?>

Att bygga ett Tiny House – Del 5. badrummet

Inlägget innehåller annonslänkar och är ett sponsrat samarbete med Ekologiska Byggvaruhuset och Separett

Det har blivit dags för femte delen i byggprocessen av mitt tiny house – närmare bestämt badrummet! Vill du läsa del 1-4 så hittar du dem här: stommenvädertätt husisolering, ångbroms & installationer samt golv & innertak.

Det finns såklart en massa olika alternativ och vägar att gå när man bygger ett badrum, men i detta inlägg delar jag med mig av vilka lösningar jag har valt och varför. Är det något speciellt du är intresserad av kan du hoppa direkt till det stycket genom att klicka här:

Bland det första jag gjorde var att skapa ett moodboard för mitt badrum

Planlösning & funktioner

Redan när jag började skissa på mitt tinyhouse visste jag att jag ville ha ett badrum inomhus med ”alla vanliga funktioner” i någon form – dvs toalett, handfat och möjlighet att ”duscha” av mig. Jag valde att börja med enkla lösningar, men har utformat badrummet på ett sådant sätt att jag kan komplettera med mer sofistikerade lösningar framöver, om jag vill. Men mer om detta under stycket installationer.

Det kändes viktigt för mig att ha ett litet öppningsbart fönster i badrummet, dels för att få in dagsljus men också för att kunna vädra. Precis som i resten av huset har jag strävat efter att använda så naturliga och miljövänliga material som möjligt, men just våtrum är (enligt min uppfattning) det klurigaste rummet att få till, med tanke på tätskikt osv.

Hursomhelst valde jag att göra badrummet förhållandevis stort, ett beslut jag är mycket nöjd med. Det är ca 3 kvm (1,5 x 2,15 m) vilket känns precis lagom. Mitt hus är totalt 18 kvm, så badrummet utgör ca 17 % av ytan. I övrigt valde jag att placera badrummet i den del av huset där taket är som lägst.

Golv

Efter diverse funderingar och research landade jag slutligen i en ftalatfri våtrumsmatta, närmare bestämt ”Rust Metal Dark Copper” från Tarkett. Jag ville ha en mörkbrun matta som harmonierade med golvet i resten av huset. Just att hålla ett genomgående färgtema mellan flera rum är ett sätt att få ytan att kännas större.

Uppbyggnaden av golvet är råspont (som i resten av huset) med en limmad golvgipsskiva ovanpå, följt av flytspackel och våtrumsmatta. Jag överlät fallspackling och mattläggning till en mattläggare, kostanden för det landade på ca 8800 kr (för 3 kvm). Värt att nämna är att man oftast inte kan utnyttja rotavdraget till tiny houses, då avdraget är kopplat till fastigheter.

För att minimera vikten och nivåskillnaden mellan rummen hade det förmodligen varit bättre att ersätta råspont + golvgips med typ en golvspånskiva. Anledningen till att jag inte gjorde det, var att jag helt enkelt inte hade bestämt mig för vilken lösning jag ville ha i det skedet. Läs mer om mina tankar kring badrumsgolv i detta inlägg.

Jag monterade golvbrunnen själv. Det var lite nervöst eftersom den bla. måste hamna i våg och på rätt höjd, men som tur var sa mattläggaren att ”det var perfekt”

Väggar

Tre av väggarna i mitt badrum är klädda med våtrumsskivor och den fjärde med lera.

Våtrumsskivor

Att valet föll på våtrumsskivor berodde dels på att de väger förhållandevis lite, att de går att montera själv och inte minst – att det fanns överblivna Fibo Trespo-skivor på mitt jobb. Egentligen är jag inte så förtjust i blanka ytor och hade valt ett helt annat utseende om jag köpt nya skivor, men det kändes fint både ekonomiskt och miljömässigt att ta hand om dessa som stått och samlat damm i några år.

