Inlägget är ett sponsrat samarbete med Ekologiska Byggvaruhuset
Det har blivit dags för tredje delen i byggprocessen av mitt tiny house, och nu har vi förflyttat oss till insidan.
Vill du läsa de tidigare inläggen, så hittar du första delen (som handlar om stommen) här och andra delen (som handlar om att få vädertätt hus) här.
Isolering
Jag valde att isolera mitt hus med isolering från iCell, som tillverkas av returtidningar i Sverige. Det är ett av de billigare alternativen om man vill ha miljövänlig isolering och till skillnad från vanlig glasull så kliar den inte. Isoleringen har även förmågan att buffra fukt, vilket är en bra egenskap när man väljer att bygga diffusionsöppet.
I väggarna körde jag två lager isolering, 70 + 45 mm, eftersom jag byggt upp väggarna med stående respektive liggande reglar i dessa dimensioner. En fördel med det, är att man minimerar köldbryggorna – dvs de punkter i konstruktionen som har trä rakt igenom och ingen isolering (sett i genomskärning).
I golvet körde jag 120 mm isolering, och i taket 170 mm.
För att hålla isoleringen på plats i taket är ett tips att använda sig av patentband eller någon form av starkt snöre. Därefter ska ångbromsen på plats, samt glespanelen/spikläkten (som man fäster innertaket i). Kom ihåg att sätta glespanel även intill väggarna, så du har något att fästa taket i där.
Det finns speciella sågar med vågformade egg, som är avsedda just för isolering. Jag valde att köpa ett kit från iCell – med fogsvans, handsåg och bryne. De funkade väldigt bra, men man får slipa kniven/sågen ganska ofta. För ju vassare den är, desto lättare är det att dela isoleringen.
Men, var försiktiga hörrni! Isolersågar är verkligen galet vassa. Personligen har jag fortfarande begränsad känsel i mitt ena finger, efter att jag råkade slinta och skära rakt igenom handsken och in i fingret…
Drevning
Kring fönstren och ytterdörren valde jag att dreva med lindrev, precis som på utsidan. Man petar försiktigt in drevet med en vinkelhake, som man placerar på mitten av remsan så att den blir dubbelvikt.
Förberedelser för elen
Det inre (45 mm) lagret av isolering kallas ibland för ”installationsskikt” eftersom elen ofta dras där. Så när första lagret isolering var på plats var det dags att dra flexslang för elen. Det får man inte göra själv om man ska ha ett 230V-system, men med 12V (som jag ska ha) är det okej.
Till 12 V behöver man egentligen inte ens dra flexslang, men jag valde att göra det eftersom det ger större flexibilitet framöver, samtidigt som jag ville ha dold dragning.
I ärlighetens namn är min kunskap om el och installationer ganska begränsad, så det momentet kändes svårt. Som tur är har jag en vän som är duktig på dessa saker, så han har varit ett enormt stöd.
Först fick jag klura ut var alla lampor, uttag, fläktar, strömbrytare osv skulle placeras i huset och sedan guidade min vän Anders mig i vilka dosor jag skulle använda var, hur flexslangen skulle sitta mellan dessa, osv.
Vi gjorde en skiss och sedan var det bara för mig att kortla och montera dosor + flexslang. Själva installationen och dragningen av eltråden kommer göras längre fram.
Jag missade att köpa hem klammer till flexslangen, så använde mig av patentband istället
I övrigt blev jag lite förvånad över hur mycket flexslang som gick åt till mitt lilla hus – ganska exakt 100 meter (!)
När alla förberedelser för elen var klara, kunde jag isolera färdigt väggarna
Ångbroms
Jag valde en diffusionsöppen ångbroms (även kallad luftspärrpapp) med tillhörande tejp som till skillnad från konventionell plastfolie låter huset ”andas”.
För att fästa ångbromsen häftar/nitar man fast den. Sedan tätas alla hål, skarvar och genomföringar med tejpen.
Man kan antingen placera ångbromsen 2/3 in i väggen (sett från utsidan) alternativt på insidan av isoleringen. Jag valde det sistnämnda, eftersom de osb-skivor jag använde även fungerar som ångbroms om man tejpar skarvarna.
Det finns dock en klar fördel med att sätta ångbromsen 2/3 delar in i väggen, och det är att elen/installationerna hamnar innanför ångbromsen. Då slipper man försöka täta (tejpa) genomföringarna i ångbromsen.
Golvbjälkar markerade med tusch samt tejpade skarvar och hål i ångbromsen
Under tiden man lägger ut ångbromsen på golvet, så är ett tips att markera golvbjälkarnas placering med en tuschpenna. På så sätt ser man snabbt var man kan kliva och inte, tills man får golvet på plats. Det blir nämligen inte så bra om man råkar kliva på pappen på en plats där det bara är isolering under…
Därför valde jag att lägga in golvet, innan jag fortsatte med ångbromsen i tak och väggar – men mer om golvet i ett kommande inlägg.
På väggarna valde jag att sätta Osb 3 Ergo från Egger, som till skillnad från vanlig osb är formaldehydfri. På grund av sin storlek var skivorna enkla att hantera ensam, samtidigt som de alltså kan ersätta ångbromsen om man tejpar skarvarna (med samma tejp som till luftspärrpappen).
Installationer
I detta skede valde jag alltså bara att göra förberedelserna för elen, men det går såklart att fixa/förbereda även för vatten, avlopp och ventilation. Jag hade inte hundra landat i vilken/vilka lösningar jag ville ha, placeringar osv, och valde därför att avvakta. Vilket såklart både har sina för- och nackdelar.
En fördel är att man är friare att ändra saker – jag valde tex att ändra dispositionen av köket, vilket påverkade placeringen av diskbänken. Nu var det inga problem, medan det hade varit betydligt svårare om jag redan dragit rören. Detsamma gäller badrummet där jag valde att spegla planlösningen – kom på att det är bättre att ha toalettens luftning mot baksidan än entrén…
Att vänta lite med installationerna kan alltså ge en större flexibilitet, om man vill ändra något under projektets gång. Samtidigt hade vissa installationer säkert varit enklare att göra (och blivit snyggare) om jag gjort dem redan i detta skede. Så det där får man känna in lite, och göra en avvägning.
En sak som jag dock önskar att jag inte avvaktat med, är förvaringsboxen ovanpå draget (på utsidan) som ska rymma batterier osv. Den hade varit betydligt enklare att bygga från början, ihop med resten av stommen och fasaden…
Genomföringarna till den ännu obefintliga batteriboxen på utsidan
När isoleringen, ångbromsen och osb-skivorna väl var på plats, och alla skarvar tejpade, så kunde jag äntligen börja med de (i mitt tycke) lite roligare sakerna – som ytskikt. Men mer om det i kommande inlägg.
Vill du se mer av mitt hus och byggprocessen? Kolla de relaterade inläggen här nedan eller min instagram (@sandrajunhammar) där finns det massor av bilder och videos. Det kommer även fler inlägg här på bloggen framöver.
Har du några frågor eller funderingar? Lämna gärna en kommentar!
.
.
Relaterade inlägg:
– Var får man ställa ett Tiny House? Krävs bygglov?
– Besök Paula som byggt & bor i ett Tiny House
– Att bygga ett Tiny House – Del 1. Stommen
– Att bygga ett Tiny House – Del 2. Tak, fönster & fasad
Så spännande att följa!
Vad kul att du tycker det!
Hej Sandra!
Nu läser jag din blogg för tredje gången 🙂 Och några frågor uppstår.
Varför använder du en ångbroms? Räcker det inte med vindduken? Vad har den för funktion i en diffusionsöppen lösning? Och måste det finnas luft mellan ångbromsen och innerpanelen eller varför väljer du att sätta spikläkt utanpå ångbromsen innanför innertaket? Gör du likadant på väggar och golv?
Varför sätter du första lagret av isolering i väggarna inifrån och inte utifrån innan vindduken häftas på? Är det därför du måste skära ut alla fyrkantiga rutor i första lagret av isolering utifrån? Eller går det att trycka igenom längre partier med isolerskivor mellan reglar och vindduk inifrån?
Taskam för svar!
Vänligen Erika