Slow living

För en sådär 5-6 år sedan kom jag för första gången i kontakt med uttrycket slow living och plötslig föll en stor pusselbit på plats. Det var som att jag äntligen fick ord för en känsla och dröm jag burit på, men inte riktigt kunnat ge uttryck för eller sätta fingret på.

Slow living är en livsstil som förespråkar ett lite lugnare tempo i vardagen och livet. Tanken är inte att göra allt i snigelfart, utan snarare att göra saker i rätt hastighet. Att kunna välja och anpassa tempot, istället för att ständigt ha gasen i botten.

Slow living bygger på en hel del liknande tankar och värderingar som begreppen simple living, frivillig enkelhet och downshifting. Jag har tidigare skrivit om dessa ämnen här och här. Konceptet kommer ursprungligen från slow food-rörelsen, vilken startade i Italien som en protest mot snabbmaten i mitten av 1980-talet. I slow food-rörelsen står begreppet ‘slow’ står såklart för ‘långsam’ men det är också en förkortning:

S = Sustainable, not having an impact. (Hållbart, utan negativ påverkan)
L = Local, not someone else’s patch. (Lokalt, inte från någon annans jordlott)
O = Organic, not mass-produced. (Ekologiskt, inte massproducerat)
W = Whole, not processed. (Hela råvaror, oprocessat)

Slow living är kort och gott en motreaktion till vårt uppstressade samhälle, en rörelse som vänder sig bort från tanken ‘ju snabbare, ju bättre’. Det handlar om att njuta av tiden, snarare än att mäta den i timmar och minuter. Att prioritera kvalitet över kvantitet, i alla aspekter av livet. Begreppet ‘slow’ har blivit en rörelse och omfattar utöver slow living och slow food, även begrepp som slow money och slow cities. Det finns till och med en bok som resonerar kring dessa tankar på global nivå och lyfter begreppet ‘slow planet’. Jag har ännu inte läst boken (som är skriven av Geir Berthelsen) men är helt klart sugen på att göra det.

 

”Slow down and enjoy life. It’s not only the scenery you miss by going too fast – you also miss the sense of where you are going and why.”

– Eddie Cantor

 

Professor Guttorm Fløistad har sammanfattat konceptet slow living på ett himla fint sätt. Fritt översatt lyder det ungefär såhär:

”Det enda som är säkert är att allt förändras, och det i allt snabbare fart. Om du vill hänga med, bör du snabba på – det är samtidens budskap. Dock kan det vara värdefullt att vi påminner oss själva, om att våra grundläggande behov aldrig förändras. Behovet av att bli sedd och uppskattad, av att tillhöra. Behovet av närhet, omtanke och kärlek. Dessa saker kan vi enbart uppnå genom ‘slowness’ (ett lugnare tempo) i mänskliga relationer. För att behärska förändring behöver vi återhämta ett lugnare tempo, reflektion och samhörighet. Först då hittar vi verklig förnyelse.”

Personligen tycker jag egentligen inte att själva definitionen eller ‘reglerna’ för tex en livsstil spelar så stor roll. För mig handlar det mer om att inspireras, hitta likasinnade och framförallt att finna modet att välja annorlunda. Eftersom människan är ett flockdjur (och ensam inte alltid är stark) underlättar det om fler vågat bryta mot normen och välja annorlunda. Det är såklart inget krav, men det kan göra förändringen mindre läskig. Vid sådana tillfällen är det praktiskt att kunna luta sig mot slow living och andra rörelser. Sedan behöver man ju såklart inte köpa allt rakt av, många gånger går det fint att plocka det man gillar och strunta i resten!

 

”Slow down. Happiness is trying to catch you.”