Ett tips om du väljer att sätta våtrumsskivor är att köpa till monteringsverktyget ”Fibo Grip”, jag gjorde inte det – vilket jag fick ångra. Det är nästan omöjligt att att inte skära sig på skivornas kanter och hopplöst att få grepp i dem när alla skarvar och ändar är täckta med silikon… Köp även till rengöringsspray och wipes, det underlättar såå mycket och ger ett bättre resultat. En annan sak som är viktigt vid monteringen är att allt är vinkelrätt och i våg, annars kan det bli lite… eehm, kämpigt. Men det vet jag såklart inget om! 😉

Lera

Jag har varit nyfiken på lera som material i många år och ville väldigt gärna testa att integrera det i mitt hus. Lera är ett fantastiskt material som bla. buffrar fukt och bidrar till ett bättre inomhusklimat. Enda nackdelen (just när man bygger på hjul) är vikten – lera är ett förhållandevis tungt material. Hade jag inte byggt mitt hus på hjul hade jag velat ha lera på typ alla väggar!

Min lervägg är uppbyggd av lerskivor från Ekologiska byggvaruhuset, som man skruvar på plats. Därefter putsar man först skarvarna och sedan hela ytan. Jag valde att måla min lervägg med äggoljetempera, men det går också att enbart behandla den med några lager linolja. Värt att nämna är att leran inte ska placeras i direkt anslutning till duschen, dvs inte inom våtzon 1.

Många undrar om inte leran spricker i ett mobilt hem, jag var också lite rädd för det, men är grymt imponerad! Jag har dels dragit mitt hus 35 mil på en lastbil i 80-90 km/timmen, sedan har det dragits 5 km bakom en traktor på en skumpig grusväg för att slutligen nästan välta på åkern då ena hjulet plötsligt sjönk ner i jorden. Trots detta har jag inte en enda spricka på hela min vägg!

Har du möjlighet att bygga med lera, oavsett om du bor i mobilt hem eller inte, så kan jag varmt rekommendera det. Lera är verkligen ett fantastiskt material!

Tak

Precis som i resten av huset, så har jag pärlspont i badrumstaket. Den är laserad med egengjord vit linoljelasyr (läs mer om det här).

Inredning

Jag har i princip snickrat ihop all inredning till mitt badrum själv – såväl bord, som skjutdörr, handdukshängare och smyckeshylla har jag byggt av återbrukat material. Eventuellt kommer ett separat inlägg om hur jag gick tillväga framöver.

Skjutdörren till badrummet, tillverkad av återbrukat virke

Ur förvaringssynpunkt kan man tänka att det hade varit mer logiskt med en traditionell badrumskommod istället för ett bord, men jag ville helt enkelt få plats med kattlådan där.

Badkaret är ett loppisfynd liksom spegeln, som kostade ynka 25 kr.

Installationer

Vatten & avlopp

Jag har inget indraget vatten i mitt hus utan hämtar vatten i 20-liters dunkar på gården. Min tanke var först att samla regnvatten från taket och att sedan filtrera det. Vi får se om jag kanske gör det framöver, om inte annat för att vattna växterna/odlingarna.

Fördelen med att inte ha något indraget är vatten är dels att man slipper klura på lösningar för att förhindra att ledningarna fryser, samtidigt som det inte ställs några krav på avlopp (om jag uppfattat det rätt) förutsatt att man har en torrtoalett och därmed bara släpper ut gråvatten.

En annan fördel är såklart att man reducerar sin vattenkonsumtion otroligt mycket när det inte bara är att vrida på en kran med obegränsad tillgång på vatten. För min egen och markens skull använder jag enbart miljövänliga och biologiskt nedbrytbara produkter.

Dusch/badkar

I dagsläget har jag ingen varmvattenberedare, utan värmer vatten på spisen/kaminen. Egentligen är det bara när jag vill duscha som jag värmer vatten, till resten kör jag på rumstempererat. Men det är såklart full möjligt att komplettera med en liten varmvattenberedare framöver om jag skulle vilja, antingen på el eller gasol.

Vill jag ta en helt vanlig dusch får jag göra det i samband med besök hos nära och kära eller tex i simhallen. Det går som sagt också komplettera med enklare duschar hemma, genom att antingen hälla ljummet vatten i en campingdusch eller tvätta/skrubba sig ren med en liten handduk som man doppar i det varma vattnet. Men som sagt, det är fullt möjligt att ha lyxigare lösningar om man vill.

Toalett

Jag har en torrtoalett från Separett som jag är mycket nöjd med. Modellen heter passande nog Tiny och är speciellt framtagen för att passa där utrymmet är begränsat – som tex i båtar, husvagnar, tiny houses, osv. Urinen och fekalierna separeras, vilket både underlättar hanteringen och minskar lukten. Eftersom det dessutom sitter en fläkt i toaletten (som kopplas till en ventil i ytterväggen/taket) så luktar det verkligen ingenting. Dessutom slipper man se innehållet, tack vare ett smart insynsskydd som åker åt sidan när man sätter sig på sitsen.

Tiny finns i två varianter, en med integrerad urintank och en med urinutledning – dvs där urinen leds ut och exempelvis samlas i en större extern tank. Jag valde den första varianten, vilket jag är nöjd med. Urintanken är dock förhållandevis liten, vilket innebär att den behöver tömmas ganska ofta – men samtidigt är det en fördel då den är väldigt lätt och smidig att hantera. Eftersom jag jobbar hemifrån (och därmed nästan uteslutande går på toa hemma) behöver jag tömma dunken varannan till var tredje dag. Är man flera i hushållet så hade jag personligen valt varianten med urinutledning.

Det fasta avfallet hamnar i en komposterbar biosäck som är gjord på majsstärkelse, detta komposteras sedan i en speciell kompost. I botten av biosäcken lägger man en absorberingsduk som suger upp ev. lakvatten, vilket också förhindrar lukt. Personligen brukar jag bara behöva tömma det fasta avfallet 1 gång på ca 2-3 veckor, men då har jag valt att ha en separat pedalhink bredvid toaletten där jag lägger toapappret (enbart när man gjort nummer ett) – vilket förlänger tiden mellan tömningarna avsevärt.

Vill du veta mer om Tiny och dess funktioner? Se videon ovan eller läs mer här.

Handfat

Jag har valt en väldigt enkel lösning i form av en glasburk med tappkran + ett emaljfat som står löst uppepå bordet. Det är alltså inte inkopplat till något avlopp, utan vattnet får jag tömma i badkaret eller diskhon. Men om jag ska vara helt ärlig tvättar jag oftast händerna i köket istället, där jag har en vanlig kran med en 12V-pump. (Kika här för video-klipp)

Tvätt

Man kan såklart ha en vanlig tvättmaskin i sitt tiny house om man vill, men det ställer krav på uppställningsplatsen – man bör mer eller mindre vara inkopplad både på el, vatten och avlopp. Jag har designat mitt badrum så att det finns utrymme för att komplettera med en 45 cm bred tvättmaskin framöver om jag skulle vilja, men i dagsläget är det inget jag har några planer på eftersom jag har tillgång till en gemensam tvättmaskin på gården.

När vädret tillåter hänger jag tvätten utomhus, annars har jag en uppfällbar tvättställning som jag placerar i mitt badkar. (Se video-klipp här)

Badrumsfläkt

Eftersom jag dels har ett öppningsbart fönster i badrummet, samt en köksfläkt och en fläkt i toaletten så valde jag att enbart förbereda för en badrumsfläkt – genom att dra fram tomrör för elen. Såhär i efterhand ångrar jag faktiskt att jag inte satte in en badrumsfläkt direkt, eftersom det trots allt blir en del ånga/imma när man duschar. Det funkar som det är nu, men jag kommer förmodligen komplettera med en fläkt framöver – och skulle rekommendera att man sätter in det från början, åtminstone om man har en dusch.

Vill du se mer av mitt hus och byggprocessen? Kolla de relaterade inläggen här nedan eller min instagram @sandrajunhammar – där finns det massor av bilder och videos. Det kommer även fler inlägg här på bloggen framöver.

Har du några frågor eller funderingar? Lämna gärna en kommentar!

