Jag vill bara kort börja det här inlägget med att förtydliga en sak gällande föregående inlägg, om mat och kost: Jag lägger ingen värdering i vad någon annan äter! Jag åt själv kött de drygt 20 första åren av mitt liv, så jag dömer ingen.
Eftersom jag vill att andra ska acceptera och respektera mitt val, måste jag självklart även acceptera och respektera deras. Med det sagt, är jag övertygad om att de allra flesta skulle må bra av att äta mer grönt, men det är som sagt upp till var och en.
Det här gäller egentligen generellt för den här bloggen, jag är aldrig ute efter att säga vad som är rätt eller fel. Jag vill kort och gott dela med mig av tankar, av tips och idéer som jag funnit värdefulla och intressanta – kanske kan de även inspirera även dig ♥️
Men nu drar vi igång det här inlägget, som ska handla om…. perfektionism! Japp, jag är faktiskt något av en specialist på området – eftersom jag själv på gott och ont är en. För att ge er ett litet smakprov, kommer här en lista med fem ganska komiska tecken på att du eventuellt är perfektionistisk. (Ja, jag gör samtliga saker nedan och började själv asgarva när jag skrev listan)
– Du kommer på dig själv med att springa runt som en skållad iller hemma för att var sak måste vara på sin plats. Du kan nämligen varken fokusera eller koppla av, när det är rörigt omkring dig.
– Du har fler gånger än du någonsin skulle erkänna, renskrivit dina ’att göra’- och ’kom ihåg’-listor, av den anledningen att du knappt klarar av att se din egen handstil när du skrivit något fort och slarvigt.
– Du är en riktig språkpolis och dina ögon dras direkt (som två supermagneter) till felstavade ord.
– Ibland blir du trött och frustrerad på dig själv för att du lägger ned orimligt mycket tid på saker, men samtidigt kan du inte förmå dig själv att sluta förrän det är bra nog (perfekt).
– Du kontrolläser och finjusterar samtliga blogginlägg typ 15 gånger, innan du publicerar dem.
Även om ovanstående punkter är ganska komiska, finns det också en mörkare sida av att vara perfektionistisk (ärligt talat kan det vara något av en förbannelse ibland!). När vi strävar efter att allt vi gör ska vara perfekt, är det nämligen lätt hänt att vi pressar oss själva för hårt. Det resulterar också ofta i en känsla av att inte räcka till, att aldrig vara eller prestera bra nog. Och det spelar ingen roll vad omgivningen tycker eller säger, allt annat än perfektion är nämligen oacceptabelt i en perfektionists värld.
Problemet är bara att perfektion i de allra flesta fall är ouppnåeligt – om då allt som är mindre än perfektion inte duger, kommer vi aldrig bli nöjda! Rent krasst dömer vi då oss själva till ständiga ”misslyckanden” och otillfredsställelse. Det låter ju inte så lockande, eller hur? Jag har under många år jobbat på att sänka mina krav på mig själv, att bli mindre perfektionistisk. Ärligt talat är det inte lätt (snarare jäkligt svårt!) och det är något jag fortfarande får jobba hårt med. På vissa områden är det enklare att sänka kraven, på andra är det betydligt kämpigare.
Jag tror att de allra flesta människor har en ’inre kritiker’, som ständigt kommenterar och värderar allt vi säger och gör. Den här kritikern är inte att leka med, i synnerhet inte om du är perfektionist! Jösses vad hen tjatar och ältar ibland, snacka om turbulens i huvudkontoret. Därför tror jag verkligen att det är guld värt att hitta metoder som kan stilla tankarna och skapa lite distans till allt det där tjattrandet i huvudet. Det är här yogan och meditationen kommer in i mitt liv. Genom att lägga fokus på olika kroppsförnimmelser och andningen, får sinnet en välförtjänt paus.
Det fina är att yogan och meditationen inte enbart hjälper för stunden, successivt påverkar det oss allt mer även i vardagen. Har du ännu inte testat, kan jag varmt rekommendera att du gör det. Sedan kanske yoga och meditation inte passar alla, det är okej, det viktigaste är att hitta sin egen grej. En promenad, att måla eller vistas i naturen kanske passar dig bättre?
