?>

Min resa mot ett mer hållbart liv

Något som jag har eftersträvat och jobbat för under många år ett ett mer hållbart liv. Med hållbart syftar jag såklart både på miljö- och klimatmässiga punkter, men även på ett mer personligt plan. Hållbarhet för mig är att hushålla både med mina egna och externa resurser, att använda dem så klokt som möjligt och på så sätt skapa en livsstil som bär – förhoppningsvis både idag, imorgon och om 30 år. På ett personligt plan kan det handla om hur jag spenderar resurser som tid, energi och pengar. Men det handlar också om hur jag kan leva på ett sådant sätt att min kropp och själ mår så bra som möjligt och håller i längden.

Utöver de personliga och miljömässiga bitarna, omfattar hållbarhetstänket även andra människor (och varelser) för mig. Hur stor del av jordens resurser kan jag ta, utan att andra får lida för det? Är det rimligt att människor blir sjuka, får sin närmiljö förstörd eller arbetar under hemska förhållanden – för att jag som lever i västvärlden roffar åt mig för stor del av kakan? Nej, jag tycker inte det. Jag vill (och gör mitt bästa för att) bidra till en bättre värld.

Med den bakgrunden tänkte jag dela med mig av min resa fram till idag, i en slags serie där jag lyfter ett ämne åt gången, i separata inlägg. Det kan till exempel handla om mat, konsumtion, prylar och produkter, men även om träning, yoga och personlig utveckling. Jag tänkte berätta om hur dessa ämnen har sett ut för mig genom åren – hur jag successivt jobbat för att de ska bli mer hållbara, var jag står idag och hur mina mål framöver ser ut.

Jag är inte ute efter att säga vad som är rätt eller fel – nej, tanken är kort och gott att dela med mig av mina erfarenheter. Det är nog också säkrast att jag är tydlig med att även om jag kommit en bit på vägen, så finns det fortfarande saker att jobba på – varken jag eller min livsstil är perfekt! Hur som helst så vill jag belysa att ett mer hållbart liv inte behöver vara varken krångligt eller tråkigt, tvärtom kan det vara både utvecklande, roligt och förvånansvärt enkelt!

Jag tänkte att vi drar igång den här serien redan denna vecka. Först ut kör vi ett omtalat och omdebatterat ämne – nämligen mat och kost! Så här kommer nu den första delen;

 

Min resa mot ett mer hållbart liv – Del 1. Maten & kosten

Jag är uppväxt på typisk svensk/västerländsk kost; mycket mejeri- och spannmålsprodukter, en hel del halvfabrikat och kött, alldeles för mycket sötsaker och på tok för lite grönt. Det är ingen kritik till mina föräldrar, utan mer ett konstaterande av verkligheten – det var så normen såg ut.

Jag har funderat över när mitt intresse för miljöfrågor och en hållbar livsstil väcktes, men kan inte komma på någon specifik händelse. Jag tror att det alltid funnits där på något sätt. Men det var egentligen först när jag flyttade hemifrån, 18 år gammal, som jag på allvar påbörjade min resa mot en mer hållbar livsstil. Maten var det första området där jag började göra aktiva val.

Snart kom jag i kontakt med begrepp som säsongsbetonade mat och läste böcker som Majas klimatmat. Jag blev allt mer mån om vad jag stoppade i kundvagnen och framförallt min kropp, samtidigt insåg jag allt mer hur mina val inte enbart påverkar mig själv utan också resten av världen. Jag började handla ekologiska och kravmärkta produkter, för att slippa alla otäcka bekämpningsmedel. Djurhållningen var också en viktig aspekt i mitt val, självklart ville jag att djuren skulle ha ett så bra liv som möjligt! Grisar ska inte stå på betonggolv, utan möjlighet att böka i jorden. Och visst ska höns få gå fritt och picka maskar, istället för att vara instängda i små burar.

Under den här tiden levde jag som student, med den budget som det innebär. Trots det köpte jag i princip uteslutande ekologisk och kravmärkt mat. Hur är det möjligt kanske du undrar då? Jo, en genomsnittlig svensk matkasse innehåller 40 % tomma kalorier – dvs godis, läsk, kaffebröd, chips, glass och andra onyttigheter. Genom att kraftigt minimera dessa 40 %, hade jag råd att handla schysst mat utan att det blev dyrare. Bra för både plånboken och hälsan med andra ord!

Successivt skar jag dessutom ner alltmer på mängden kött, vilket inte bara är bra för hälsan och plånboken utan även för miljön och klimatet. Runt årsskiftet 2015/2016 övergick jag helt till en lakto-ovo-vegetarisk kost, dvs jag åt fortfarande ägg och mejeriprodukter men inga andra animaliska produkter såsom kött, fisk, kyckling eller liknande.

Ungefär ett år senare testade jag av en händelse att även utesluta ägg- och mejeriprodukter under en månads tid, jag åt alltså en strikt vegetarisk/vegansk kost – och jösses vilken skillnad det var rent fysiskt! Plötsligt var det som att min kropp fattade galoppen – min mage har aldrig fungerat så bra som då, och min vanligtvis ganska dåliga hy blev plötsligt klar och fri från blemmor.

För tydlighetens skull kanske jag ska nämna att det var något som kallas för ‘plant based whole food’ som jag testade under den här månaden. Strikt vegetarisk eller vegansk kost är nämligen inte automatiskt hälsosam, det beror på vad man äter – chips och läsk är till exempel veganskt, men inte direkt hälsosamt…

Alla kanske inte är bekanta med begreppet ‘plant based whole food’, det finns inte direkt någon bra översättning till svenska – men växtbaserad naturlig mat är väl så nära vi kan komma. Det innebär en kost där råvarorna är så naturliga (dvs oprocessade) som möjligt. ‘Plant based whole food’ består av frukt, bär, grönsaker, rotfrukter, baljväxter (kikärtor, bönor, linser mm), fullkorns spannmål (hirs, quinoa, korn, ris, havre, vete), samt frön och nötter. Kosten är inte detsamma som raw food, utan det går fint att äta maten både tillagad och rå.

Hur som helst, sedan den där månaden slutade jag helt att köpa hem ägg- och mejeriprodukter, eftersom jag märkte att jag mådde så mycket bättre utan dem. I dagsläget äter jag ungefär 90-95 % strikt vegetarisk/vegansk kost (det är vad jag äter hemma). Av praktiska skäl är resterande 5-10 procent lakto-ovo-vegetariskt eftersom det underlättar när man är bortbjuden eller äter ute. Egentligen skulle jag klara mig fint helt utan ägg- och mejeriprodukter, rent krasst får min stackars kropp en smärre chock varje gång jag äter det (bland annat blir både min mage och hy lidande). Men det underlättar som sagt att kunna göra undantag i sociala sammanhang.

Framöver är ambitionen att öka mängden ‘whole foods’ dvs oprocessad mat i vår kost. Planen är också att vi ska bli så självförsörjande som möjligt, till en början på frukt och grönt. Men innan vi drar igång med odlingarna måste vi först få ordning på torpet – bokstavligt talat! (För nya läsare så håller jag och min man på att restaurera/renovera ett litet torp i skogen)

Det var en väldigt övergripande sammanfattning av min resa så långt, när det gäller mat och kost. Såhär i backspegeln känns det som en väldigt naturlig utveckling, jag har justerat riktningen allt eftersom jag tagit del av en mängd fakta i form av artiklar, böcker, filmer och dokumentärer under årens lopp.

Framöver tänkte jag eventuellt dela med mig utav några av mina absoluta favoritrecept och vad jag äter under en dag – förhoppningsvis kan det inspirera någon till att våga testa/äta lite mer grönt. Det är nämligen inte bara hälsosamt och miljövänligt, utan också galet gott!

Har du några tankar eller frågor? Är det något speciellt ämne ni vill att jag lyfter framöver i serien ‘min resa mot ett mer hållbart liv’? Lämna gärna en kommentar!

Ta hand om er. Kramar ♥

 

UPDATE: Vill förtydliga att jag inte lägger någon värdering i vad andra äter. Jag åt själv kött de drygt 20 första åren i mitt liv, så jag dömer ingen. Jag vill att andra ska acceptera och respektera mitt val, och då måste jag såklart även acceptera och respektera deras val. Som jag nämnde ovan är jag inte ute efter att säga vad som är rätt eller fel, utan kort och gott dela med mig av mina erfarenheter och tankar.

 

Relaterade inlägg:

Att hoppa av ekorrhjulet
Tiden är inne
Pengar är tid

 

Kommentarer

 

Dela gärna:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *