Glimtar från en helg i september

Hej finingar! Hoppas ni haft en skön helg. Vad har ni hittat på? Vi har pysslat med lite av varje.

I det här inlägget tänkte jag faktiskt bjuda på några glimtar från vår helg. Inte för att den varit speciell eller så, utan mer… vanlig, haha.

I lördags tog vi lite sovmorgon, till åtta-halv nio tiden. Sedan rullade jag ut yogamattan för en kort variant av min morgonrutin. (Se en video på den i det här inlägget.)

Därefter frukost – bestående av havregrynsgröt med gurkmeja, toppat med hallon, äpple, blåbär och pumpakärnor.

Denna avnjöts självklart med den kel-sjuka katten i knäet. 🙈

Sedan var det dags att komma igång lite med dagen. Mange kapade upp virke till ovanvåningen av vårt torp.

Under tiden passade jag på att baka lite.

Experimenterade med ett veganskt recept på kanelbullar, sötade med dadlar.

De fick helt klart godkänt, även om receptet behöver justeras en aning…

Reality check: Det blir onekligen mycket disk när man bakar! (I synnerhet om man adderar gårdagens popcornkastrull och morgonens frukost-skålar.)

Sedan var det dags att laga lite mat. Passade på att göra en rejäl laddning med mathavre och böngryta. Det är ju så smidigt att ha färdiga lunchlådor att plocka av!

Min favvo-sallad just nu:

Den består av gurka, tomat och rödlök (allt egenodlat) samt pressad lime och salt. Det kanske inte låter så märkvärdigt, men alltså wow vilken god smakkombination! 😋👌

Sedan begav vi oss ut till trädgårdslanden för att plocka upp de sista rotfrukterna.

Lite potatis…

…supertjocka palsternackor…

… och ett gäng knasiga morötter!

Ja alla morötter såg såklart inte ut såhär, de här var godbitarna. Tycker den första är lite rolig, det ser ut som att blasten sitter i fel ände.

Hursomhelst tog det sin lilla tid att få upp allt ur landet, och sedan började det bli mörkt.

Då gick vi in och tog lite kvällsfika.

Sedan kröp jag upp i sängen med paddan och svarade på ett gäng kommentarer.

Läste lite och kikade på några youtube-videos med tiny houses (😍) innan det var dags att sova.

Söndagen började, liksom lördagen, med lite sovmorgon och ett glas selleri-juice. (Den gör verkligen gott, även om jag inte riktigt kan säga detsamma om smaken, haha. 🙈😂)

Därefter lite träning och mera kattmys, eller jag menar yoga! 😉

Sedan jobbade jag några timmar i svärmors kattpensionat.

Jag har hoppat in där tidigare lite då och då, när det har behövts. Men nu är tanken alltså att det ska bli mer regelbundet (för att finansiera min yogalärarutbildning som drar igång om några veckor).

Hursomhelst, när jag var klar i kattpensionatet tog jag en snabb dusch, fixade lunch och plockade iordning lite här hemma.

Sedan tog Mange och jag en liten kvällspromenad.

Så mysigt!

Därefter satt jag vid datorn en stund och redigerade bilder + skrev ihop det här inlägget. Innan det var dags att ta kväll och sova.

Yes, där hade ni några glimtar från vår helg. Vad har ni hittat på?

…Nu är det måndag morgon och jag ska strax bege mig upp till torpet och hjälpa Mange med bygget.

Önskar er en härlig dag och en fin start på veckan! Ta hand om er. Kramar ♥

 

Relaterade inlägg:

Slow living
En dag i mitt liv
Compact living & kvadratsmarta tips
Odling, ätliga växter & boktips

 

Kommentarer
Gillade du det här inlägget? Dela det gärna med dina nära och kära! ♥

Radiodebut – förmiddag i P4 Östergötland

I förmiddags var jag i Norrköping en sväng för att gästa Anna-Karin Lodin i P4 Östergötland. Vi pratade bland annat om att hoppa av ekorrhjulet, om normer och lite om min resa fram till idag.

Det var första gången jag är med i radio, och ärligt talat var jag supernervös innan. Alltså på den nivån att jag blev illamående och skakade, haha. 😂 Vet inte riktigt varför egentligen, det kändes som en ganska oproportionerlig reaktion. Men det där går ju inte alltid att styra…

Hursomhelst fick jag frågan om jag ville gästa programmet igår eftermiddag och åkte dit idag, så det var ganska snabba ryck. Jag hade dessutom lite problem med att hitta parkering i Norrköping – så trots att jag åkte i god tid, snubblade jag in på Sveriges Radio ca 10-15 minuter innan sändning. 🙈

Mot den bakgrunden är jag nöjd med min insats! Är också glad och tacksam över att jag fick den här möjligheten. ♥ Samtidigt känns det fint att ha utmanat min comfort zone ordentligt.

Med det sagt, ska jag villigt erkänna att den inre kritikern dök upp ett antal gånger när jag själv lyssnade på avsnittet efteråt. Men det är okej. Jag vet att man inte behöver tro på allt man tänker, och i synnerhet inte sin inre kritiker.

Tänkte tagit en promenad och lyssnat på avsnittet, men eftersom det var riktigt höstrusk ute fick det bli en kopp té med katten istället.

Hursomhelst, vill ni lyssna på avsnittet så hittar ni det här (utan musik, nyheter osv).

Det finns även en kort artikel, med en 2 minuter lång sammanfattning av intervjun här.

Vad har ni för tankar kring ekorrhjulet? Vad är det bästa med ditt nuvarande jobb, och vilket är ditt drömyrke? När utmanade du din komfortzon sist och vad gjorde du då? Berätta gärna i en kommentar!

Hoppas ni har en fin dag allesammans! Kram på er ♥

 

Relaterade inlägg:

Podd-debut
Att möta sina rädslor
Hoppa av ekorrhjulet – mina tips & erfarenheter
Tidningen Amelia & Epoch Times

 

Kommentarer
Gillade du det här inlägget? Dela det gärna med dina nära och kära! ♥

Biskvier sötade med dadlar (raw & vegan)

En utav mina absoluta favoritkakor har alltid varit chokladbiskvier. Min mormor bakar världens godaste!

Men eftersom jag i största möjliga mån försöker undvika vitt socker, och dessutom inte längre äter varken ägg eller mejeriprodukter – var det längesedan jag åt dessa kakor.

För en tid sedan blev jag dock så himla sugen på biskvier att jag bestämde mig för att försöka ta fram en lite nyttigare (och vegansk) variant på dessa kakor. Sagt och gjort!

Personligen tycker jag att de blev supergoda, och tänkte därför dela med mig av receptet. Hoppas att ni gillar dem!

Veganska chokladbiskvier

Ca 15 st (små)

Ingredienser:

Bottnar:
1 ½ dl hasselnötter
1 ½ dl sötmandel
7 färska dadlar
2 msk kokosolja
1 msk kallt vatten
en nypa salt
en uns vaniljpulver

Fyllning:
20 färska dadlar
¾ dl kakao
3 msk vatten*
1 msk kokosolja
½ tsk vaniljpulver
en till två nypor salt

Glasyr:
100 g mörk choklad, minst 70% kakao (vegan)

*För alternativ smaksättning på fyllningen – tex kaffe/choklad eller apelsin/choklad – kan delar av vattnet ersättas med kallt kaffe eller juice från en pressad apelsin. (Smaka av!)

Gör såhär:

Bottnar:
Mixa hasselnötter + mandel i en matberedare till ett grovt mjöl. Kärna ur dadlarna och tillsätt dem. Addera resterande ingredienser och mixa till en jämn deg. Forma till bollar och platta till dem, så att de blir ca 4 cm i diameter. Ställ in kylen/frysen.

Fyllning:
Kärna ur dadlarna och mixa dem tillsammans med övriga ingredienser till en jämn smet. Bred smeten över bottnarna i en toppig form. Låt vila en stund i kylen/frysen.

Glasyr:
Smält chokladen över ett vattenbad. Doppa kakorna hastigt i chokladen så att fyllningen blir helt täckt. Vrid kakan lite så att överflödig choklad kan rinna av. Ställ kakorna kallt.

Chokladbiskvierna går bra att frysa.

Tycker ni om chokladbiskvier? Vilka är era favoritkakor eller -bakverk? Lämna gärna en kommentar!

Ha en fin dag allesammans. Kram på er ♥

 

Ps. Om ni bakar dessa biskvier får ni gärna berätta vad ni tycker!

 

Relaterade inlägg:

5 tips på goda vego-frukostar
Recept på apelsin- & chokladbollar/praliner
Så gör du eget örtsalt
Vegorecept – två soppor & mumsig mjukost
Våga vego – tips, tankar & erfarenheter

 

Kommentarer
Gillade du det här inlägget? Dela det gärna med dina nära och kära! ♥

En röd tråd i livet – Hur yoga, kost & hållbar livsstil hänger ihop

En sak som jag tycker är väldigt spännande, är när man tittar bakåt i tiden och inser hur saker och ting hänger ihop. När det blir tydligt att diverse händelser och möten faktiskt är sammankopplade, trots att det inte alls kändes så i stunden.

På något sätt är det lite fint när man i backspegeln ser liksom en röd tråd, och kanske även att det fanns en mening med allt.

Ibland får jag frågor om min resa, och om hur allting började. Hur gör man egentligen för att lämna ekorrhjulet? Hur finner man modet att följa sina drömmar? Och hur tar man steget mot att leva enklare, mer medvetet och hållbart?

Svaret på dessa frågor, är att det inte finns ett svar – utan många. Och det handlar om att hitta sina egna svar, eftersom vi alla har olika resor att göra. Men med det sagt, kan man ju såklart inspireras av andra.

I det här inlägget tänkte jag berätta lite om min röda tråd – om några av de stegen och hur de hänger ihop.

Jag har funderat över vad som var det egentliga startskottet på min resa (mot ett enklare, lyckligare och mer hållbart liv) och kommit fram till att det är svårt att hitta en enskild händelse, eftersom det är så mycket som spelar in.

Men några av de viktigaste aspekterna har varit kosten, yogan och minimalismen. För mig hänger dessa saker ihop, och de har alla bidragit med en ökad medvetenhet.

Det var genom yogan som jag började att vända blicken mer inåt, och därmed blev allt mer medveten om vad som är viktigt för mig. Tack vare yogan förändrades också relationen till mig själv, till andra och världen i stort.

Jag insåg alltmer att status och materiell framgång inte alls behöver vara synonymt med lycka. Det blev allt tydligare att våra prylar många gånger äger oss, istället för tvärtom. Jag började läsa om minimalism och frivillig enkelhet, om downshifting och slow living – och det kändes bara så tilltalande och rätt.

Successivt rensade jag ut prylar och skalade bort överflödet, lite i taget. Känslan av lätthet och tillfredsställelse som följde, gav mig ny energi och livslust. Samtidigt blev jag alltmer medveten om hur vår (över)konsumtion påverkar såväl planeten som dess invånare. Därför blev jag mer och mer selektiv med vad jag valde att köpa, och konsumerade allt mindre.

Tack vare yogan ville jag ta bättre hand om både mig själv och planeten. Jag började välja ekologiska matvaror (trots studentekonomi på den tiden) och skar successivt ner på mängden kött. Efter ett antal år gick jag över helt till (lakto-ovo)vegetarisk kost, för att sedan successivt fasa ut ägg och mejeri-produkter med.

Det miljövänliga tänket integrerades även på andra områden: på alltifrån hud- och hårvårdsprodukter, till rengöring, kläder och materialval i stort. Det kändes liksom fel att fortsätta utsätta min kropp och moder jord för en massa onödiga (och skadliga) kemikalier.

Det häftiga är att samtidigt som yogan har bidragit till sundare mat- och konsumtionsvanor, så har dessa saker i sin tur bidragit till en djupare förståelse inom yogan. Alltså, ju mer jag har kunnat släppa taget om det materiella och samtidigt ätit en renare och mer hälsosam kost, ju djupare har jag också kunnat möta mig själv.

Jag tänker att min resa kan jämföras med en lök, och ju fler lager jag har skalat av, ju närmare har jag kommit kärnan.

Kanske kan även livet som sådant jämföras med en lök? Många lever i de yttre lagren, det är normen och det behöver inte vara något fel med det. Var och en gör som de vill. Men, de yttre lagren är just det – ytliga. Där ligger status, pengar och materiell framgång i fokus.

I de yttre lagren är det också vanligt att vi dövar smärta och andra jobbiga känslor med olika former av missbruk – oavsett om det gäller mat, alkohol, spel, tv-serier, shopping eller något annat. Här är vi för det mesta ganska (eller helt) avstängda från vår innersta kärna. Till stor del beror det på den västerländska kosten, men också vår livsstil såklart.

Förstå mig rätt, jag är inte ute efter att kritisera någon. Jag har bara noterat att vi är ganska många som, i allt materiellt överflöd, är tämligen fattiga själsligt. Jag kan förstå om det här kanske verkar flummigt, och det är okej i så fall. Jag är ödmjuk inför att var och en har sin egen resa att göra, och vi har kommit olika långt på den. ♥

Hursomhelst har det blivit väldigt tydligt för mig att kosten, yogan och minimalismen har varit viktiga verktyg och pusselbitar på min resa såhär långt. De har som sagt gjort det lättare för mig att vända blicken mer inåt, och därmed bidragit till en ökad medvetenhet. Det har i sin tur gjort det lättare att urskilja vad som är viktigt för mig och att göra val därefter, istället för att styras av normer och förväntningar.

Att utforska det inre och närma sig kärnan, har också varit djupt transformerande för mig. Det har öppnat upp dörrar och förmågor som jag aldrig kunnat drömma om, och jag är så tacksam för det.

…Jag vet att min resa bara har börjat, och jag är så peppad på att fortsätta utforskandet!

Nu är jag nyfiken på att höra vad ni har för tankar kring detta! Kan ni se en röd tråd genom era liv, eller kanske att saker och ting hänger ihop i ett större perspektiv? Upplever ni att faktorer som exempelvis kosten påverkar ert liv i övrigt? Brukar ni vända ert fokus inåt emellanåt, och i så fall hur? Lämna gärna en kommentar här nedan!

Hoppas ni har en fin helg allesammans! Ta hand om er. Kramar ♥

 

Relaterade inlägg:

Yoga, meditation & hållbar livsstil
Lev enklare
Att möta sina rädslor
Min resa mot ett mer hållbart liv – Del 1. Maten & kosten
Pengar, normer & frivillig enkelhet – hur präglade är våra värderingar?

 

Kommentarer
Gillade du det här inlägget? Dela det gärna med dina nära och kära! ♥

Vi behöver inte ständigt prestera – Tankar om balans & hållbarhet i vardagen

Ett hållbart liv handlar inte enbart om miljö- och klimataspekter för mig, utan också om hälsa och välmående. Jag vill leva på ett sådant sätt att jag hushållar med såväl yttre som inre resurser.

Vad menar jag med det? Jo, med yttre resurser tänker jag på planetens tillgångar, och med inre resurser syftar jag på mina egna tillgångar, i form av bland annat tid och energi.

Det är till exempel inte hållbart att enbart göra saker som tar energi, utan att också fylla på emellanåt. Det måste finnas en balans mellan givandet och mottagandet. Om vi inte tillåter oss själva att ta emot, har vi till slut inte heller något att ge.

Vi behöver vila och återhämtning. Vi behöver göra saker som vi mår bra av och som ger oss energi, för att orka med alla de saker som kanske inte är riktigt lika roliga.

Hur kommer det sig då, att det första som ryker när det blir lite tajt i schemat, är just de sakerna som ger oss energi? Så är det åtminstone för mig. Jag prioriterar bort de saker jag gillar och mår bra av att göra, för att hinna med de andra ’viktigare’ sakerna.

Måsten och borden går före saker jag vill göra. Förstå mig rätt, självklart behöver vi kavla upp ärmarna och få saker och ting gjorda emellanåt. Men det är lätt hänt att det blir en obalans.

Jag är uppväxt med devisen ’gör det jobbiga/tråkiga först, så kan du roa dig sen’. Och visst finns det en poäng med det tankesättet. Problemet uppstår ju bara om man har överambitiösa drag – eftersom det då finns en risk att man aldrig kommer till det där sen:et. Det vill säga, när det sällan eller aldrig finns någon tid över till det roliga.

Och vem har egentligen bestämt att vila, mys, njutning och kul ska så längst ned på ’att göra’-listan? Jag vill inte leva så! Livet ska väl ändå inte vara en enda lång radda med måsten och borden?

Det är ju faktiskt lite som Galenskaparna sjöng en gång i tiden: ”Det ska va’ gött å leva, annars kan det kvitta.”

Som en motreaktion till allt vad prestation och duktighetssyndrom heter – så tränar jag emellanåt på att göra saker jag vill, trots att det finns annat jag ’måste’ eller ’borde’ göra. Det är både skönt och (tragiskt nog) ganska svårt på samma gång.

Faktum är att jag vill leva ett liv där jag har så få måsten och borden som möjligt (vem vill inte det?). Och jag har alltmer insett att jag till stor del själv styr det där.

Ofta känner vi nog att vi ‘måste’ eller borde ‘göra’ saker, men frågan är om det verkligen är så? Visst, vissa saker kanske vi faktiskt måste göra. Men många gånger är saker inte fullt lika livsviktiga som vi tror att de är.

Med det sagt, är det verkligen inte lätt att tänka om. Men det går, med träning.

Dammsuga eller mysa? Kanske är det inte hela världen om dammråttorna får vänta… till förmån för en stunds återhämtning?

Oavsett vad vi har lärt oss, så baseras inte vårt värde på vad vi presterar. Vi är inte lata om vi vilar.

Det är okej att ha roligt och njuta av livet! Och då inte bara på helgerna eller semestern.

När vi tar hand om oss själva och tankar energi, så gör vi faktiskt omvärlden en tjänst. Dels är det lättare att vara närvarande och finnas där för nära och kära, när vi själva mår bra. Samtidigt som vi då tenderar att presterar bättre, alldeles oavsett vad det gäller.

Att ta hand om sig själv hänger också ihop med hållbarhet i ett större perspektiv. Ju mer tillfreds och nöjda vi är med livet, desto mindre tenderar vi till exempel att trösta och muntra upp oss själva med materialistiska saker eller shopping. (Missnöjda människor är ofta tämligen ”bra” konsumenter, dvs handlar mer.) Jag har tidigare skrivit utförligare om det här.

Mot den bakgrunden – är det inte dags att vi spenderar mer tid på det som får oss att må bra? På saker som ger energi? Det behöver inte vara några komplicerade grejer, eller ta lång tid. Det kan handla om att ta en promenad, kela med katten eller dricka en kopp té och bläddra i en tidning. Alternativt att rulla ut yogamattan en stund, eller kanske läsa en bok.

Några av alla de böcker jag längtar efter att läsa/läsa om just nu.

Kanske är det dags att ta upp ett gammalt intresse nu, eller hitta ett nytt? Det spelar ingen roll om det rör sig om dans, ridning, någon form av handarbete, eller något helt annat. Huvudsaken är ju att du gillar det och att det ger dig energi!

Jag har länge velat lära mig att sticka igen, men inte tagit tag i det – förrän nyligen. Det går inte så snabbt och blir långt ifrån perfekt, men vad spelar det för roll när det gör mig lugn och avslappnad?

En annan grej som jag tror är viktig, är att göra saker utan att det finns något krav på en prestation eller ett resultat. Vi behöver inte åstadkomma eller ens göra någonting hela tiden. Ibland är det skönt (och räcker mer än väl med) att bara vara. ♥

Slutligen vill jag bara dela med mig av några kloka ord kring ‘giving and recieving’, dvs att ge och ta emot:

”The key is to balance the two. If you only give, you’ll feel drained, resentful, and experience lack. If you only recieve, you won’t enjoy what you have. Balance comes from fearlessly giving as you’re guided, and then recieving with joy and gratitude. It’s exactly like breathing: Both the inhale and the exhale are identically important.”

– Doreen Virtue

Kan ni känna igen er i att mys, återhämtning och vila lätt blir bort- eller nedprioriterat? Vad gör ni för att ladda energi? Och finns det något intresse som ni skulle vilja plocka upp eller spendera mer tid på? Jag är så nyfiken på att höra vad ni tänker! Berätta gärna i en kommentar här nedan.

Hoppas ni har en skön dag allesammans. Kram på er ♥

 

Relaterade inlägg:

Lev enklare
Meningsfullhet & lycka
Slow living
Yoga, meditation & hållbar livsstil

 

Kommentarer
Gillade du det här inlägget? Dela det gärna med dina nära och kära! ♥

Miljövänligt byggande – Del 1. Materialval i vårt torp

När jag skrev om vårt torp i detta inlägg, så var ni många som hörde av er och ville läsa mer om det. Dels verkar ni vilja följa själva bygget, men också höra hur vi tänker kring materialval osv. Så det tänkte jag berätta lite mer om i det här inlägget!

Nu är ju vårt projekt som sagt lite speciellt, eftersom vi började renovera ett befintligt torp och sedan (efter en hel del jobb) insåg att det var bättre att riva och bygga upp ett nytt (liknande) hus istället. Det här har ju såklart påverkat bygget på många sätt. Det blir ju fler ramar att förhålla sig till, jämfört med om man redan från början bestämmer sig för att bygga nytt.

Vi har ju bland annat haft en grund att ta hänsyn till, eftersom vi redan fixat iordning (och därmed anpassat) den efter det gamla torpet. En sådan sak påverkar ju bland annat dimensionen och konstruktionen på ytterväggarna, eftersom alltför tjocka väggar skulle ‘äta upp’ för mycket utav golvytan. Grunden mäter ca 5 x 8 meter, alltså 40 kvm, men räknar man bort ytan som väggarna tar upp blir det ca 35 kvm kvar. Plus en lika stor vindsvåning med snedtak då.

Det känns perfekt för oss! Dels rent utrymmesmässigt (jag har tidigare skrivit om fördelarna med att bo på liten yta här) men också ur miljösynpunkt. Ju mindre man bygger, desto mindre yta blir det ju att värma upp och underhålla. Samtidigt som det såklart går åt mindre material när man bygger.

När vi bestämde oss för att riva det gamla torpet, övervägde vi en sekund att bygga något helt annorlunda. Men sedan släppte vi den tanken och beslutade oss för att hålla fast vid den gamla stilen och planlösningen. Det kändes helt enkelt bäst.

Hursomhelst så lägger vi en hel del tid och energi på att hitta schyssta material och lösningar. Det är verkligen inte helt lätt, eftersom det är så många aspekter som ska vägas in. Dels vill vi använda så miljövänliga produkter som möjligt, men samtidigt spelar ju såklart även ekonomi, kvalitet, arbetstid, mm in. Mot den bakgrunden går det inte alltid få det exakt som man vill ha det, utan man tvingas kompromissa en aning.

Men vilka materialval har vi egentligen gjort såhär långt?

Grunden

Här har vi en klockren kompromiss. Från början hade torpet en (riktigt dålig) stensockel och trägolv som vilade på stockar, vilka låg direkt i en sand-/stenbädd. En mindre bra lösning som behövde bytas ut. Helst hade vi velat ha en ny stensockel, men att fixa en själv hade tagit oss flera år och att leja bort arbetet hade kostat en halv förmögenhet.

Armeringsfix till den nya grunden, medan det gamla torpet fortfarande stod kvar.

Valet föll därför (efter mycket efterforskningar och med viss motvilja) slutligen på en gjuten betongplatta. Betong i sig ger inte ifrån sig några farliga emissioner när den är gjuten och klar, men framställningen kräver mycket energi. Men eftersom det rörde sig om 35-40 kvm var det ju åtminstone inga jättestora mängder.

Istället för frigolit eller liknande, funderade vi på att använda skumglas som isolering under grunden – det är nämligen mer miljövänligt. Valet föll dock på leca-kulor (bränd lera) som har liknande egenskaper som skumglas, men är mer ekonomiskt. Även sockeln består av leca, eller rättare sagt av leca-balkar.

Väggarna

Som jag nämnde här ovan, kunde vi inte välja en väggkonstruktion med alltför tjocka väggar. Därför var tyvärr miljövänliga och ekonomiska alternativ som exempelvis halmbals- eller cob-väggar inget alternativ för oss. Valet föll därför på diffusionsöppna träregelväggar med cellulosaisolering istället. Det innebär alltså att väggarna kommer andas och att vi använder oss av en ångbroms och vindpapp, istället för den mer konventionella plastfolien.

Cellulosaisoleringen som vi har valt är tillverkad av returpapper och är ett miljövänligt alternativ till vanlig glasull. Allra helst hade vi velat ha linisolering, men det kostar ungefär fyra gånger så mycket som vanlig gullfiber… Isoleringen vi valt ligger ungefär mitt emellan dessa kostnadsmässigt, och kändes därför som det bästa alternativet för oss.

Mellanbjälklaget

Till bjälklaget mellan entré- och vindsplanet har vi valt trä och limträ. Eller ja, helst hade vi velat använda oss av enbart konstruktionsvirke (eftersom det är billigare än limträ) men det fungerade inte med spännvidden i det stora rummet. Därför blir halva bjälklaget av limträ och andra halvan (där det finns en bärande innervägg under) av konstruktionsvirke.

Hade vi istället valt stålbalkar, hade vi fått ner dimensionen på bjälklaget, men det hade varit sämre för både miljön och ekonomin.

Taket

Än så länge har vi bara ett provisoriskt tak, för att skydda bygget mot regn. Men taket kommer i princip vara uppbyggt på samma sätt som väggarna; av trä och cellulosaisolering.

Som taktäckning blir det gammalt, återvunnet lertegel – vackert, miljövänligt och (i vårt fall även) ekonomiskt.

Ja där hade vi några av de materialval vi gjort såhär långt.

Vill ni fortsatt läsa mer om vårt torp, om de olika material och lösningar vi väljer? Eller har ni några andra frågor eller funderingar? Lämna gärna en kommentar!

Hoppas ni har en fin vecka allesammans! Ta hand om er. Kramar ♥

 

Ps. Nu går det nominera sina favoritbloggar och influencers till Stora Influencerpriset som delas ut i november. Skulle du vilja nominera mig (tex till Årets Microinfluencer/Årets röst) eller någon annan, så kan du göra det här.

 

Relaterade inlägg:

Ett enklare liv – att bo på liten yta
– Vi river torpet & bygger nytt
Att renovera ett torp från 1820
Ett enklare liv (& vår torprenovering)
Compact living & kvadratsmarta tips

 

Kommentarer
Gillade du det här inlägget? Dela det gärna med dina nära och kära! ♥

Det är svårt att hålla sig frisk & sund i ett sjukt samhälle

Vi lever sannerligen i en märklig tid. Spännande på många sätt, men samtidigt ganska sjuk.

Det ligger mycket fokus på det ytliga och materiella. På framgång och välstånd. Allt ska se så vackert och polerat ut på ytan. Tillrättalagt och prydligt. Som något slags barbie-liv.

Idealet är någon form av ständig ungdom. Men samtidigt ska vi såklart vara världsvana och ha massor av erfarenhet. Som kvinna ska du vara smal, men samtidigt kurvig och stark. Men absolut inte för mycket åt något håll, utan lagom.

Helst ska vi ha perfekt hy, fri från allt vad finnar och celluliter heter. Och rynkor, det är något hemskt och avskyvärt. Gud förbjude att det syns att man har levt några år!

Samtidigt finns en stark hälsotrend. Vi är så besatta av hälsa att det är ohälsosamt. Det finns troligen lika många bantningstips och dieter, som det finns myror i en myrstack.

Vi äter pulver och piller så det sprutar ur öronen. Dricker shakes och äter proteinbars – i tron om att det ska göra oss friska och hälsosamma.

Vad hände egentligen? När ersattes det sunda förnuftet med övertygelsen om att vi kan konsumera oss till en lösning på alla problem?

Vill du bli vackrare och få längre hår? Eller har du problem med stress och trötthet? Lösningen är att knapra piller! (Åtminstone om man får tro all reklam…) För vem har egentligen tid, ork eller lust att förändra sin livsstil i dagens uppskruvade samhälle? I synnerhet när det finns en enkel ‘quick fix’ i tablett-form att tillgå.

Det är sannerligen inte lätt att hålla sig frisk och sund i ett sjukt samhälle. Eller ens att vara människa i början av 2000-talet.

Vi jäktar och stressar, skyndar och effektiviserar. Men vad har vi egentligen så bråttom till? Den berömda väggen? Att förstöra planeten på kortast möjliga tid?

Vi köper mat och prylar som transporterats tre varv runt jorden, och slänger sedan hälften så fort det inte är fräscht och nytt längre. I samma veva passar vi på att avverka lite regnskog, förorena luft och vatten, samt utrota ett gäng arter. Ja kanske inte helt medvetet, men det sker liksom på kuppen.

Vi behandlar djur och medmänniskor, som om de inte var värda något. Man kan ju inte ta hänsyn till enskilda individer i stora och industrialiserade system. Nej, nej – vinsten är viktigast! Flest prylar och störst bankkonto vinner. Snyggast yttre och finast hem är bäst och lyckligast.

Räcker inte den fulltecknade almanackan och det höga tempot till för att fly från sig själv och det dåliga samvetet, kan vi alltid stirra in i en skärm resterade delar av dygnet. Snart växer nog telefonerna fast och blir en permanent del av våra händer. En ny kroppsdel liksom.

Alltså vad håller vi på med!? Vad är det för omänskligt maskineri vi har byggt egentligen? Och när ska vi vakna från den kollektiva (mar)drömmen vi lever i?

Är inte tiden är inne för att stanna upp nu? För att ta ett steg tillbaka och ta sig en objektiv titt på saker och ting?

Vad döljer sig egentligen där bakom den slätstrukna fasaden vi så gärna visar upp? I många fall är det nog rädsla, osäkerhet och förvirring. Eller en känsla av tomhet.

Jag tror att många av oss kämpar med samma frågor och problem. Vi tvivlar på om vi duger och räcker till som vi är, och försöker kompensera med yttre attribut – i form av kläder, bilar, prylar, hus eller den perfekta kroppen. Eller så försöker vi fylla tomrummet vi har inom oss, med dessa saker.

När ska vi sluta söka efter lyckan och lösningarna utanför oss själva? Det sökandet är dömt att misslyckas, redan innan vi börjar. Svaren finns nämligen inte där, utan inom oss. Men vi kommer aldrig att hitta dem om vi ständigt flyr ifrån oss själva.

Be the change you wish to see in the world! (Bild lånad härifrån.)

Samtidigt som jag ser alla orättvisor, hur snett samhället är och hur mycket som är fel, så ser jag också motsatsen. Jag ser kärleken och alla modiga människor som redan har vaknat. Människor som vågar välja en annan väg och tänka annorlunda. Som lyssnar inåt och som står upp för sig själva, sina tankar och värderingar. Människor som lever sin sanning och samtidigt bidrar till en bättre värld. Och det gör mig hoppfull.

Du kan också göra skillnad. Du gör skillnad, och dina val spelar roll. Bara du har ansvar för ditt liv, men kom ihåg att ingen annan kommer att göra förändringarna åt dig.

Fina du. Sluta kompromissa med din sanning och dina värderingar, om du gör det. Våga stå upp för det du tror på, och lev ut din dröm. Tillsammans gör vi faktiskt skillnad. ♥

Vad har ni för tankar kring vår samtid? Skulle ni vilja att världen och samhället såg annorlunda ut? Eller har du några andra tankar eller funderingar? Lämna gärna en kommentar!

Hoppas ni har en skön fredag allesammans, och att ni får en fin helg. Kramar ♥

 

Ps. Följ mig gärna på instagram (@sandrajunhammar) eller på facebook här.

 

Relaterade inlägg:

Tiden är inne
Ett enklare liv – att bo på liten yta
Meningsfullhet & lycka
Pengar är tid
Den osminkade sanningen

 

Kommentarer
Gillade du det här inlägget? Dela det gärna med dina nära och kära! ♥

Så sparar du pengar & miljön med LED-lampor

Inlägget är ett sponsrat samarbete med LamporNu.

Visste du att LED-lampor bidrog med att minska utsläppen av koldioxid med 570 miljoner ton under 2017? Den siffran motsvarar att stänga ner 160 kolkraftverk (!) enligt denna artikel. Ett tydligt exempel på att även till synes små saker kan göra stor skillnad.

Men vad har LED-lampor egentligen för egenskaper, vilka för- och nackdelar finns det, och vad kan du tjäna på att övergå till denna typ av belysning? I det här inlägget tänkte jag berätta mer om detta.

Vilka fördelar har LED-lampor?

Låg strömförbrukning: En av de främsta fördelarna med LED är energieffektiviteten, de kan spara uppemot 90% energi jämfört med vanliga glödlampor.

Lång livslängd: En glödlampa har en livslängd på ungefär 1000 timmar, medan en LED-lampa i genomsnitt håller ca 15.000 till 40.000 timmar.

Miljövänligt: LED-lampor innehåller inga giftiga kemikalier, till skillnad från andra lampor – som inte bara är skadliga för miljön, utan också för vår hälsa om de går sönder (exempelvis kvicksilverånga i lågenergilampor).
Eftersom LED-lampor håller längre och är mer energisnåla, minskar dessutom utsläppen från fossila bränslen samtidigt som det blir mindre avfall.

Vilka nackdelar har LED-lampor?

Hög inköpskostnad: LED-lampor är dyrare i inköp än vanliga glödlampor, men eftersom de har betydligt längre livslängd och dessutom är mer energieffektiva, betalar de vanligtvis av sig inom ett år. Det blir alltså billigare att köpa LED i längden.

Alla foton i det här inlägget är tagna hos min svägerska, som (enligt mig) har himlans fina lampor.

Visste du förresten att ca 17% av elanvändningen i ett hem kommer från enbart belysningen? Att gå över till LED-lampor kan med andra ord spara en del pengar, samtidigt som du gör en insats för planeten. En enkel åtgärd, som gör större skillnad än vad man kan tro! ♥

Skulle ni vilja läsa fler liknande inlägg framöver, med enkla och konkreta tips som sparar såväl plånboken som miljön? Har du några knep eller idéer på temat, som du vill dela med dig av? Eller kanske några andra frågor eller funderingar? Lämna gärna en kommentar!

Hoppas ni får en underbar vecka allesammans. Ta hand om er! Kramar ♥

 

Relaterade inlägg:

19 tips för att spara pengar
Så fyndar du på loppis & second hand
Minimalism & frivillig enkelhet kan förbättra ditt liv (och världen)
15 miljövänliga & ekonomiska tips när du är på språng

 

Kommentarer
Gillade du det här inlägget? Dela det gärna med dina nära och kära! ♥

Min yogaresa – nu, då & framöver

Jag har fått en del frågor om hur mina yogarutiner ser ut, och om hur yogan har utvecklats för mig genom åren. Så det tänkte jag berätta lite mer om i det här inlägget! Dessutom har jag klippt ihop en video på min morgon-yogarutin, som ni hittar lite längre ner. Enjoy!

Min yogaresa

Första gången jag provade yoga var under högskoletiden (runt 2010) och det blev kärlek vid första mötet. Jag älskade hur lugn och avslappnad jag kände mig i slutet av klassen, och började därför gå på 1-2 pass i veckan. Dessa stunder blev sköna och välbehövliga avbrott, i en intensiv vardag.

Yogan blev ett sätt för mig att stanna upp och komma tillbaka till mig själv.

Allteftersom tiden gick, började jag så smått även att yoga på hemmaplan. Ibland hade jag en guidande cd-skiva till hjälp och ibland bara lite lugn musik i bakgrunden. Men det var egentligen först efter sisådär fyra år som jag började möta mig själv (mer eller mindre) dagligen på yogamattan.

Yogapositionen ‘Staven’ (Dandasana) – att sitta med rak rygg och raka ben i 90 graders vinkel – ser enkelt ut, men det var omöjligt för mig i början. Jag kunde inte räta på ryggen.

Under årens lopp har jag gått på ett gäng yogaklasser och event, läst ett antal böcker på ämnet och framförallt yogat mycket hemma – dels själv men också med hjälp av den webbaserade tjänsten Yogobe (som jag tidigare skrivit om här). Trots att yogan varit en del av mitt liv i närmare 8 år, känns det som att jag bara skrapat lite försiktigt på ytan. Och jag längtar ständigt efter att lära mig mer!

Yogan har gett mig så otroligt mycket, dels fysiskt och psykiskt, men också på många andra plan. För som jag tidigare nämnt här på bloggen, så är yoga mycket mer än de fysiska övningarna, eller asanas som de kallas.

Yoga är i själva verket en livsstil. (Jag har tidigare skrivit lite om det här.)

Min yogarutin idag

Mitt fysiska yogautövande har alltså varierat en hel del genom åren, både i omfattning, fokus och längd. Men faktum är att dessa saker även varierar från dag till dag. Ibland har jag mer tid, ibland mindre, och vissa dagar blir det ingen yoga alls. Men jag försöker som sagt att rulla ut mattan en liten stund varje dag.

Just nu ser min yogarutin ungefär ut såhär (super-snabbspolat såklart):


Insåg när jag redigerade bilderna och videon till det här inlägget, att det var ganska nyttigt att se sig själv i de olika positionerna – och att jag behöver jobba lite på ‘alignment’ (alltså hur jag placerar de olika kroppsdelarna i förhållande till varandra) i vissa asanas.

Vanligtvis brukar jag alltså börja med något som gör att jag blir varm, och får mig att landa i kroppen – tex dans, shaking eller pilates. Därefter gör jag de fem Tibetanska riterna. De är verkligen en riktig energi-boost, samtidigt som de gör mig lugn och fokuserad! (Jag brukar göra fler repetitioner än vad som visas i videon.)

Sedan kör jag själva yogan. Hur den ser ut beror mycket på dagsformen och vad jag känner för. Ibland blir det mer fysiskt, ibland mindre. Vissa dagar blir det mer flow och andra dagar mer åt yin yoga-hållet. Och avslutningsvis brukar jag köra en kortare (guidad) meditation.

Lotusställningen (Padmasana) – är en position där jag tydligt känner av dagsformen. Vissa dagar funkar den fint, andra dagar nöjer jag mig med en halvlotus. Yogan handlar mycket om att lyssna på kroppen och att omfamna det som är – att inte tvinga sig in i något.

Yogan framöver

I många år har jag känt att jag skulle vilja utforska yogan ännu mer. Att verkligen djupdyka ordentligt. Drömmen har varit att gå en yogalärarutbildning, men det har liksom inte riktigt blivit av… Förrän nu! Åååh, alltså jag är så himla glad och taggad! 

Äntligen är det dags! Äntligen ska jag få uppfylla en av mina största drömmar! Det känns helt underbart, och jag är så redo för detta. ♥

Och för att göra det hela ännu bättre, så ska jag gå utbildningen tillsammans med min närmsta vän! Ja men alltså, fattar ni lyckan!!? Haha, jag svävar på rosa moln här.

Sedan är det ju så, att det (oftast) inte riktigt går att göra allt man vill på en gång. Min plan var ju att starta en egen webbutik nu (eller egentligen för ett par månader sedan) men det får vänta lite. Någonting säger mig att jag kommer ha att göra ändå med yogautbildningen, bloggen och renoveringen/byggnationen av vårt torp…

Dessutom ska jag hjälpa min svärmor (som driver ett kattpensionat) för att få ihop det rent ekonomiskt. Men det blir säkert bra alltsammans. Jag är bara så tacksam för att jag har fått den här möjligheten nu. ♥

Den här positionen är en av mina senaste utmaningar. Hoppas kunna göra riktiga ‘pistol squats’ framöver – men jag har en bit kvar än, haha 😅

Skulle ni vilja läsa mer om yogans olika grundstenar och effekter framöver? Eller kanske mer om hur den, rent praktiskt, har förändrat mitt liv och livsstil? Är det något annat på temat som ni vill läsa om? Lämna gärna en kommentar!

Hoppas ni har en underbar dag allesammans! Kram på er ♥

 

Ps. Om ni vill testa Yogobe gratis i 14 dagar eller vill ha en rabattkod till Yoga Games i Malmö, läs detta inlägg.

 

Relaterade inlägg:

3 x Yogatips
Yoga, meditation & hållbar livsstil
Rimfrost, yoga & ett inre lugn
Livet just nu – yoga, bröllopsdag & ny temamånad

 

Kommentarer
Gillade du det här inlägget? Dela det gärna med dina nära och kära! ♥

Vi river torpet & bygger nytt

När jag skrev om vår torprenovering för en tid sedan, var ni många som tyckte att det var spännande och ville läsa mer om det. Men precis som rubriken antyder, så blir det inte alltid riktigt som man har tänkt sig…

Efter att ha kämpat och försökt rädda det gamla i torpet i drygt 1,5 år nu, så gav vi till sist upp renoveringen och bestämde oss för att riva det lilla som var kvar. I det här inlägget tänkte jag berätta mer om bakgrunden till beslutet, om hur vi kommer att gå vidare, samt hur vi resonerar kring det hela.

Varför valde vi att riva?

Det kan ju verka märkligt att riva något som man under nästan två års tid försökt att rädda och renovera. Men den främsta anledningen till det här beslutet är att torpet var i betydligt sämre skick än vad vi hoppats och räknat med. Och ju fler lager vi skalade av, desto sämre visade det sig att det var. Till slut var det bara delar av stommen som var kvar, och inte ens dessa delar var i något vidare skick…

Många av stockarna var murkna inuti…

Det är otroligt tungt när man för varje steg framåt, samtidigt tvingas ta tre steg bakåt. När det inte tycks spela någon roll hur mycket tid och energi man lägger ner, eftersom arbetet hela tiden växer. Visst, man kanske fixar det under en tid, men när det blir under längre perioder blir det utmattande.

Det tar verkligen otroligt mycket mer tid att försöka rädda något gammalt, jämfört med att bygga nytt. Något som vi såklart var medvetna om när vi började. Men det faktum att 95 % av de gamla delarna (dvs det som fanns kvar av timret) inte skulle synas när vi var klara, utan vara dolt/inbyggt i väggarna – gjorde oss tveksamma. Är det värt att lägga ned 3-4 gånger så mycket tid för att bevara dessa delar, när de ändå inte kommer att synas i det färdiga resultatet?

De här sakerna, i kombination med att min man inte orkade försöka lappa och laga längre, gjorde att vi bestämde oss för att riva de allra sista delarna och börja om på nytt istället.

Vad händer nu?

Vi kommer att bygga upp ett nytt torp på platsen där det gamla stod. Faktum är att det i princip kommer att se likadant ut som det gamla, eller rättare sagt som det skulle sett om vi hade renoverat klart det.

Vi bygger alltså nytt, men i gammal stil. Målsättningen är att få in så mycket som möjligt av känslan, charmen och stämningen som fanns i det gamla torpet. Därför kommer vi bland annat att återanvända gamla takpannor av lertegel. Förhoppningsvis kan vi även rädda någon/ett par av de gamla innerdörrarna och bygga in dem i det nya huset, osv.

Gammalt lertegel med fin patina.

Hade det gått att rädda torpet?

Alltså, ingenting är ju omöjligt. Frågan är bara till vilket pris och om man är villig att betala det. Men när priset i det här fallet började ta ut sin rätt på min mans hälsa och välmående – ja, då kändes det inte längre värt det. Han tyckte att det kändes betydligt lättare att riva och börja om på nytt istället. Och eftersom han har dragit (och fortfarande drar) det absolut tyngsta lasset med torpet, då stöttar jag såklart honom i det.

Dessutom känner jag att vi verkligen har försökt att rädda torpet. Det var ju inte så att vi rev det direkt eller att vi gav upp efter två månader. Nej, vi har ändå kämpat i snart två år (!)

Hur känns det nu?

Just nu känns det förvånansvärt bra. Men jag ska villigt erkänna att jag var väldigt ledsen till en början. Det kändes oerhört tungt och sorgligt. Ärligt talat blev jag nästan lite förvånad själv över min starka reaktion, det är ju egentligen bara materiellt när allt kommer omkring. Min man tog det hela med ro och tyckte mest att det kändes skönt.

Förmodligen är jag lite mer nostalgisk och sentimental av mig. Jag älskar verkligen stämningen och charmen som finns i många gamla hus, och den är ganska svår att återskapa i nyare byggnader… Dessutom blev jag tvungen att släppa taget om en dröm som jag haft länge – att bo i ett riktigt gammalt hus på landet.

Men hursomhelst känns det som att vi tog rätt beslut och det känns riktigt bra nu. När allt kommer omkring så är det framförallt platsen/läget som vi har förälskat oss i, och den är ju fortfarande densamma.

Har det blivit mycket ogjort jobb?

Njae, inte jättemycket egentligen, och vi ser det inte som ogjort. Men visst, det är alltid lätt att vara efterklok. Hursomhelst går det ju inte att ändra det förflutna, oavsett om man skulle vilja det eller inte. Så vi väljer att blicka framåt istället.

Dessutom har det absolut största arbetet hittills varit att fixa iordning grunden, och den kommer vi ju att ha kvar.

Vad innebär det här ekonomiskt?

Det blir ju såklart en tillkommande kostnad för den nya stommen, som vi inte hade räknat med från början. Men samtidigt kommer det gå bra mycket snabbare att färdigställa torpet nu, jämfört med om vi renoverat det gamla. (Och tid är ju som bekant även pengar.)

Hur ser planerna ut framöver?

Vi har som sagt påbörjat uppbyggnaden av det nya torpet, och förhoppningen är att ha tätt hus till vintern (dvs att få upp väggar, tak, fönster och dörrar).

Det blir tyvärr inte timrat nu, utan ett lösvirkeshus. Men fönsterplaceringar och liknande blir de samma, liksom utseendet i stort.

Vi har fått ihop och rest första väggen…

…andra väggen…

…tredje väggen…

…eller okej, vi har fått upp alla fyra väggarna i bottenplanet!

Härnäst står bärande innerväggar och mellanbjälklaget på tur, följt av vindsvåningen och taket.

Såå, det blev ett långt och lite smådramatiskt inlägg. Men som en person så klokt resonerade när vi berättade om våra ändrade planer: Ibland handlar det bara om att veta när det är dags att släppa taget, och våga se andra lösningar. Och visst är det så.

Vill ni läsa mer om bygget framöver? Om hur vi resonerar kring materialval osv? Vad tänker ni kring vårt beslut? Lämna gärna en kommentar!

Hoppas ni har en underbar dag allesammans! Kram på er ♥

 

Relaterade inlägg:

Att renovera ett torp från 1820
Ett enklare liv (& vår torprenovering)
Compact living & kvadratsmarta tips
– Ett enklare liv – att bo på liten yta

 

Kommentarer
Gillade du det här inlägget? Dela det gärna med dina nära och kära! ♥