Relaterade inlägg:
Tiny House – vanliga frågor & svar
Var får man ställa ett Tiny House? Krävs bygglov?
Att bygga ett Tiny House – Del 4. Golv & innertak
Besök Paula som byggt & bor i ett hus på hjul
Att tapetsera med lumppapp & måla med äggoljetempera

Kommentarer
Gillade du det här inlägget? Dela det gärna med dina nära och kära! ♥

8 thoughts on “Att bygga ett Tiny House – Del 5. badrummet

  1. Tack för ännu ett givande inlägg! Jag undrar vart du tömmer avfallet från toaletten sen? Både nr1 och 2. Behöver du åka iväg nånstans och göra det eller har du något system för det hemma?
    Undrar även vart vattnet från diskhon och badkaret tar vägen sen? Under huset? Leder du bort det nånstans sen?
    Dessa saker har jag funderat en del på inför mitt egna hus, hur en löser sånt här när en t.ex hyr tomt hos någon. Kan tänka mig att inte alla som hyr ut plats är sugna på att man ska släppa ut massa vatten kring vagnen eller kring tomten överlag?
    Vet du hur andra gör/vilka lösningar som är vanliga allmänt?
    Tack igen för att du delar så mycket, verkligen guldvärt!

    1. Fint att du uppskattar det, tack! Kisset kan man späda ut med vatten (1 till 10) så får man ”guldvatten” som man kan vattna träd, buskar och odlingar med (förutsättning med en större tomt/trädgård/åker). Det fasta avfallet komposteras i en speciell kompost (se länk i texten ovan) eller hämtas av kommunen i speciella kärl mot en kostnad. Eftersom jag inte har indraget vatten, låter jag gråvattnet rinna ut i anslutning till huset, det blir max 10 liter över ett dygn = väldigt liten mängd. Men det finns gråvattenfilter, lösningar med växtbäddar som filtrerar vattnet, eller så kan man samla det och tex vattna odlingar med. Lösningen beror mycket på uppställningsplatsen och dess förutsättningar – typ om man står i en villaträdgård, på en stor äng eller en campingplats. Har man indraget vatten blir det andra mängder, vilket ställer krav på mer traditionella avloppslösningar. Hoppas det var svar på dina frågor. Allt gott!

      1. Tack så mycket för svar! Funderar på om man kan vattna med guldvattnet i skogen om man bor nära den eller är det inte okej? Kanske går att spä ut kisset med gråvattnet och vattna med det så man slår två flugor i en smäll?
        Vet du om det finns något annat alternativ att göra av kisset än att göra guldvatten av det? Eller är det annan typ av toa då som gäller?
        Nice att höra att finns alternativ att få hämtning av det fasta och att det kan vara okej att släppa ut den lilla mängd gråvatten som blir, det är ju sant som du säger att det inte borde bli så mycket per dygn

        1. Jag vågar inte svara på det, men spontant tänker jag att man vill ha markägarens tillåtelse. Att skapa guldvatten av gråvattnet låter som en bra idé – förutsatt att man enbart använder miljövänliga och biologiskt nedbrytbara produkter såklart. Nej, jag känner inte till någon annan lösning tyvärr – om du inte vill blanda urinen med det fasta avfallet. Isåfall hämtar ju kommunen det med. Men nackdelen med att blanda avfallet är ökad risk för lukt, isåfall behöver du någon form av täckmaterial som även absorberar fukten (typ kutterspån, torv eller liknande). Alternativet är en annan typ av toalett. Lycka till!

  2. Tack för att du delar med dig så generöst!

    Det ser ut som att du sågade råsponten för att montera golvbrunnen. Vad sitter isf golvbrunnen fast i?

    1. Fint att du uppskattar det! Ja, det fick bli så eftersom jag inte landat i placeringen när jag la råsponten. Jag fäste golvbrunnen i så kallade ”kortlingar” dvs reglar som sitter i 90 graders vinkel mot bjälklagets balkar/reglar.

    1. Det korta svaret är att det beror på. Det längre och mer utförliga svaret hittar du här . Absolut, det skulle man kunna göra.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.