 

Med anledning av ovanstående måste jag bara passa på att tipsa om en serie som går på svt nu, nämligen Kalles sex liv. Grymt bra program i sex delar, där Kalle Zackari Wahlström träffar människor som valt att lämna ekorrhjulet bakom sig och leva på ett annat sätt. I programmet medverkar bland annat ett par som bor i ett ‘tiny house’ på 6 kvm och är självförsörjande, ett par som ska cykla jorden runt på fyra år, en familj som lever 1800-tals liv och ett par som under 2/3 av året reser runt och lever i sin van. Har du inte kollat ännu, kan jag varmt rekommendera att du letar upp programmet på svt play!

Jag och min man har ju det sista året gått ganska så ‘all in’ när det gäller slow living. Men alla kanske inte vill eller är beredda att göra lika drastiska förändringar som vi har gjort och det är okej! Du behöver inte säga upp dig, flytta ut på landet eller göra några andra riktigt stora förändringar i livet (om du inte vill, såklart). Däremot tror jag att det finns bitar i slow living-konceptet som de allra flesta kan ha nytta och inspireras av. Det behöver inte vara avancerade grejer, utan handlar mer om att skapa känslan av lite luft i schemat. Nedan följer fem enkla tips – känn dig fri att experimentera med och plocka ut dina favoriter!

1. Stäng av notisfunktionen för sociala medier på din mobil, och kolla bara av dem någon/ett par gånger dagligen. Då slipper du bli avbruten under dagen, vilket både gör det enklare att fokusera och minskar stressen.

2. Identifiera tidstjuvar och försök eliminera dem. De allra flesta av oss lägger tid på ‘onödiga’ saker utan att reflektera över det – men när vi säger ja till en sak, säger vi samtidigt nej till något annat. Kanske kan du tex minimera slö-surfandet och använda tiden till att göra något du tycker om? Pyssla, baka, läsa en bok eller ta en promenad?

3. Testa yoga, meditation eller mindfulness! De kan ge dig ovärderliga kunskaper och verktyg, som du sedan kan integrera i vardagen. Känns det lite läskigt eller inte riktig som din grej, kan ett första steg vara att ta 5-10 minuter till att sluta ögonen och lyssna på lugn (gärna instrumental) musik.

4. Prioritera tid för återhämtning och framförallt sömn. Livet blir så mycket lättare när vi inte ligger back på sömnkontot! När vi är utvilade har vi inte bara mer energi, utan gör också klokare val – både när det gäller vardagliga saker som mat och träning, men även i livet i stort.

5. Stanna upp under dagen, varje dag! Det kan handla om att vända ansiktet mot solen, njuta av värmen och slappna av tio sekunder. Att ta en promenad på lunchen, eller 20 riktigt djupa och medvetna andetag på vägen hem från jobbet. Försök kort och gott att skapa micro-pauser i vardagen.

Som ni kanske märkt så tilltalar verkligen hela slow-konceptet mig. Det är något jag försöker integrera på alla möjliga områden i mitt liv. Bloggen är faktiskt också inkluderad där! Ganska nyligen stötte jag på begreppet slow blogging och insåg att det nog är det jag håller på med. Det innebär kortfattat att du enbart bloggar när du har något du vill berätta eller dela med dig av. Detta alldeles avsett om det går två dagar, en vecka eller kanske tre, mellan inläggen.

Jag postar heller få inlägg av god kvalitet och med lite längre mellanrum, än att skriva ett inlägg varje dag men då tumma på kvalitén. Med det sagt, är jag grymt imponerad av alla duktiga bloggare som skriver ett eller flera inlägg varje dag – och ändå lyckas hålla en hög standard. All heder till er!

För min del försvinner ofta inspirationen och glädjen att göra något, om jag känner mig ‘tvungen’ till det. Det är nog därför jag älskar konceptet slow living, eftersom det ger mig större frihet att välja – på alla områden i livet ♥

 

Relaterade inlägg:

Lev enklare
Att hoppa av ekorrhjulet
– Vad är minimalism?

 

Kommentarer
Dela gärna:

Utmattning & vägen tillbaka

Har du någon gång tänkt ”det händer andra, men inte mig”? Det har jag, många gånger. Så resonerade jag även om utmattning.