Jag vill dela med mig av några råd som jag fått ta del av och funnit värdefulla. Förhoppningsvis kan de även inspirera dig!
– Tro inte på allt du tänker. Det är nämligen inte säkert att alla dina tankar är sanna. Påståendet kan verka lite märkligt vid första anblick, men insikten kan verkligen göra stor skillnad. Det skapar en sund distans till alla tankar. (Tack Björn Natthiko Lindeblad)
– Byt ut tankar som ’jag är misslyckad/jag har misslyckats’ till ’jag har inte lärt mig än’. Eller ännu hellre – ’jag håller på att lära mig’. Det tar bort prestationskrav och strävan efter perfektion – vilket gör det betydligt roligare (och enklare) att våga testa nya saker. (Tack Kjell Enhager)
– Något som många gånger kan hjälpa är humor – det ger självdistans och gör dessutom livet betydligt roligare.
– Det är ganska vanligt att vi får höra att vi ska lära sig säga nej. Det gäller faktiskt även till sig själv! Många människor ställer nämligen orimligt höga krav på sig själva, mycket högre krav än de ställer på andra. Öva därför på att säga nej till dig själv ibland. (Tack Stefan Ekberg)
– Om du är perfektionist och vill släppa lite på kraven: tillåt dig själv att lägga ner den tid och energi du vill på de saker du verkligen tycker är kul! Sänk kraven för resterande grejer och gör dem bara så att de är ’good enough’. Är du osäker på vad som är ’bra nog’, fråga en person i din omgivning som du litar på.
”We were born to be real, not perfect”
Önskar alla en riktigt fin vecka! Kram på er ♥
Relaterade inlägg:
– Utmattning & vägen tillbaka
– Den osminkade sanningen
– Förändring & mentalt bagage
Kommentarer
Ja här känner jag igen mig ordentligt. Speciellt redigering av blogginlägg och att var sak har sin plats. Det var ett bra tag sedan jag insåg att jag var perfektionist – på riktigt. Jag har länge kallat mig själv perfektionistisk och vetat att jag vill ha saker och ting på ett särskilt sätt, men att inse vad det egentligen innebär och hur det påverkar livet kom mycket senare. Så detta inlägget klingade verkligen till i huvudet och Kjell Enhager är en utav mina absoluta favoriter vad gäller personlig utveckling!
Ska faktiskt börja yoga (igen) i September. När jag pluggade hade jag en period där jag tog en yoga session på ca 20 minuter det första jag gjorde varje morgon och innan jag gick och la mig. Det var SÅ skönt och bra för min stresshantering. Ja, hela vardagen påverkades, så vad roligt att höra att det hjälper dig på detta plan med! ? Annars så är ju en lång promenad genom skogen det jag får ut mest av, och då utan musik. Att lyssna på ljuden djupt inne i skogen är så undebart och lugnande. Man kommer hem som en ny människa. ❤️
Men mycket bra tips, och det ligger alltid något speciellt i att veta att man inte är ensam om att ha dessa tankar, att man inte är helt själv i att kämpa mot nya sätt att tänka och se saker för att må bättre. Tack för ett fint inlägg. ❤️
Ja Kjell Enhager är verkligen otroligt inspirerande. Vad härligt att du ska ta upp yogan igen! ♥ Ja men precis, få saker är lika välgörande som en promenad i skogen. Håller med om att vetskapen om att fler brottas med samma tankar och problem är trösterik – man känner sig mindre ensam då. Tack för din fina kommentar! ♥
Jag har ett visst kontrollbehov, vilket gör att saker tar längre tid. Om jag ska köpa något jämför jag priser i timmar. Är minimalistisk, men har svårt att slänga papper utan att läsa igenom först, så pappershögarna byggs upp i onödan. Sparar bokmärken på datorn, så det blir ett virrvarr som inte går att överskåda.
Perfektionist, rädd för att misslyckas och tar antagligen mig själv på för stort allvar i livet.
Förstår precis och känner igen mig i mycket av det du skriver. Jobbar på att successivt släppa allt mer på kontrollbehovet och perfektionismen, men det är inte helt lätt alltid… ?