I detta inlägg tänkte jag berätta lite om sju ätliga växter samt tipsa om vad man kan göra med dem! Under juni är ju som sagt månadens tema ’odling och naturens skafferi’ här på bloggen. Men nu kör vi igång, så häng med!

Daggkåpa

Visste du att daggkåpan går att äta? I ärlighetens namn smakar den inte jättemycket, men den har ändå en hel del trevliga egenskaper. Allra mest smakar den faktiskt som té, då de eteriska oljorna (som naturligt finns i växten) verkligen kommer fram.

Användning: Både blommor och blad kan användas som utfyllnad i sallad (bladstorlek 5 cm i diameter), det går även att koka te på växten. Inom läkekonsten har daggkåpan använts till sårförband eftersom den innehåller garvämnen som drar ihop huden.
Obs! Nyp/klipp av bladen vid fästet och låt stjälken stå kvar, så fortsätter den att växa och skicka ut nya blad.
Förväxling: Andra arter av daggkåpa, i Sverige är dock samtliga (ett 20-tal) arter ätliga.

Humleblomster

Även humleblomster är ätligt! Eftersom de oftast växer i mindre bestånd gör den sig bäst som dekoration eller som smaksättning.

Användning: Blommorna samt små skott kan ätas färska, exempelvis i en sallad. Niki Sjölund tipsar i sin bok Vildplockat även om att man (under tidig vår) kan koka en chokladliknande dryck av rötterna, genom att skala och koka dem i lite vatten, och sedan låta dem dra i vattnet i ca en halvtimme. Därefter silar man av rötterna och blandar vätskan med socker och varm mjölk.
Förväxling: Nejlikrot, den har dock gula blommor.

Groblad

Groblad växer ofta i stora bestånd, har en ganska mild smak och många användningsområden. En mycket trevlig växt med andra ord!

Användning: Mindre blad kan ätas råa i exempelvis en sallad, och större blad kan (likt spenat) blancheras. Framåt hösten går det plocka fröstänglarna; repa av fröna och rosta dem i en torr stekpanna någon minut. Använd sedan fröna i brödbak eller müsli.
Groblad är också en medicinalväxt och innehåller ämnen som drar ihop sår, är smärtlindrande och antiinflammatoriska.
Förväxling: Röd- och svartkämpe som tillhör samma släkte men har mer grovhåriga blad. Dessa kan dock användas på samma sätt som groblad.

Rödklöver

Visste du att rödklöver tillhör släktet baljväxter? Den är (liksom vit- och skogsklöver) ätlig och har en söt och lite ärtig smak.

Användning: Funkar fint som garnering! Strössla över maträtter, sallader eller blanda i riset. Går även att torka och göre te eller örtsalt på.
Förväxling: Skogsklöver som har krokig stjälk och trefingrade blad, ofta med ljusa fläckar. (Den är dock också ätlig som sagt)

Älggräs

En av mina favoriter! Ja inte så mycket för smaken egentligen, men som ett naturligt alternativ till huvudvärkstabletter. (Jag brukar torka den och använda som té.) Den går snart att plocka har jag sett, eftersom knopparna i skrivande stund är på gång! För övrigt har älggräs en väldigt stark och sötaktig doft, personligen tycker jag att den luktar supergott.

Användning: Gör saft eller sirap på färska blommor, alternativt smaksätt glass med den. Går även fint att torka och använda till té.
Traditionellt har älggräs använts som ölkrydda, men också som naturmedicin – eftersom den naturligt innehåller salicylsyra (precis som huvudvärkstabletter).
Förväxling: Växten brudbröd som dock också är ätlig.

Fläder

De allra flesta vet nog att man kan göra saft på fläder, men visste du att både blommor och bär kan användas på fler sätt? Personligen gillar jag att torka blommorna och sedan använda som smaksättning i smoothie, bars och bollar.

Användning: Saft (på blommor eller bär), flädersirap, fläderbärskapris, smaksättning av vinäger, torka blommorna, mm.
Förväxling: Giftig fläder, som har röda ståndarknappar, röda bär, och blomklasar med toppig/rund form (den ätliga har platt topp).

Kirskål

Även kirskålen är nog bekant för de allra flesta, men jag kände ändå att jag ville lyfta den. Dels eftersom den är så vanligt förekommande, men också för att den är användbar till så himla mycket! Samtidigt är den lättplockad, eftersom den ofta växer i stora bestånd. Kirskål anses ofta vara ’ogräs’ men den odlades faktiskt i köksträdgårdar förr i tiden. Bladen blir beskare ju större de blir, allra godast är de små plantorna.

Användning: Används på samma sätt som spenat – i sallad, soppor, smoothies, paj, pesto, stuvade, osv.
Förväxling: Blommor: Sprängört, vildpersilja och odört – som alla är giftiga. Blad: Mästerrot, som dock är ofarlig.

Där hade vi alla sju växter som jag tänkte lyfta i detta inlägg. Avslutningsvis tänkte jag tipsa om ett litet knep som kan vara användbart när man är ute i naturen och vill plocka med sig något hem, men glömt att ta med sig en påse eller korg. Med hjälp av en t-shirt eller ett linne, plus en hårsnodd kan man tillverka en provisorisk tygpåse! (Funkar extra bra om man som jag, gillar att ha både t-shirt och linne på sig samtidigt. Då slipper man ju gå med bar överkropp hem, hihi)

Hursomhelst är det bara att sno hårsnodden runt den nedre delen av t-shirten/linnet som då blir ’botten’ av påsen, medan axelbanden/ärmarna fungerar som handtag! Kom på detta trix en dag när jag var ute och gick och ville plocka med mig kirskål hem, men hade glömt ta med mig en tygpåse och var för lat för att gå hem och hämta en, hahah ?

I ett kommande inlägg tänkte jag fortsätta på temat och bla. tipsa om ett gäng riktigt bra böcker (med fokus på ätliga växter, odling osv). Men jag kan redan nu rekommendera bloggen Dags att plocka, som fokuserar just på ätliga växter i naturen. De har även ett nyhetsbrev, som hjälper en att hålla koll på vad som är i säsong just nu. Varje vecka tipsar de om ’veckans vilda växt’ i nyhetsbrevet, som även innehåller inspiration och recept på vad man kan göra med sin vilda skörd.

Nu är jag nyfiken på vad ni tycker och tänker! Visste ni att ovanstående växter går att äta? Vilken är din favvo-ätliga växt från naturen? Och vad använder du den till? Har du några andra tankar eller funderingar? Lämna gärna en kommentar!

Hoppas ni får en underbar helg allesammans! Kram på er ♥

Relaterade inlägg:

– Groddar, skott & microgreens
– Självhushållning & boktips
– Odling & naturens skafferi
– Säsongsanpassad mat – Att äta i säsong