socker och varm mjölk.
Förväxling: Nejlikrot, den har dock gula blommor.

Groblad

Groblad växer ofta i stora bestånd, har en ganska mild smak och många användningsområden. En mycket trevlig växt med andra ord!

Användning: Mindre blad kan ätas råa i exempelvis en sallad, och större blad kan (likt spenat) blancheras. Framåt hösten går det plocka fröstänglarna; repa av fröna och rosta dem i en torr stekpanna någon minut. Använd sedan fröna i brödbak eller müsli.
Groblad är också en medicinalväxt och innehåller ämnen som drar ihop sår, är smärtlindrande och antiinflammatoriska.
Förväxling: Röd- och svartkämpe som tillhör samma släkte men har mer grovhåriga blad. Dessa kan dock användas på samma sätt som groblad.

Rödklöver

Visste du att rödklöver tillhör släktet baljväxter? Den är (liksom vit- och skogsklöver) ätlig och har en söt och lite ärtig smak.

Användning: Funkar fint som garnering! Strössla över maträtter, sallader eller blanda i riset. Går även att torka och göre te eller örtsalt på.
Förväxling: Skogsklöver som har krokig stjälk och trefingrade blad, ofta med ljusa fläckar. (Den är dock också ätlig som sagt)

Sallad toppad med rödklöver.

Älggräs

En av mina favoriter! Ja inte så mycket för smaken egentligen, men som ett naturligt alternativ till huvudvärkstabletter. (Jag brukar torka den och använda som té.) Den går snart att plocka har jag sett, eftersom knopparna i skrivande stund är på gång! För övrigt har älggräs en väldigt stark och sötaktig doft, personligen tycker jag att den luktar supergott.

Användning: Gör saft eller sirap på färska blommor, alternativt smaksätt glass med den. Går även fint att torka och använda till té.
Traditionellt har älggräs använts som ölkrydda, men också som naturmedicin – eftersom den naturligt innehåller salicylsyra (precis som huvudvärkstabletter).
Förväxling: Växten brudbröd som dock också är ätlig.

Té vid halsont, huvudvärk & förkylning: riven färsk ingefära, torkat apelsinskal och älggräs.

Fläder

De allra flesta vet nog att man kan göra saft på fläder, men visste du att både blommor och bär kan användas på fler sätt? Personligen gillar jag att torka blommorna och sedan använda som smaksättning i smoothie, bars och bollar.

Användning: Saft (på blommor eller bär), flädersirap, fläderbärskapris, smaksättning av vinäger, torka blommorna, mm.
Förväxling: Giftig fläder, som har röda ståndarknappar, röda bär, och blomklasar med toppig/rund form (den ätliga har platt topp).

Få saker luktar så gott som fläderblommor! ♥
Man kan torka fläderblommorna! Antingen genom att hänga upp dem i små buketter, eller genom att först avlägsna blommorna från grenarna och sedan breda ut dem på tex en plåt.

Kirskål

Även kirskålen är nog bekant för de allra flesta, men jag kände ändå att jag ville lyfta den. Dels eftersom den är så vanligt förekommande, men också för att den är användbar till så himla mycket! Samtidigt är den lättplockad, eftersom den ofta växer i stora bestånd. Kirskål anses ofta vara ’ogräs’ men den odlades faktiskt i köksträdgårdar förr i tiden. Bladen blir beskare ju större de blir, allra godast är de små plantorna.

Användning: Används på samma sätt som spenat – i sallad, soppor, smoothies, paj, pesto, stuvade, osv.
Förväxling: Blommor: Sprängört, vildpersilja och odört – som alla är giftiga. Blad: Mästerrot, som dock är ofarlig.

Grön smoothie med kirskål.
Vegansk paj med kirskål (både i fyllningen och som topping).
Pasta med pesto gjord på kirskål.

Där hade vi alla sju växter som jag tänkte lyfta i detta inlägg. Avslutningsvis tänkte jag tipsa om ett litet knep som kan vara användbart när man är ute i naturen och vill plocka med sig något hem, men glömt att ta med sig en påse eller korg. Med hjälp av en t-shirt eller ett linne, plus en hårsnodd kan man tillverka en provisorisk tygpåse! (Funkar extra bra om man som jag, gillar att ha både t-shirt och linne på sig samtidigt. Då slipper man ju gå med bar överkropp hem, hihi)

Hursomhelst är det bara att sno hårsnodden runt den nedre delen av t-shirten/linnet som då blir ’botten’ av påsen, medan axelbanden/ärmarna fungerar som handtag! Kom på detta trix en dag när jag var ute och gick och ville plocka med mig kirskål hem, men hade glömt ta med mig en tygpåse och var för lat för att gå hem och hämta en, hahah ?

Provisorisk tygkasse ’tillverkad’ av en t-shirt och en hårsnodd.

I ett kommande inlägg tänkte jag fortsätta på temat och bla. tipsa om ett gäng riktigt bra böcker (med fokus på ätliga växter, odling osv). Men jag kan redan nu rekommendera bloggen Dags att plocka, som fokuserar just på ätliga växter i naturen. De har även ett nyhetsbrev, som hjälper en att hålla koll på vad som är i säsong just nu. Varje vecka tipsar de om ’veckans vilda växt’ i nyhetsbrevet, som även innehåller inspiration och recept på vad man kan göra med sin vilda skörd.

Nu är jag nyfiken på vad ni tycker och tänker! Visste ni att ovanstående växter går att äta? Vilken är din favvo-ätliga växt från naturen? Och vad använder du den till? Har du några andra tankar eller funderingar? Lämna gärna en kommentar!

Hoppas ni får en underbar helg allesammans! Kram på er ♥

 

Relaterade inlägg:

Groddar, skott & microgreens
Självhushållning & boktips
Odling & naturens skafferi
Säsongsanpassad mat – Att äta i säsong

 

Kommentarer
Gillade du det här inlägget? Dela det gärna med dina nära och kära! ♥

Odling & naturens skafferi – ny temamånad

Ny månad och därmed dags för ett nytt tema här på bloggen! (i utmaningen mot ett mer hållbart 2018). Under juni är tanken att fokusera lite extra på odling. Men jag har bestämt mig för att även lägga till ’naturens skafferi’ – alltså ätliga växter osv från skog och mark.

Personligen tycker jag att det är så himla härligt och spännande att lära sig mer om vilka örter, växter, blad, bär och svampar som går att äta. När de är i säsong, vad de användes till förr i tiden, mm. Jag kan inte så jättemycket om ämnet ännu, men det tilltalar mig verkligen att försöka plocka upp en del av dessa gamla kunskaper.

Ni som läst min blogg en tid, vet ju att jag och min man drömmer om att leva nära och i samklang med naturen. Att vi har som mål att bli allt mer självförsörjande på sikt.

Men eftersom vi fortfarande renoverar vårt lilla torp kan vi inte riktigt lägga så mycket tid och energi på odlandet som vi planerar att göra framöver. Därför kommer vi i år (liksom förra sommaren) att odla i lite mindre skala, tillsammans med mina svärföräldrar.

Potatisens blast börjar titta fram så smått.

I det här inlägget tänkte jag berätta lite om vad vi kommer att odla och visa hur det ser ut i landen och växthuset just nu. Så blir det mer fokus på ’naturens skafferi’ och att hitta en lagom odlingsnivå för var och en, i kommande inlägg. För är det något som jag vill lyfta, så är det att oavsett om man har tillgång till en fönsterbräda, balkong, odlingslott eller kanske en hel trädgård, så kan man odla en del av sin mat själv om man vill. ♥

Löken är på gång!

Personligen tycker jag att det är himla rogivande och tillfredsställande att odla; Att följa plantorna från frö eller lök, till färdig grödor. Och så smakar ju maten mycket godare! Dessutom slipper man ju otäcka bekämpningsmedel, samtidigt som transporterna minimeras. Toppen ju!

Vi odlar potatis, morötter, palsternacka, jordgubbar, röd- och gul lök…

Dessutom blir det gurka, sallad, tomater, paprika och aubergine!

Sedan brukar vi odla en del örter och kryddor, tex persilja, gräslök, mynta och oregano.

Förhoppningsvis blir det även squash/zucchini, rädisor, polkabetor, physalis och pumpa.

Min svärmor har även några vinbärs- och hallonbuskar. Mums!

Ååh vad jag ser fram emot att snart kunna ta ett par steg utanför dörren och plocka med mig diverse ingredienser och grödor att laga något gott av! Det är verkligen lyx och livskvalité för mig. ♥

Ett axplock av fjolårets skörd.

Visst är det en hel del jobb med att odla, men samtidigt är det många gånger mysigt att pyssla om plantorna. Att vattna, plocka tjuvingar, gallra, skörda och få jord under naglarna. Det gör mig lugn och harmonisk inombords!

Vi slarvade lite med ogräsrensningen förra året… ? Men skörden blev förvånandsvärt bra ändå!

Jag tror att tricket med att odla är att försöka lägga sig på en rimlig nivå. Alltså att försöka stå emot impulsen att dra igång med för mycket på en gång (då blir det lätt övermäktigt) och istället börja smått och sedan eventuellt utöka allt eftersom. Men att hitta en nivå som är lagom för en själv är inte alltid är helt lätt… ?

Vad har ni för tankar och erfarenheter kring odling och att ’proviantera’ i naturen? Är det något speciellt ni vill att jag lyfter på temat under månaden? Eller har du kanske några andra funderingar och önskemål? Lämna gärna en kommentar!

Hoppas ni får en underbar helg allesammans. Kram på er ♥

 

Relaterade inlägg:

Groddar, skott & microgreens
Självhushållning & boktips
En dag i mitt liv
Säsongsanpassad mat – Att äta i säsong

 

Kommentarer
Gillade du det här inlägget? Dela det gärna med dina nära och kära! ♥

Självhushållning & boktips

Inlägget är ett samarbete med Brantas Gård.

Ni som läst min blogg en tid vet ju att jag och min man har en dröm om att leva enklare – att själva kunna styra över vår tid och leva i samklang med naturen. Därför har vi ju hoppat av ekorrhjulet, downshiftat och börjat odla lite smått – ja kort och gott tagit de första stegen på vår resa mot att bli allt mer självförsörjande.

Det här med självhushållning kan ju ibland verka en aning komplicerat eller övermäktigt, men faktum är att det inte behöver vara så svårt egentligen. Det går ju faktiskt att välja sin egen nivå!

Bor du i stan kan ju några krukor med tomatplantor resultera i att du är självförsörjande på tomater under sommarmånaderna. Har du en trädgård med ett gäng pallkragar och ett par fruktträd, så har du ytterligare grödor som du inte behöver köpa under delar av året.

Just den här tanken om att man kan välja en nivå som passar en själv (och ens boendesituation) tilltalar mig mycket. Och det är en av de tankar som Christina Almén lyfter i sin bok Jorden vi ärvde – Drömmen vi lever, som jag nyligen läste och tänkte tipsa om idag.

Boken är väldigt trevlig och lätt att ta till sig, med sina fina illustrationer och övergripande texter. Christina skriver själv att hennes tanke främst är att väcka ett intresse hos läsaren, snarare än att gå in på djupet av ämnet självhushållning.

”Vi rider just nu på en grön våg och jag tycker det är underbart. Plötsligt har det blivit hippt att odla sin egen mat. Att vara självhushållare behöver inte innebära att man går i trasiga kläder och är helt asocial. Man behöver ju inte skita på utedass och sakna internet. Det kan vara vem som helst, som kan börja i den omfattning som passar familjen bäst.”

Utdrag ur boken Jorden vi ärvde – Drömmen vi lever.

Christina menar att det exempelvis inte är alla som varken vill eller kan slakta sina egna grisar hemma, något jag verkligen kan hålla med om!

Jag tycker att boken på ett fint sätt lyfter många av de ämnen som ligger mig lite extra varmt om hjärtat, bland annat downshifting och att hushålla med såväl sina egna som planetens resurser. Den har alltså ett tydligt miljötänk, men utan att för den sakens skull komma med en massa tråkiga pekpinnar.

Trots att boken är såpass övergripande, innehåller den många matnyttiga tips och idéer. Det finns även ett gäng recept – dels på mat och dryck, men också på andra hemmagjorda produkter, som bland annat egna såband och ringblomssalva.

Personligen är jag riktig sugen på att testa att göra egen ringblomssalva framöver!

Som en parentes vill jag bara tillägga att många av recepten i boken innehåller kött och mejeriprodukter. Men om man (som jag) har valt bort denna typ av livsmedel, går det ju fint att byta ut dessa mot växtbaserade alternativ!

Jag lägger som sagt ingen värdering i vad andra väljer att äta, utan det är upp till var och en! ♥ Jag kände bara att jag ville nämna det, eftersom jag i första hand brukar lyfta vego-kost här på bloggen.

Jag gillar verkligen när det finns små citat här och var i böcker! ♥
Christina och hennes familj pryder baksidan av boken.

Är du nyfiken på familjen Almén och Brantas gård, så kan ni läsa mer på deras hemsida: www.brantas.se

Vill du beställa ett eget exemplar av boken, hittar du den här. (Psst! Till och med den 31/5 får du boken för 200 kr + porto, om du anger koden ”vårkänslor” i meddelanderutan vid beställning.)

Avslutningsvis är jag nyfiken på vad ni tycker och tänker kring odling och självhushållning! Brukar ni odla och i så fall vad? Är ni helt eller delvis självförsörjande på något? Jag konstaterade nyligen att vi bland annat är självförsörjande på kirskål, hahaha! ? Det finns nämligen i mängder, i anslutning till det torp som vi renoverar.

Vad har ni för planer för helgen? Jag ska besöka min syster med familj, samt mina mor- och farföräldrar. Det ska bli mysigt!

Hoppas ni har en fin fredag allesammans, och att ni får en riktigt härlig helg! Kram på er ♥

Relaterade inlägg:

Säsongsanpassad mat – Att äta i säsong
Tid – det mest dyrbara vi har?
Hoppa av ekorrhjulet – mina tips & erfarenheter
En dag i mitt liv

Kommentarer
Gillade du det här inlägget? Dela det gärna med dina nära och kära! ♥

Groddar, skott & microgreens

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för odla.nu

Vill du äta hälsosamt och samtidigt spara såväl pengar som miljön? Då kanske det här med groddar, microgreens och ’foraging’ kan vara något för dig!

Så länge jag kan minnas har jag varit fascinerad av att små, små frön kan växa och bli till stora plantor – ja, rent av buskar och träd. Och även om jag inte direkt ägnat mig åt så mycket odling tidigare, verkar jag ha tämligen gröna fingrar ändå, hihi! 😉

På sista tiden har jag börjat intressera mig alltmer för odling, men också för ätliga växter i naturen. Att hålla på med jord, sköta om plantor och se hur saker och ting växer – för att sedan skörda allt det goda, det gör mig lugn och tillfreds inombords på något sätt.

Detsamma gäller när jag kan plocka med mig ätliga örter, växter, bär och svampar på skogspromenaden – åh vilken lycka! ♥

Ni som läst min blogg en tid vet ju att jag månar om miljön, att vi bland annat försöker äta mer säsongsanpassat och klimatsmart. I grönsaksväg brukar vi därför välja bort saker som sallad, gurka och tomat under vinterhalvåret – till förmån för bland annat rotfrukter och olika varianter av kål.

Men i år saknade jag verkligen de där färska grönsakerna och började klura på om det inte fanns någon annan lösning, som inte innebar att köpa importerade grödor. Det var så jag fick upp ögonen för groddar, skott och microgreens! (Alltså mikroblad på svenska)

Till en början köpte vi färdiga groddar i matbutiken (de var ju åtminstone både svenska och ekologiska) men tyvärr förpackade i en massa plast – vilket inte kändes så bra. Därför började vi fundera på att grodda själva istället.

Vi kikade på lite olika lösningar och odlingsmedium, bland annat bomull, matjord och hushållspapper. Men bomull kändes inte speciellt hållbart, papper torkar lätt ut + att det inte är så mycket för plantorna att växa i, och att hålla på med jord inomhus kändes lite meckigt och bökigt…

Därför föll valet slutligen på dessa groddtråg från Nelson Garden. Vi har använt dem hela vintern och det har funkat jättesmidigt och bra!

I den bästa av världar hade jag helst sett att behållaren bestod av glas och nätet av rostfritt stål, men samtidigt har vi ju verkligen minskat mängden plast genom att sluta köpa färdiga groddar. Dessutom blir det färre transporter (och betydligt billigare).

Två av mina favoritgroddar ♥ Krasse till vänster och rödbetsskott till höger.
Att grodda chiafrön är verkligen supergott!

Något som tilltalar mig med groddar och microgreens är att de inte tar upp så mycket yta – man kan utan problem odla dem även om man bor relativt litet. Att det dessutom är goda, supernyttiga och kan odlas året runt är ju verkligen perfekt!

Personligen har jag dem som topping på mackan, soppan, salladen och ja, mer eller mindre på allt egentligen!

Matig sallad på kikärtspasta, grönkål, morötter, rödlök, oliver, solroskärnor, rödbetsskott och dressing.

 

Är du nyfiken på hur groddtrågen fungerar? Nedanstående filmklipp visar hur man går tillväga steg för steg.

Jag gör precis på samma sätt som i videoklippet, förutom en sak. Vanligtvis brukar jag faktiskt dra upp groddarna försiktigt, istället för att klippa av dem. På så sätt får jag även med rötterna upp (som jag sedan klipper av) men då ligger det inte en massa ’döda rötter’ kvar i vattnet, om ni förstår hur jag menar?

Dessutom skulle jag säga att storleken på fröna avgör vilken mängd som är rimlig för tråget. Ju större frön, ju större mängd. Ju mindre frön, ju mindre mängd.

För krasse och chiafrön räcker det exempelvis med ca ¾-1 tsk frön för att täcka hela tråget. (Ta för allt i världen inte 2 msk, som de förespråkar i videon, till dessa små fröer!)

Jag och min man köper de ekologiska frön som vi använder för groddning här.

Under vintern har jag även testat att grodda kikärtor i en hemmagjord groddburk. Vi tog helt enkelt en vanlig glasburk och borrade fyra små hål i det rostfria locket. Först får kikärtorna stå och svälla i mycket vatten över natten. Sedan slår man av vattnet på morgonen. Därefter sköljer man kikärtorna två-tre gånger om dagen, tills groddarna är så långa som man vill ha dem.

Obs! De groddade kikärtorna bör inte ätas råa, utan förvällas i minst 5-10 minuter innan de äts. Därefter håller de i ca 4 dagar i kylskåpet.

Notera storleksskillnaden på de torkade och de groddade kikärtorna!

Nu under vintern stötte jag även på ett annat spännande begrepp, nämligen ’regrow foodscraps’ – dvs att man tar tillvara på grönsaksrens och låter det växa på nytt.

Tanken tilltalade mig verkligen så jag bestämde mig för att testa med morötter, eftersom jag älskar morotsblasten! (Haha, ja man kan äta blasten och den är såå god ♥)

Men ärligt talat funkade det tyvärr lite sådär. Vet inte om jag gjorde något fel, men för det första tog det väldigt lång tid. Och för det andra började själva morötterna mögla efter ett tag, trots att jag bytte vattnet dagligen…

Är det någon annan som testat och fått det att fungera bra? Tips mottages tacksamt i så fall!

Alltså kolla vad grönt det har blivit här de sista dagarna! Gräset börjar komma upp ordentligt nu, och träden förbereder sig för att blomma och veckla ut bladen… Ååh, så härligt! ♥

Framöver tänkte jag skriva ett inlägg på temat ’naturens skafferi’ och ’foraging’ (dvs att samla ätliga örter, växter, blad, bär och svampar i naturen). Vad tror ni om det?

Brukar ni grodda förresten? Vilka är era favoritgroddar och -skott? Har våren kommit även till era hemtrakter nu? Lämna gärna en kommentar!

Hoppas ni har en underbar vecka allesammans och att ni får en riktigt skön kväll. Kram på er ♥

 

Relaterade inlägg:

Säsongsanpassad mat – Att äta i säsong
– Min resa mot ett mer hållbart liv – Del 1. Maten & kosten
Vad är schysst, hållbar & hälsosam mat?
Hoppa av ekorrhjulet – mina tips & erfarenheter

 

Kommentarer
Gillade du det här inlägget? Dela det gärna med dina nära och kära! ♥