Det hade varit stressigt en längre tid och jag hade känt att jag inte mådde bra. Nacke och axlar gjorde ont för jämnan och jag hade ganska ofta migrän. Tröttheten, huvudvärken och hjärtklappningen smög sig på successivt. Trots alla varningssignaler trodde jag inte att det var så farligt, ”det lugnar ner sig snart” och ”jag fixar det här” tänkte jag.

Jag försökte hitta små andpauser i vardagen; ta en promenad på lunchen, rulla ut yogamattan och ‘bara vara’. Men när det är mycket att göra (och man behöver dessa pauser som mest) är det lätt att man prioriterar bort dem, för att hinna med allt det där andra.

En dag på jobbet tog det tvärstopp. Jag var stressad, hade ont i huvudet och kände hur pulsen skenade allt mer där jag satt framför datorn. Jag kom på mig själv med att andas små, korta andetag och fick allt mer panik. För att försöka lugna mig själv, reste jag på mig för att gå och hämta ett glas vatten.

Jag kom halvvägs genom korridoren, sedan var jag tvungen att stanna upp för att jag blev så fruktansvärt yr. När jag hukade mig framåt för att försöka lindra yrseln, bröt jag ihop totalt. Tårarna rann och hjärtat bultade som om jag sprungit för mitt liv. Allting snurrade och hela kroppen skakade. En av mina kollegor kom till undsättning och placerade mig vänligt i en stol på hennes kontor. Sedan satt jag där i en halvtimme och bara grät och skakade. Min kropp drog i nödbromsen, med akut ångest.

Sedan följde några tuffa och transformerande månader. Jag var sjukskriven helt en period och jobbade sedan 25 % under en tid. I samband med utmattningen sa jag upp mig från mitt jobb, vi sålde vårt hus och flyttade. Drömmarna och planerna om ett annat liv fanns redan innan, men på ett sätt snabbade utmattningen på det hela.

 

Jag tycker egentligen att uttrycket ‘vägen tillbaka’ efter en utmattning är lite märkligt. Tillbaka till vadå? Livet som fick dig att må dåligt? Det kändes inte speciellt lockande måste jag säga.

 

Jag valde att inte skriva in mig på arbetsförmedlingen, eftersom jag ville få landa och komma fram till vad jag vill göra framöver – istället för att söka ett nytt jobb direkt. Visst hade jag kunnat få ersättning för att söka jobb och vara sjukskriven på deltid, men det kändes inte rätt. Jag hade varken orken eller viljan att söka jobb då och ville inte ‘lura’ systemet.

Allt jag behövde var en paus. Jag är väldigt tacksam för att vi hade/har en buffert, eftersom det gav mig möjlighet att välja. Vi hade jobbat hårt och samtidigt levt ganska enkelt under flera års tid. I princip klarade vi oss på en lön varje månad och sparade den andra. Visserligen var en stor del av dessa ‘sparade’ pengar investerade i vårt hus, men när vi sålde det frigjordes de ju igen.

Jag har alltid haft höga krav på mig själv och velat göra bra ifrån mig. Att jag blev utmattad beror såklart på många faktorer. Men det faktum att jag är långt ifrån ensam, att vi är så många som hamnar där, är skrämmande. När allt fler far illa, är det knappast de enskilda individerna det är fel på. Det är snarare ett symptom på att något i systemet är fel. Kraven och tempot i dagens samhälle är sjukt!

Det räcker med att läsa platsannonser; ‘vi söker dig som gillar att ha många bollar i luften samtidigt’ och under önskvärda egenskaper hittar man ofta ordet ‘stresstålig’. Jag blir lika förbannad varje gång jag ser det här! Ärligt talat, finns det någon som gillar att stressa? Någon som inte inser att resultatet/kvalitén blir lidande när det stressats fram? Jag förstår att det kanske inte går att undvika stress alla gånger, men att gå ut med att arbetet är stressigt när man söker ny personal… Läge att se över företagets rutiner kanske? Allt ansvar för stress ligger såklart inte hos företagen. Ovanstående är ett exempel för att belysa att problematiken i samhället, där stress blivit så vanligt att det i princip anses ‘normalt’.

Nu har drygt ett halvår passerat och jag känner fortfarande av vissa symptom av utmattningen ibland, men på det stora hela mår jag mycket bättre. Jag har inte haft migrän en enda gång sedan vi flyttade, bara en sådan sak! Som jag tidigare nämnt håller vi på att renovera ett torp i skogen och målet är ett enklare liv, nära och i harmoni med naturen. Att leva billigt, men samtidigt rikt. Rikedom för oss är inte pengar och prylar, utan frihet och tid. Just nu har jag ärligt talat svårt att se mig själv gå tillbaka till 40 timmars arbetsvecka. Med det sagt dömer jag ingen annan, jag har full förståelse för att människor har olika förutsättningar och värderar saker olika.

Jag vill bara uppmuntra andra till att göra det som känns rätt för dem. Livet blir så mycket bättre när vi står upp för och lever efter våra egna värderingar. Vad grannen eller normen säger är egentligen ganska ointressant. Mitt mål framöver är att jobba med något som känns meningsfullt, på mina egna villkor. Ett eget företag kanske?

Så, nu har jag fått skriva ut lite av min frustration, haha. Skönt!

Jag vill passa på att tacka för alla fina kommentarer, blir så glad varje gång någon tar sig tid att skriva några rader. Önskar alla en fin dag! Kramar ♥

 

 

Relaterade inlägg

Att hoppa av ekorrhjulet

Vad är minimalism?

 

Kommentarer
Dela gärna:

Lev enklare

Lev enklare – det är något jag eftersträvat i många år nu, men det råkar också vara titeln på en av mina favoritböcker. Jag fann den en vårdag 2010, när jag strövade runt i en butik och plötsligt drogs till bokavdelningen. När jag lyfte ner den från hyllan visste jag direkt att jag var fast. Det kanske låter klyschigt, men boken förändrade mitt liv.

I efterhand har jag insett att den var ett utav mina allra första trevande steg mot att hitta en mer genuin riktning i livet, till att den ena puzzelbiten efter den andra så smått började falla på plats. Det var i Lev enklare som jag kom i kontakt med begreppen simple living, frivillig enkelhet och downshifting. Begrepp som i mångt och mycket förändrat (och numera även beskriver) min livsstil.

Boken är skriven av Giséla Linde och den kompletta titeln är Lev enklare – idéer för en hållbar livsstil. Den handlar om mycket utav det jag skriver om här på bloggen; att skala bort det onödiga, för att skapa mer utrymme för det som är viktigt i just ditt liv. Det är en bok med konkreta tips och övningar som kan hjälpa läsaren att hitta en livsstil som är hållbar, både på ett personligt och miljömässigt plan.

I boken uppmanar författarinnan till att göra medvetna val och till att prioritera hårt och personligt. Att släppa på måsten, borden, prylfixering och perfektionshets. Eller kort och gott att skaffa sig ett liv före döden.

 

Utdrag från boken:

” ”Allt är bra egentligen, men jag hinner liksom inte riktigt med.”

Var det du som sa det, eller var det jag? Det spelar ingen roll. För några sekunder värms vi båda av att vi inte är ensamma. Om både du och jag och alla vi känner är stressade och trötta, kan det inte var just vi som är odugliga. Då måste det finnas ett systemfel någonstans. Det är samhällets fel: kraven, tempot, perfektionshetsen, informationsskvalet. Men vänta. Du tänker väl inte slå dig till ro med den klena trösten? Du tänker väl inte nöja dig med att vara ett offer?”

