Hur går byggandet? – En sneakpeak från vårt torp

Med jämna mellanrum får jag frågor om hur det går med vårt lilla torp, och eftersom det var ett tag sedan jag skrev om det sist, tänkte jag att det var dags för en liten uppdatering.

För nya läsare kan jag ju bara kort nämna att jag och min man började renovera ett torp från 1820 som vi sedan tvingades riva och nu alltså håller på att bygga upp på nytt.

Sedan sist har nockbalken kommit på plats, liksom takets stomme.

Eftersom vi vill kunna utnyttja utrymmet på vinden (precis som i det gamla torpet) så har vi inga traditionella takstolar, utan ett såkallat ryggåstak istället.

Enda nackdelen med det, är väl egentligen att det tar längre tid att bygga – jämfört med en traditionell (oinredd) vind, med lösisolering.

Sedan takstommen kom på plats, får man en mycket tydligare känsla för hur stor ’vindsvåningen’ kommer att bli.

(Snedsträvorna är såklart temporära)

I öppningen till vänster (ovanstående bild) kommer murstocken/skorstenen att vara framöver.

Mellan de bärande träreglarna har vi fäst smala ribbor, i dessa spikas sedan masoniten fast.

På framsidan är all masonit på plats, liksom råsponten som ligger över. (På nedanstående bild är den dock övertäckt av en pressening.)

Även på baksidan är det allra mesta av masoniten nu på plats.

Häromdagen var min svåger (min mans bror) snäll och hjälpte till litegranna. ♥

Vid takfoten fäster vi ett insektsnät, för att insekter och andra kryp inte ska ta sig in i luftspalten som ska finnas mellan masoniten och råsponten.

Nästa steg är att få all råspont på plats även på baksidan. Därefter väntar takpapp, strö- och bärläkt, samt tegelpannorna såklart.

Yes, så ligger det till. Vi ber till vädergudarna om fortsatt bra väder och hoppas att snön dröjer.

Vad hittar ni på i helgen? Vi har bland annat varit på bio, och idag ska vi fira ett av min mans syskonbarn som fyller år.

Hoppas ni har en skön helg. Ta hand om er! Kramar ♥

 

Relaterade inlägg:

Vi river torpet & bygger nytt
Miljövänligt byggande – Del 1. Materialval i vårt torp
Att renovera ett torp från 1820
Compact living på 25 kvm – En rundtur i vårt tilfälliga hem

 

Kommentarer
Gillade du det här inlägget? Dela det gärna med dina nära och kära! ♥

Uppbyggnaden av vårt torp fortsätter

Många hör av sig och är nyfikna på vårt torp. ’Hur går det för er? Blir det mycket ändringar jämfört med det gamla torpet, och vilken lösning har ni tänkt er här?’

Ni verkar tycka att det är spännande att läsa om vår renovering/byggnation, vilket såklart är jättekul! Jag har såklart svarat på de kommentarer jag fått, men tänkte även försöka lyfta och besvara en del av dessa frågor i kommande inlägg framöver.

För nya läsare kan jag ju bara nämna att jag tidigare har skrivit om det gamla torpet här och här. Jag har också berätta lite kring miljövänliga materialval, samt om det svåra besluta att riva och bygga nytt.

I det här inlägget tänkte jag visa och berätta lite om vad som hänt rent byggnadsmässigt de senaste veckorna.

Som bekant har vi ju rest väggarna i bottenplanet sedan tidigare.

Nu har vi även fått ett provisoriskt golv till ovanvåningen på plats.

Det var nödvändigt för att på ett smidigt (och säkert) sätt, kunna fortsätta byggandet en trappa upp.

Virket som vi har använt till golv, har vi generöst nog fått låna av mina svärföräldrar! ♥ Tanken är att det ska bli stallinredning framöver, men ja, först lånar vi det alltså litegranna.

Eftersom en färdig träregelvägg är relativt tung (och därmed inget man lyfter mellan två våningsplan i onödan), valde vi att först bära upp virket till ovanvåningen för att sedan montera ihop väggarna där.

Men innan vi kom så långt, hade min man en hel del jobb bara med att kapa upp allt virke i rätt längder.

Dessutom har det blivit en hel del urjack, framförallt för bärlinorna, men också för takstolarna (på gavelväggarna).

På dessa väggar är ovankanten även snedsågad (efter takvinkeln) vilket innebär lite extra pyssel…

Det har alltså varit ganska många moment innan vi kunde börja montera ihop väggarna på ovanvåningen.

Samtidigt har vädret tidvis sinkat arbetet en aning – det har regnat och blåst en hel del.

Det är nog inte alla som täcker stommen under byggtiden, men vi har ändå försökt att hålla den skapligt torr.

Hursomhelst, den senaste veckan har vi äntligen fått upp ytterväggarna på vindsvåningen!

Min svärfar och svåger har hjälpt till litegranna, framför allt med att resa de färdiga väggarna. (Guld värt, eftersom de är jäkligt tunga!)

Jag har förresten också hjälpt till en del! ? Men det är som sagt min man som gör det allra mesta, och han är såå duktig!

I skrivande stund är alltså alla fyra ytterväggar på plats även på ovanvåningen.

Och nu ligger fokus på att få limträpelarna på plats. Det är alltså de som kommer att bära upp takbalken i nock.

Det blir en pelare centrerat i huset (göms i en innervägg) samt pelare i båda ytterväggarna på gaveln.

Det allra smidigaste hade såklart varit att låta limträpelaren gå rakt ned ifrån nockbalken, men då hade vi inte kunnat ha några fönster på gaveln. Därför fick det bli en pelare på vardera sida om fönsterna istället.

Anledningen till att vi behöver ha pelare överhuvudtaget, är alltså att vi vill kunna använda vindsutrymmet (och därmed kan vi inte ha vanliga fackverkstakstolar).

Om någon undrar över ’kryssen’ på väggarna förresten, så är det snedsträvor som provisoriskt stabiliserar upp huset i sidled, tills skivorna kommer på plats.

Nu fortsätter arbetet med att få övriga limträpelare på plats. Därefter står nockbalken och taket på tur.
Följt av täta ytterväggar.

Yes, det var en liten uppdatering om vad som hänt med vårt torp på sista tiden… Jag inser själv när jag skrollar igenom bilderna, att det kanske inte ser så ’torp-aktigt’ ut just nu. Men jag tror att den där känslan kommer att växa fram, i takt med att bygget går framåt.

Som vanligt så får ni gärna lämna en kommentar om ni vill! Blir alltid så glad när ni delar med er av era tankar och funderingar. ♥

Hoppas ni har en skön helg! Kramar

 

Relaterade inlägg:

Ett enklare liv – att bo på liten yta
Compact living & kvadratsmarta tips
– Miljövänligt byggande – Del 1. Materialval
Längtan efter det enkla & avskalade

 

Kommentarer
Gillade du det här inlägget? Dela det gärna med dina nära och kära! ♥

Miljövänligt byggande – Del 1. Materialval i vårt torp

När jag skrev om vårt torp i detta inlägg, så var ni många som hörde av er och ville läsa mer om det. Dels verkar ni vilja följa själva bygget, men också höra hur vi tänker kring materialval osv. Så det tänkte jag berätta lite mer om i det här inlägget!

Nu är ju vårt projekt som sagt lite speciellt, eftersom vi började renovera ett befintligt torp och sedan (efter en hel del jobb) insåg att det var bättre att riva och bygga upp ett nytt (liknande) hus istället. Det här har ju såklart påverkat bygget på många sätt. Det blir ju fler ramar att förhålla sig till, jämfört med om man redan från början bestämmer sig för att bygga nytt.

Vi har ju bland annat haft en grund att ta hänsyn till, eftersom vi redan fixat iordning (och därmed anpassat) den efter det gamla torpet. En sådan sak påverkar ju bland annat dimensionen och konstruktionen på ytterväggarna, eftersom alltför tjocka väggar skulle ’äta upp’ för mycket utav golvytan. Grunden mäter ca 5 x 8 meter, alltså 40 kvm, men räknar man bort ytan som väggarna tar upp blir det ca 35 kvm kvar. Plus en lika stor vindsvåning med snedtak då.

Det känns perfekt för oss! Dels rent utrymmesmässigt (jag har tidigare skrivit om fördelarna med att bo på liten yta här) men också ur miljösynpunkt. Ju mindre man bygger, desto mindre yta blir det ju att värma upp och underhålla. Samtidigt som det såklart går åt mindre material när man bygger.

När vi bestämde oss för att riva det gamla torpet, övervägde vi en sekund att bygga något helt annorlunda. Men sedan släppte vi den tanken och beslutade oss för att hålla fast vid den gamla stilen och planlösningen. Det kändes helt enkelt bäst.

Hursomhelst så lägger vi en hel del tid och energi på att hitta schyssta material och lösningar. Det är verkligen inte helt lätt, eftersom det är så många aspekter som ska vägas in. Dels vill vi använda så miljövänliga produkter som möjligt, men samtidigt spelar ju såklart även ekonomi, kvalitet, arbetstid, mm in. Mot den bakgrunden går det inte alltid få det exakt som man vill ha det, utan man tvingas kompromissa en aning.

Men vilka materialval har vi egentligen gjort såhär långt?

Grunden

Här har vi en klockren kompromiss. Från början hade torpet en (riktigt dålig) stensockel och trägolv som vilade på stockar, vilka låg direkt i en sand-/stenbädd. En mindre bra lösning som behövde bytas ut. Helst hade vi velat ha en ny stensockel, men att fixa en själv hade tagit oss flera år och att leja bort arbetet hade kostat en halv förmögenhet.

Armeringsfix till den nya grunden, medan det gamla torpet fortfarande stod kvar.

Valet föll därför (efter mycket efterforskningar och med viss motvilja) slutligen på en gjuten betongplatta. Betong i sig ger inte ifrån sig några farliga emissioner när den är gjuten och klar, men framställningen kräver mycket energi. Men eftersom det rörde sig om 35-40 kvm var det ju åtminstone inga jättestora mängder.

Istället för frigolit eller liknande, funderade vi på att använda skumglas som isolering under grunden – det är nämligen mer miljövänligt. Valet föll dock på leca-kulor (bränd lera) som har liknande egenskaper som skumglas, men är mer ekonomiskt. Även sockeln består av leca, eller rättare sagt av leca-balkar.

Väggarna

Som jag nämnde här ovan, kunde vi inte välja en väggkonstruktion med alltför tjocka väggar. Därför var tyvärr miljövänliga och ekonomiska alternativ som exempelvis halmbals- eller cob-väggar inget alternativ för oss. Valet föll därför på diffusionsöppna träregelväggar med cellulosaisolering istället. Det innebär alltså att väggarna kommer andas och att vi använder oss av en ångbroms och vindpapp, istället för den mer konventionella plastfolien.

Cellulosaisoleringen som vi har valt är tillverkad av returpapper och är ett miljövänligt alternativ till vanlig glasull. Allra helst hade vi velat ha linisolering, men det kostar ungefär fyra gånger så mycket som vanlig gullfiber… Isoleringen vi valt ligger ungefär mitt emellan dessa kostnadsmässigt, och kändes därför som det bästa alternativet för oss.

Mellanbjälklaget

Till bjälklaget mellan entré- och vindsplanet har vi valt trä och limträ. Eller ja, helst hade vi velat använda oss av enbart konstruktionsvirke (eftersom det är billigare än limträ) men det fungerade inte med spännvidden i det stora rummet. Därför blir halva bjälklaget av limträ och andra halvan (där det finns en bärande innervägg under) av konstruktionsvirke.

Hade vi istället valt stålbalkar, hade vi fått ner dimensionen på bjälklaget, men det hade varit sämre för både miljön och ekonomin.

Taket

Än så länge har vi bara ett provisoriskt tak, för att skydda bygget mot regn. Men taket kommer i princip vara uppbyggt på samma sätt som väggarna; av trä och cellulosaisolering.

Som taktäckning blir det gammalt, återvunnet lertegel – vackert, miljövänligt och (i vårt fall även) ekonomiskt.

Ja där hade vi några av de materialval vi gjort såhär långt.

Vill ni fortsatt läsa mer om vårt torp, om de olika material och lösningar vi väljer? Eller har ni några andra frågor eller funderingar? Lämna gärna en kommentar!

Hoppas ni har en fin vecka allesammans! Ta hand om er. Kramar ♥

Relaterade inlägg:

Ett enklare liv – att bo på liten yta
– Vi river torpet & bygger nytt
Att renovera ett torp från 1820
Ett enklare liv (& vår torprenovering)
Compact living & kvadratsmarta tips

Kommentarer
Gillade du det här inlägget? Dela det gärna med dina nära och kära! ♥

Vi river torpet & bygger nytt

När jag skrev om vår torprenovering för en tid sedan, var ni många som tyckte att det var spännande och ville läsa mer om det. Men precis som rubriken antyder, så blir det inte alltid riktigt som man har tänkt sig…

Efter att ha kämpat och försökt rädda det gamla i torpet i drygt 1,5 år nu, så gav vi till sist upp renoveringen och bestämde oss för att riva det lilla som var kvar. I det här inlägget tänkte jag berätta mer om bakgrunden till beslutet, om hur vi kommer att gå vidare, samt hur vi resonerar kring det hela.

Varför valde vi att riva?

Det kan ju verka märkligt att riva något som man under nästan två års tid försökt att rädda och renovera. Men den främsta anledningen till det här beslutet är att torpet var i betydligt sämre skick än vad vi hoppats och räknat med. Och ju fler lager vi skalade av, desto sämre visade det sig att det var. Till slut var det bara delar av stommen som var kvar, och inte ens dessa delar var i något vidare skick…

Många av stockarna var murkna inuti…

Det är otroligt tungt när man för varje steg framåt, samtidigt tvingas ta tre steg bakåt. När det inte tycks spela någon roll hur mycket tid och energi man lägger ner, eftersom arbetet hela tiden växer. Visst, man kanske fixar det under en tid, men när det blir under längre perioder blir det utmattande.

Det tar verkligen otroligt mycket mer tid att försöka rädda något gammalt, jämfört med att bygga nytt. Något som vi såklart var medvetna om när vi började. Men det faktum att 95 % av de gamla delarna (dvs det som fanns kvar av timret) inte skulle synas när vi var klara, utan vara dolt/inbyggt i väggarna – gjorde oss tveksamma. Är det värt att lägga ned 3-4 gånger så mycket tid för att bevara dessa delar, när de ändå inte kommer att synas i det färdiga resultatet?

De här sakerna, i kombination med att min man inte orkade försöka lappa och laga längre, gjorde att vi bestämde oss för att riva de allra sista delarna och börja om på nytt istället.

Vad händer nu?

Vi kommer att bygga upp ett nytt torp på platsen där det gamla stod. Faktum är att det i princip kommer att se likadant ut som det gamla, eller rättare sagt som det skulle sett om vi hade renoverat klart det.

Vi bygger alltså nytt, men i gammal stil. Målsättningen är att få in så mycket som möjligt av känslan, charmen och stämningen som fanns i det gamla torpet. Därför kommer vi bland annat att återanvända gamla takpannor av lertegel. Förhoppningsvis kan vi även rädda någon/ett par av de gamla innerdörrarna och bygga in dem i det nya huset, osv.

Gammalt lertegel med fin patina.

Hade det gått att rädda torpet?

Alltså, ingenting är ju omöjligt. Frågan är bara till vilket pris och om man är villig att betala det. Men när priset i det här fallet började ta ut sin rätt på min mans hälsa och välmående – ja, då kändes det inte längre värt det. Han tyckte att det kändes betydligt lättare att riva och börja om på nytt istället. Och eftersom han har dragit (och fortfarande drar) det absolut tyngsta lasset med torpet, då stöttar jag såklart honom i det.

Dessutom känner jag att vi verkligen har försökt att rädda torpet. Det var ju inte så att vi rev det direkt eller att vi gav upp efter två månader. Nej, vi har ändå kämpat i snart två år (!)

Hur känns det nu?

Just nu känns det förvånansvärt bra. Men jag ska villigt erkänna att jag var väldigt ledsen till en början. Det kändes oerhört tungt och sorgligt. Ärligt talat blev jag nästan lite förvånad själv över min starka reaktion, det är ju egentligen bara materiellt när allt kommer omkring. Min man tog det hela med ro och tyckte mest att det kändes skönt.

Förmodligen är jag lite mer nostalgisk och sentimental av mig. Jag älskar verkligen stämningen och charmen som finns i många gamla hus, och den är ganska svår att återskapa i nyare byggnader… Dessutom blev jag tvungen att släppa taget om en dröm som jag haft länge – att bo i ett riktigt gammalt hus på landet.

Men hursomhelst känns det som att vi tog rätt beslut och det känns riktigt bra nu. När allt kommer omkring så är det framförallt platsen/läget som vi har förälskat oss i, och den är ju fortfarande densamma.

Har det blivit mycket ogjort jobb?

Njae, inte jättemycket egentligen, och vi ser det inte som ogjort. Men visst, det är alltid lätt att vara efterklok. Hursomhelst går det ju inte att ändra det förflutna, oavsett om man skulle vilja det eller inte. Så vi väljer att blicka framåt istället.

Dessutom har det absolut största arbetet hittills varit att fixa iordning grunden, och den kommer vi ju att ha kvar.

Vad innebär det här ekonomiskt?

Det blir ju såklart en tillkommande kostnad för den nya stommen, som vi inte hade räknat med från början. Men samtidigt kommer det gå bra mycket snabbare att färdigställa torpet nu, jämfört med om vi renoverat det gamla. (Och tid är ju som bekant även pengar.)

Hur ser planerna ut framöver?

Vi har som sagt påbörjat uppbyggnaden av det nya torpet, och förhoppningen är att ha tätt hus till vintern (dvs att få upp väggar, tak, fönster och dörrar).

Det blir tyvärr inte timrat nu, utan ett lösvirkeshus. Men fönsterplaceringar och liknande blir de samma, liksom utseendet i stort.

Vi har fått ihop och rest första väggen…

…andra väggen…

…tredje väggen…

…eller okej, vi har fått upp alla fyra väggarna i bottenplanet!

Härnäst står bärande innerväggar och mellanbjälklaget på tur, följt av vindsvåningen och taket.

Såå, det blev ett långt och lite smådramatiskt inlägg. Men som en person så klokt resonerade när vi berättade om våra ändrade planer: Ibland handlar det bara om att veta när det är dags att släppa taget, och våga se andra lösningar. Och visst är det så.

Vill ni läsa mer om bygget framöver? Om hur vi resonerar kring materialval osv? Vad tänker ni kring vårt beslut? Lämna gärna en kommentar!

Hoppas ni har en underbar dag allesammans! Kram på er ♥

 

Relaterade inlägg:

Att renovera ett torp från 1820
Ett enklare liv (& vår torprenovering)
Compact living & kvadratsmarta tips
– Ett enklare liv – att bo på liten yta

 

Kommentarer
Gillade du det här inlägget? Dela det gärna med dina nära och kära! ♥

Att renovera ett torp från 1820

Ni som läst min blogg en tid vet ju att vi (min man och jag) håller på och renoverar ett torp. Jag har nog nämnt att det är totalrenovering som gäller (med betoning på total) men det kan ändå vara svårt att förstå vidden av det hela.

Därför tänkte jag bjuda på några glimtar från de 1,5 år vi hållit på hittills. Håll i er! ?

Det började alltså med att vi förälskade oss i den här gamla pärlan som byggdes 1820.

Bild från 1973.

De sista som bodde i torpet permanent, flyttade därifrån under 1930-talet och sedan dess har det använts som fritidshus och jaktstuga.

Ja, tills vi påbörjade den omfattande renoveringen i slutet av 2016.
Vi blev tvungna att riva ut samtliga ytskikt och gräva ut hela grunden.

Vi har spräckt stenar och sågat i berg…

Allt för att få till en vettig grund, då den gamla var så dålig att det inte var något att bygga vidare på.

Vi har transporterat ut mängder av sten, sand och rivningsmaterial.

Fixat med dränering, rördragning och en helt ny grundsockel.

Ersatt en del av allt det timmer som var dåligt.

Och gjutit en platta.

Det är oerhört skönt att den äntligen är på plats, även om det bär mig emot att vi ’tvingades’ använda betong. Vi är väldigt måna om att använda naturliga och miljövänliga produkter i renoveringen, men ibland är det svårt att få ihop alla parametrar (som tid, ekonomi, miljö, kvalitet, osv).

Som tur är rör det sig ’bara’ om 35 kvm och det är i princip det enda dåliga materialvalet vi har gjort/kommer göra – i övrigt blir det enbart schyssta produkter och material, så långt det någonsin är möjligt.

Hursomhelst håller vi nu på med taket!

Min man har plockat ned alla takpannor, samt de skivor och plankor som de vilade på. Och ja just det, hela murstocken också (eftersom den behövde muras om).

Såhär vacker är framsidan just nu… ?? Haha den ser lite deppig ut, men jag är övertygad om att det kommer bli jättefint när vi är klara.

Igår fick vi hursomhelst upp den nya takåsen (timmerstocken) som behövde bytas ut. Det var ett projekt bara att få upp den från marken till taket (utan några maskiner), men det flöt på bra.

Vi drevade/tätade med mossa, precis som de gjorde förr. Faktum är att samtliga stockar i hela torpet är tätade med vägg-/husmossa, sedan det byggdes.
(Vägg- och husmossa har den fördelen att den inte möglar och hanterar eventuell fukt på ett bra sätt.)

Den nya stocken fällde vi förresten själva, förra hösten.

Ni som orkat läsa såhär långt har nog förstått att det är ett ganska stort projekt vi tagit oss an, samt att vi har att göra ett tag till framöver.

Förhoppningen är att vi ska bli klara utvändigt i år, alltså få till tak och väggar (tätt hus). Och sedan kommer det troligen ta ytterligare ett år att färdigställa allt inomhus…

Utsikten från det som kommer att bli sovrum framöver.

Men jag tror verkligen att det kommer bli himla bra när det är klart. ♥ Dessutom är jag så otroligt imponerad av min man, han är superduktig! Händig, noggrann och envis som synden (det är vi båda två, haha). Det går nog åt om man ska ro i land ett sånt här projekt, för det är verkligen inte alltid en dans på röda rosor.

Avslutningsvis vill jag bara skriva att vi försöker behålla så mycket av det gamla som möjligt, samt att vi är måna om att bevara karaktären på torpet. Förstår att det kan vara svårt att tro med tanke på bilderna, men ja – det är vår målsättning. Kan ju även tillägga att vi under hela processen rådfrågar en bekant som jobbar med byggnadsvård.

Så mina vänner, vad tycker ni? Var det spännande att se och läsa lite mer om vårt torp? Är vi galna som gett oss i kast med det här projektet, eller har ni kanske genomfört liknande renoveringar? Och vad föredrar ni, nya eller gamla hus? (Personligen är jag svag för gamla charmiga hus.) Lämna gärna en kommentar!

Hoppas ni har en underbar helg allesammans! Kramar ♥

 

Relaterade inlägg:

Ett enklare liv (& vår torprenovering)
Podd-debut
En dag i mitt liv
– Att bo på liten yta

 

Kommentarer
Gillade du det här inlägget? Dela det gärna med dina nära och kära! ♥

Ett enklare liv (& vår torprenovering)

De senaste dagarna har jag spenderat i det lilla torp som min man och jag håller på och renoverar. Det har flutit på bra på sistone, vilket känns superhärligt! Men eftersom det har tagit en hel del tid, har jag inte riktigt hunnit med att skriva ner ett annat inlägg som jag gått och funderat på ett tag.

Därför tänkte jag att jag kunde skriva lite kort om ett annat ämne istället, nämligen vad ett enklare liv innebär för oss. Det är ju något som jag har nämnt vid flera tillfällen tidigare här på bloggen, just att vi drömmer om att leva enklare. Men vad innebär det egentligen?
Dessutom tänkte jag bjuda på några glimtar från torpet!

När vi (min man och jag) pratar om ett enklare liv, så menar vi inte nödvändigtvis en bekymmersfri tillvaro. Inte heller syftar vi till att köpa diverse moderna bekvämligheter som gör att vi kan luta oss tillbaka och låta maskinerna göra jobbet åt oss.

Nej, att leva enklare handlar snarare om att gå tillbaka till något mer ursprungligt för oss. Att leva nära och i harmoni med naturen. Att odla och på sikt bli alltmer självförsörjande. Att följa årstidsväxlingarna och själva kunna styra över en stor del av vår tid. Det handlar om frihet. Och om att vi prioriterar och värdesätter (fri)tid högre än pengar, och därmed är villiga att välja en ’lägre standard’.

Med det sagt kanske det i slutändan inte blir så att vi arbetar mindre än tidigare, men för oss är det skillnad på jobb och jobb. Att själv odla, skörda, förädla, samt tillverka och underhålla saker tar såklart tid – samtidigt ger det enorm tillfredsställelse!

Sedan kommer vi såklart behöva dra in en del pengar även framöver, och tanken är inte att vi ska isolera oss från samhället helt och hållet! (Och bara för att vi gör det här valet, innebär det ju inte att alla andra bör göra samma sak. Eller att det är fel att leva ”Svensson-liv” för den delen. Nej, var och en ska såklart göra det som passar dem bäst!)

Hursomhelst är vi ju inte riktigt framme vid vår självhushållar-dröm ännu, utan renoverar som sagt ett torp. Hittills har vi i princip gjort allt rivnings- och renoveringsarbete själva, och tanken är att fortsätta och göra så mycket vi bara kan (och får göra) själva. Det tar såklart en hel del tid, eftersom vi egentligen bara är två glada (men tämligen händiga) amatörer.

Vi har fått frågan på lite olika håll om det inte vore bättre att ta hjälp av fackmän, eftersom det skulle snabba på processen en hel del. (Och tro mig, det har känts otroligt lockande vid vissa tillfällen.) Men samtidigt kan man hålla på med renoveringsarbeten ganska länge själv utan att det blir dyrare.

Jag såg en uträkning på detta för en tid sedan och har för mig att man kunde vara åtminstone 3-4 gånger så långsam som en fackman och fortfarande tjäna på att göra det själv. Självklart förstår jag att det inte passar alla, dels kräver det ju att man har möjlighet att ta ledigt från ett eventuellt jobb samt att man har viss fallenhet för att arbeta praktiskt. (Det kan ju bli lite kämpigt om man har tummen mitt i handen ?)

Just nu flyter renoveringen på ganska bra, men bitvis har det ärligt talat varit ganska tungt. Vi har faktiskt övervägt att ge upp vid flera tillfällen och göra något annat istället, eftersom det känts övermäktigt. Vi har trots allt hållit på i ca 1,5 år nu och lär troligen inte bli klara det närmsta året om jag säger så, just eftersom arbetet är så otroligt omfattande!

Vid ett tillfälle när det kändes lite extra tungt och jag beklagade mig lite inför en vän, så sa han något väldigt klokt som liksom fastnat hos mig sedan dess: ”Visst, det kanske tar några år för er att bli klara med torpet. Men samtidigt kommer ni inte behöva betala lån på ert hus tills ni fyller 85, vilket banken räknar med att jag ska göra.”

Det var verkligen en fin påminnelse för mig, samtidigt som det gav välbehövligt perspektiv. Inte för att det är fel att ha huslån som man betalar under en stor del av sitt liv (jag lägger ingen värdering i det, utan det är upp till var och en). Men hans ord var så viktiga för mig i den stunden – för visst det kanske tar några år för oss att bli klara, men det lägger grunden för och utgör en viktig pusselbit för den livsstil vi vill ha framöver.

Avslutningsvis vill jag bara förtydliga att jag är medveten om att människor har olika förutsättningar, samt att jag inte är ute efter att säga vad som är rätt eller fel. Jag vill bara dela med mig utav mina/våra tankar. Kanske kan det bidra till att fler vågar välja lite annorlunda? Till att fler vågar ifrågasätta alla normer och göra sin egen grej? Jag hoppas det! ♥

Vad har ni för tankar kring att leva enklare? Och vad innebär enkelhet för dig? Lockas ni av att flytta ut i skogen och bli självförsörjande, eller drömmer ni om något helt annat? Jag är så nyfiken på vad ni tänker! Lämna gärna en kommentar.

Ha en fin kväll allesammans! Kram på er ♥

 

Relaterade inlägg:

Pengar är tid
Tid – det mest dyrbara vi har?
Lev enklare
Att följa sin passion & leva ut sina drömmar

 

Kommentarer
Gillade du det här inlägget? Dela det gärna med dina nära och kära! ♥