Boken är otroligt välskriven. Giséla Linde lyckas med konststycket att avhandla viktiga frågor på ett inspirerande, lättsamt och bitvis mycket komiskt sätt. Skildringarna är träffsäkra och meningarna så välformulerade att jag nästan blir grön av avund, haha (eller imponerad och inspirerad kanske låter bättre).

Tack vare Lev enklare, fick jag även upp ögonen för ytterligare en bok som snabbt blev en favorit – nämligen Rensa i röran med feng shui av Karen Kingston. Har du ännu inte läst dessa böcker, kan jag varmt rekommendera dem. Perfekt läsning nu till sommaren!

Jag vill passa på att tacka för alla fina meddelanden och kommentarer som trillat in både här, på instagram och från andra håll – tack! Det värmer ska ni veta ♥ Har du en vän, nära eller kära som skulle tycka om mina inlägg? Tipsa dem gärna!

Framöver kommer jag berätta mer om bland annat simple living, frivillig enkelhet och downshifting.

Önskar alla en fin dag! Kramar ♥

 

 

Kommentarer
Dela gärna:

Pengar är tid

Jag vet att uttrycket egentligen lyder ”tid är pengar” och det är nog något som de flesta av oss hört många gånger. Men för egen del var det först när jag vände på ordföljden som jag fick en verklig aha-upplevelse. För det är ju verkligen så, pengar är tid!

Låt mig förklara hur jag tänker. När vi jobbar byter vi vår tid mot pengar; vi får betalt för arbetstiden. Det innebär i själva verket att när vi köper någonting, vad som helst, så är det egentligen inte pengar vi betalar med, utan tid.

Du, jag och alla andra människor har begränsad tid här på jorden. Hur lång tid vet vi inte i förväg, det enda vi vet är att tiden en dag kommer att ta slut. Då blir den logiska frågan att ställa sig själv; vad vill jag lägga min tid på? För att göra det lite mer greppbart kan vi fundera över vad vi skulle göra om vi visste att vi hade 10 år, 1 år, eller kanske bara en månad kvar? Tanken är inte helt bekväm, men på något sätt gör den det lättare att skilja på vad som är viktigt och inte.

 

”We worry about tomorrow like it’s promised”

 

Hur konsumtion och tid hör ihop:

Vi gör ett litet tankeexempel. Vi säger att John ska köpa en ny pryl och att den kostar 5200 kr. John tjänar 130 kr i timmen efter skatt. Det innebär att prylen kostar honom ( 5200 / 130 = ) 40 timmars jobb, det vill säga en normal arbetsvecka. John kan då ställa sig frågan om prylen är värd det, eller om han hellre skulle vilja spendera den tiden på något annat.

Siffrorna här är bara ett exempel, men det går att applicera på allt, stort som smått. Ju mer pengar vi spenderar, ju mer tid måste vi lägga på att arbeta. Väldigt logiskt och enkelt, men lätt att glömma bort i vardagen.

Vart vill jag komma? Jo, det klart att vi måste jobba. Det är inget fel varken med det eller att konsumera, det är upp till var och en. (Även om många av oss, och framförallt miljön, skulle må bra av att vi konsumerade mindre.) Vad jag är ute efter, är att väcka en fundering och framförallt uppmuntra till att bli medveten om sina prioriteringar. Då blir det lättare att göra rätt val. Detta alldeles oavsett om ditt mål är att jobba mindre eller att spara pengar till en speciell upplevelse.

 

”Time is the coin of your life. It is the only coin you have, and only you can determine how it will be spent. Be careful lest you let other people spend it for you.”

– Carl Sandburg

 

Dagens uppmaning är alltså att fundera över vad du vill lägga din tid på! Livet är för kort för att göra saker bara för att de förväntas av en, eller för att normen ser ut på ett visst sätt. Våga ifrågasätta alla krav, måsten och borden. Du är friare än du tror ♥

 

 

Kommentarer
Dela gärna: