9 miljoner människor dör årligen av miljöföroreningar

Jag läste nyligen en skrämmande rapport om miljöföroreningar i den vetenskapliga tidskriften The Lancet. Att miljöföroreningar både förstör ekosystem och är nära kopplade till de globala klimatförändringarna är kanske ingen större nyhet. De allra flesta är säkert också medvetna om att dessa föroreningar kan leda till en rad olika sjukdomar, men visste du att dessa föroreningar bedöms orsaka hela 43 % av alla dödsfall i lungcancer? Eller att 23 % av alla dödsfall i stroke och 21 % av alla dödsfall i hjärt- och kärlsjukdomar, beror på miljöföroreningar?

Tyvärr slutar det inte där. I rapporten framgår det även att hela nio miljoner (motsvarande 16 %) av alla dödsfall under 2015, orsakades av miljöföroreningar. Det är 15 gånger fler människor som dör av föroreningar, än av krig och våld! Som ytterligare jämförelse uppgick antalet dödsfall orsakade av malaria, tuberkulos och AIDS sammanlagt till ca tre miljoner… Som så ofta är det låg- och medelinkomstländerna som drabbas hårdast, hela 92 % av alla föroreningsrelaterade dödsfall sker där.

Av de nio miljoner dödsfall som årligen sker till följd av miljöföroreningar, beror:
6,5 miljoner på luftföroreningar
1,8 miljoner på vattenföroreningar
1 miljon på tungmetaller, kemikalier och föroreningar i jorden
0,8 miljoner på arbetslivsrelaterade föroreningar

Luftföroreningarna står alltså för den klart största delen av dödsfallen. De främsta orsakerna till dessa luftföroreningar är förbränning av fossila bränslen och biomassa, naturbränder samt användningen av gamla tegelugnar i låginkomstländer.

Den del som troligen har störst mörkertal är de kemiska föroreningarna, de utgör ett växande globalt problem. Sedan 1950 har mer än 140 000 nya kemikalier och bekämpningsmedel framställts på syntetisk väg. Många av dessa kemikalier har inte genomgått några som helst tester när det gäller säkerhet eller toxicitet (giftighet). Det är alltså oklart om (och i så fall hur) de påverkar miljön och människors hälsa…

Jag blir så otroligt ledsen när jag läser sådana här rapporter. Samtidigt känns det ännu viktigare att på så många sätt som möjligt, försöka bidra till en bättre värld.

Det finns trots allt hopp

Det går att minska dessa miljöföroreningar! Rapporten visar exempelvis att halten av bly i barns blod, har minskat med hela 90 % i hög- och medelinkomstländer efter olika åtgärder. Fattigare länder kan lära av både de misstag och framsteg som rikare länder gjort. Det har dessutom framkommit att det inte behöver vara dyrt att minska på föroreningarna i längden, tvärtom har det ofta visat sig vara ekonomiskt lönsamt! Som exempel har USA vunnit tillbaka 30 dollar för varje dollar de investerat på att minska luftföroreningarna sedan början av 70-talet. Även detta framgår av rapporten i The Lancet.

Det är ju verkligen toppen när saker som är bra för både planetens och vårt välbefinnande, dessutom är fördelaktigt ur ekonomisk synpunkt. Samtidigt blir jag lite (eller okej, mycket) irriterad över att det allra mesta här i världen handlar om pengar. Att det viktigaste värdet, alltid är det som kan räknas i kronor och ören. Personligen förstår jag inte hur något kan vara viktigare än planetens välmående. Den är vårt hem och den förser oss med allt vi behöver för att överleva (mat, luft, vatten…) – då känns det ganska korkat att förstöra den. Samtidigt är vi inte ensamma på den här planeten, vi människor är en av flera miljarder arter. Vi äger inte jorden eller naturen – vi är en del av den. Det är en stor och viktig skillnad.

För mig illustrerar ovanstående bild vår samtid… och den gör mig minst sagt både ledsen och förbannad!

De senaste åren har jag blivit allt mer medveten om hur min livsstil inte bara påverkar mig själv, utan också andra människor, varelser och jorden i stort. Jag har jobbat (och jobbar fortfarande) med att minska min negativa påverkan på omvärlden. Samtidigt som jag såklart vill öka min positiva påverkan! Jag tänker att jag har kommit en ganska bra bit på vägen, men är såklart långt ifrån perfekt. Men perfektion är kanske inte det viktiga, utan snarare insikten om det faktum att vi alla har ett ansvar.

Hur du och jag väljer att leva, konsumera, äta, resa, rösta och allt annat, påverkar omvärlden. Jag vill dra mitt strå till stacken och hoppas att andra är villiga att göra detsamma. För det är tillsammans som gör vi skillnad ♥

 

Relaterade inlägg:

Tiden är inne
Att kemikalie- & plastbanta
Min resa mot ett mer hållbart liv

 

Kommentarer
Dela gärna:

Yoga, meditation & hållbar livstil

Det har blivit dags för tredje delen i serien Min resa mot ett mer hållbart liv. För mig innebär hållbarhet som sagt så himla mycket mer än bara miljö- och klimatmässiga frågor – det omfattar bland annat även etiska och personliga aspekter. I första inlägget (som handlade om mat och kost) förklarade jag min definition av begreppet hållbar livsstil samt tanken bakom den här serien. Och i andra inlägget (som du hittar här) skrev jag om att kemikalie- och plastbanta.

Det här inlägget kommer (precis som rubriken antyder) handla om hur yoga och meditation kan leda till en mer hållbar livsstil, både på ett personligt och större plan. Först vill jag bara förtydliga att yoga är så mycket mer än de fysiska övningarna (asanas) som många av oss i västvärlden förknippar det med, men mer om det nedan. Jag vill också vara tydlig med att det såklart inte är ett krav att ägna sig varken åt yoga eller meditation för att leva mer hållbart, även om de spelat en avgörande roll för mig.

 

Min resa mot ett mer hållbart liv – Del 3. Yoga & meditation

Ordet yoga är sanskrit och betyder ungefär ”att förena” – att skapa balans eller en harmonisk helhet (mellan kropp, sinne och själ). Yoga är inte en religion, det är ett verktyg för att nå sinnesfrid. Det är en livsstil, ett sätt att leva.

Traditionellt delas yogan in i åtta olika grenar, där de fysiska övningarna utgör en av det åtta delarna. Jag tänkte inte gå in i detalj på de övriga sju delarna nu, utan nöjer mig med att nämna att de finns och att de bland annat handlar om förhållningssätt – dels gentemot sig själv, men även gentemot andra. Kortfattat gäller det exempelvis att vara ärlig, att inte skada någon eller något, att praktisera olika former av självdisciplin och andningstekniker, samt att vända uppmärksamheten/sinnena inåt.

 

”Yoga takes you into the present moment, the only place where life exists.”

– Patanjali

 

 

 Effekter av yoga

Att regelbundet utöva yoga har många fysiska fördelar – bland annat kan man få bättre balans, bli starkare, smidigare och mer flexibel. Dessutom kan det frigöra olika spänningar i kroppen samt leda till att vi andas bättre.

Men eftersom yoga är mycket mer än bara fysiska övningar, kan den också påverka otroligt många andra plan i livet. Yogan har gett mig ett inre lugn, bättre självkänsla, förmåga att vara närvarande, större tillit i livet och en djupare förståelse för saker. Dessutom upplever jag ökad medkänsla, tacksamhet, en mer kärleksfull och ödmjuk inställning samt en rad andra positiva aspekter.

 

”Peace comes from within. Don’t seek it without.”

– Buddha

 

Det var yogan som fick mig att vilja ta hand om kropp och själ; att äta bra, träna/motionera, prioritera sömn och vila. Kort och gott att göra saker jag mår bra av – inte för att jag ‘måste’ eller ‘borde’, utan för att jag genuint vill.

Yogan fick mig även att på allvar inse vad som är viktigt i livet och prioritera därefter. Den gav mig det mod, lugn och tålamod jag behövde för att orka genomföra förändringar. Tack vare yogan har jag blivit snällare och mer accepterande mot mig själv, och därmed andra. Med det sagt, har jag fortfarande bara skrapat på ytan och är inte på något sätt en expert eller fullärd.

 

 Meditation

Hittills har jag inte skrivit så mycket om meditation, det beror delvis på att det är relativt nytt för mig. Visserligen brukar man ju säga att ”yoga är meditation i rörelse” och yoga har jag ju utövat i många år nu. Men jag upplever ändå att de skiljer sig en del åt.

Meditation i sin rena form har jag egentligen bara utforskat det senaste halvåret. Men 10-20 minuter dagligen, i några månaders tid, blir snabbt ganska många timmar. Som jag nämnt i ett tidigare inlägg, använder jag mig bland annat av en app som heter Headspace.

 

Hur yoga & meditation hänger ihop med en hållbar livsstil

Det kan vara svårt att förstå vilka värdefulla verktyg yogan och meditationen är, att greppa vidden av deras kraft, om man inte själv tagit del av den. Men förhoppningsvis har jag något sånär, i ovanstående text, lyckats att förmedla hur yoga och meditation kan bidra till ett mer hållbart liv på ett personligt plan (fysiskt och psykiskt). Men hur hänger det egentligen ihop med hållbarhet i ett vidare perspektiv?

Kortfattat skulle man kunna säga att de tankar och värderingar som yogan grundar sig på, stämmer väl överens med en hållbar livsstil. Kärlek, respekt, medkänsla och vänlighet (både gentemot sig själv, planeten och andra varelser) är fundamentala delar i en yogisk livsstil. Grundtanken är att du inte kan skada någon/något annat, utan att samtidigt skada dig själv.

Tidigare skrev jag också att yogan kan ge större medkänsla, bättre självkänsla och ökat välmående, kopplingen mellan dessa tre och hållbarhet är stark.
– Med ökad medkänsla blir vi mer måna om hur vår konsumtion påverkar andra, det känns viktigare att välja exempelvis fairtrade, kravmärkt och vego.
– Bättre självkänsla gör oss mindre benägna att bry oss om vad andra tycker och tänker – vi behöver inte följa modet, ha den senaste mobilen eller något annat yttre attribut för att känna att vi duger.
– När vi är välmående och hälsosamma, behöver vi för det första inte knapra mängder av mediciner eller köpa en massa produkter för att bli/framstå som friska och sunda. Vi tenderar också att vara mer nöjda med livet när vi mår bra. Och nöjda människor är ofta ”dåliga konsumenter” i bemärkelsen att de shoppar mindre.

Dessutom kan yogan, som jag var inne på tidigare, ge oss insikten om vad som verkligen är viktigt i livet. När vi är medvetna om det, är vi också mer benägna att fatta kloka och hållbara beslut. Då blir ofta strävan efter ekonomisk och materiell framgång inte lika central. De viktigaste sakerna i livet är nämligen sällan saker – i materiell betydelse.

Många gånger köper vi prylar för att fylla icke materiella behov. Det kan handla om behovet av kärlek, uppskattning eller att passa in. (Jag har skrivit mer om det ämnet här). De som marknads- och reklamför olika produkter är ofta väl medvetna om detta och utnyttjar det såklart. ‘Med vår produkt blir du lyckligare/ vackrare/ smalare/ mer hälsosam, omtyckt eller framgångsrik.’ Eller omvänt kan också undertonen i reklam vara att ‘om du inte har den här saken är du inte bra eller framgångsrik nog’. Det handlar om status och rädsla för utanförskap eller att sticka ut ur mängden.

 

”Yoga is the journey of the self, through the self, to the self.”

– The Bhagavad Gita

 

Eftersom jag är en så inbiten meditatör (hehe) har jag anmält mig till en 10 dagar lång kurs i vipassana meditation, som drar igång nu den 25 oktober. Det ska bli spännande!

För er som inte är bekanta med vipassana meditation, så är det ganska hardcore. Bland annat råder det ädel tystnad under kursen, vilket innebär att man som deltagare inte kommunicerar med övriga deltagare alls (utom under sista dagen). Telefoner, datorer och liknande är inte tillåtet och det står ca 10 timmar meditation på schemat varje dag. Ganska hardcore som sagt, men jag ser fram emot det!

Av förklarliga skäl kommer jag därför inte kunna svara på några kommentarer mellan den 25/10 – 5/11, men jag lovar att svara på dem när jag är tillbaka igen! (Och innan jag åker såklart) Det kommer även ett par förinställda inlägg här på bloggen, under tiden jag är iväg. Ja, förutsatt att tekniken är med mig såklart.

Om ni vill, skulle jag kunna skriva ett inlägg av mina upplevelser av kursen efteråt? I så fall, är det något som ni redan nu undrar över? Jag är också nyfiken på vad ni som läsare tycker om yoga och meditation! Har ni varit iväg på några kurser, hur var det i så fall? Utövar du yoga och meditation? Hur har det påverkat ditt liv? Lämna gärna en kommentar!

Hoppas ni haft en skön helg allesammans och att ni får en fin vecka! Ta hand om er. Kram kram ♥

 

Relaterade inlägg:

Slow living
En dag i mitt liv
Vikten av att stanna upp
Tid för eftertanke

 

 

Kommentarer
Dela gärna:

Ett enklare liv – att bo på liten yta

Något jag tycker är väldigt intressant, är hur färgade våra värderingar (generellt sett) är av samtiden och rådande normer. Många gånger är vi inte ens medvetna om dem, utan har undermedvetet accepterat dem som någon form av sanning. Ofta är det först när någon bryter mot dessa mer eller mindre oskrivna regler, som vi reagerar. Kan man verkligen göra så? Det är också väldigt fascinerande hur normer och värderingar förändras över tid.

Ta till exempel det här med hur stor yta som anses normalt att bo på. När jag och min man berättade för omgivningen att vi planerar att flytta in i ett 200 år gammalt torp på knappt femtio kvadrat framöver, var det många som höjde på ögonbrynen. Oj vad litet, då ska ni bygga ut va? Nej, det är inte tanken… När vi läste om vilka som bott i torpet tidigare, upptäckte vi att det genom åren levt både fem, sex och sju personer där samtidigt. Under en period var det hela 12 (!) personer som bodde i torpet på samma gång – ofattbart med dagens mått mätt, men inget direkt ovanligt på den tiden. Och idag anses det ju nästan vara synd om barn som tvingas dela rum med sina syskon…

Jag är inte ute efter att säga att det var bättre förr, och har full förståelse för att behovet av utrymme ser olika ut för tex ett par och en barnfamilj. Däremot tycker jag verkligen att utvecklingen är intressant. Boendeytan har ju mer eller mindre alltid varit starkt sammankopplad med status – ju bättre ställt någon har det, ju större och pampigare bor de också generellt. Därför är det kanske inte så konstigt att den genomsnittliga bostadsytan per person har ökat genom åren, i takt med att vi i västvärlden fått det allt bättre.

Men är mer alltid bättre? Eller kan det bli för mycket av det goda? I en värld av överflöd och oändliga valmöjligheter, där tempot ständigt tycks öka – växer behovet av lugn och stillhet. Många av oss drunknar i våra prylar och åtaganden! Det är troligen därför som jag (och många med med mig) känner en längtan till det enkla och avskalade.

Att jag känner stor passion för att leva enklare och mer hållbart har nog inte undgått någon som läser min blogg. Men att jag även är förtjust i arkitektur och då framförallt planlösningar, kanske det inte är lika många som vet. För några år sedan upptäckte jag det ultimata sättet att kombinera dessa ämnen och lyckan var total! Jag snöade in mig fullständigt på så kallade ‘tiny houses’, mikro lägenheter, kvadratsmarta bostäder och alternativa byggmetoder. Jag förälskade mig i de kreativa lösningarna, miljövänliga materialen och tanken att färre prylar ger större frihet. Jag rös av välbehag varje gång jag kom över de extremt genomtänkta och okonventionella planlösningarna – där varenda möbel och del i bostaden inte fyllde en, utan flera funktioner.

Jag häpnade över hus och lägenheter som närmast kan liknas vid schweiziska arméknivar; där väggar och möbler trollas bort och fram efter behov, där otroligt många funktioner samsas på extremt liten yta och flexibiliteten är så imponerande att man blir mållös. Jag och min man dammsög nätet efter inspiration och plöjde igenom det ena youtube-klippet efter det andra. Vi kom i kontakt med begrepp som off grid, earthship och halmbalshus. Så småningom började vi även skissa på egna lösningar, på alltifrån attefallshus till jordskepp och mikrohus på hjul. Jösses vad många ritningar och skisser det blivit genom åren…

Även om jag inte flyttat så många gånger i mitt liv, har jag ändå hunnit med några olika boendeformer med varierande ytor. Jag är uppväxt i en relativt stor villa på 7 rum och kök. Under studietiden och de första arbetsåren bodde jag i en lägenhet på 46 kvm, först själv och sedan tillsammans med min man. Sedan köpte vi en villa med 78 kvm boarea och lika mycket biarea (källare med garage, tvättstuga mm). I dagsläget bor jag, min man och katt på ca 25 kvm, i väntan på att bli klara med renoveringen av vårt torp. (Om någon satte kaffet i halsen nu, kan jag intyga att det går alldeles utmärkt!) Faktum är att jag trivts oerhört bra i samtliga boenden och är förvånad över hur snabbt man vänjer sig vid att bo på en viss yta.

Stora flashiga herrgårdar i all ära, men personligen har alltid små torp och stugor tilltalat mig mer. Jag trivs med att bo på liten yta! Nedan listar jag några av alla de fördelar som följer med ett litet hem.

 

9 fördelar med att bo på liten yta:

1. Städning. Det går snabbt att städa! (kommentarer är egentligen överflödiga 😉) Men det gör verkligen stor skillnad om det är 50, 150 eller 250 kvm som ska städas.

2. Ekonomi. Det är ekonomiskt! Generellt är det billigare att bo på liten yta, oavsett om man äger eller hyr sin bostad. Dessutom är kostnaden för nybyggnation, renovering och underhåll direkt kopplad till bostadens storlek. Utöver det, behöver man inte köpa lika mycket möbler och prylar för att fylla huset, vilket också kostar pengar.

3. Umgänge. Att bo på liten yta ger många gånger närmare relationer. Man umgås med varandra, istället för att familjen är utspridd i hela huset och pysslar med olika saker på var sitt håll.

4. Miljövänligt. Färre prylar, mindre byggnadsmaterial och lägre uppvärmningsbehov – bra för miljön och klimatet (samt plånboken).

5. Begränsat utrymme gör det omöjligt att klamra sig fast vid överflödiga och onödiga prylar. Det finns helt enkelt bara plats för de saker som verkligen fyller en funktion och tillför värde i ens liv (och varför äga mer än så?)

6. Frihet. Färre prylar och lägre kostnader frigör såväl tid som pengar – vilket ger ökad frihet.

7. Mysigt. Japp, små utrymmen är mysigare.

8. Frisk luft. En vanlig effekt av att bo på mindre yta, är att man automatiskt vistas mer utomhus.

9. Möjliggör lyx/kvalitet. På en liten yta är det möjligt att kosta på material och möbler mer, utan att det blir dyrt. Självklart gör det stor skillnad om man köper några få kvadratmeter eller en större mängd av exempelvis ett lyxigt kakel. Det blir lättare att satsa på kvalitet när man inte behöver kvantitet.

Är du nyfiken på tiny houses och kvadratsmarta bostäder? Då kan jag varmt rekommendera serien Tiny House Nation. På youtube finns det också hur mycket material som helst. Några av mina personliga favoriter är:

Living Big In A Tiny House
Tiny House Giant Journey
Kirsten Dirksen
hOMe
Ana White

Vad har du för tankar kring att bo på en mindre yta? Hur stor yta bor du på idag och hur trivs du med det? Skulle du kunna tänka dig att bo i ett tiny house? Jag är himla nyfiken på vad ni som läser tycker och tänker – lämna gärna en kommentar!

Önskar alla en riktigt fin dag! Kram på er ♥

 

Samtliga bilder i detta inlägg kommer från Pinterest.

 

 

Relaterade inlägg:

Vad är minimalism?
Pengar är tid
Rensa bland prylarna – en guide

 

Kommentarer
Dela gärna:

Slow living

För en sådär 5-6 år sedan kom jag för första gången i kontakt med uttrycket slow living och plötslig föll en stor pusselbit på plats. Det var som att jag äntligen fick ord för en känsla och dröm jag burit på, men inte riktigt kunnat ge uttryck för eller sätta fingret på.

Slow living är en livsstil som förespråkar ett lite lugnare tempo i vardagen och livet. Tanken är inte att göra allt i snigelfart, utan snarare att göra saker i rätt hastighet. Att kunna välja och anpassa tempot, istället för att ständigt ha gasen i botten.

Slow living bygger på en hel del liknande tankar och värderingar som begreppen simple living, frivillig enkelhet och downshifting. Jag har tidigare skrivit om dessa ämnen här och här. Konceptet kommer ursprungligen från slow food-rörelsen, vilken startade i Italien som en protest mot snabbmaten i mitten av 1980-talet. I slow food-rörelsen står begreppet ‘slow’ står såklart för ‘långsam’ men det är också en förkortning:

S = Sustainable, not having an impact. (Hållbart, utan negativ påverkan)
L = Local, not someone else’s patch. (Lokalt, inte från någon annans jordlott)
O = Organic, not mass-produced. (Ekologiskt, inte massproducerat)
W = Whole, not processed. (Hela råvaror, oprocessat)

Slow living är kort och gott en motreaktion till vårt uppstressade samhälle, en rörelse som vänder sig bort från tanken ‘ju snabbare, ju bättre’. Det handlar om att njuta av tiden, snarare än att mäta den i timmar och minuter. Att prioritera kvalitet över kvantitet, i alla aspekter av livet. Begreppet ‘slow’ har blivit en rörelse och omfattar utöver slow living och slow food, även begrepp som slow money och slow cities. Det finns till och med en bok som resonerar kring dessa tankar på global nivå och lyfter begreppet ‘slow planet’. Jag har ännu inte läst boken (som är skriven av Geir Berthelsen) men är helt klart sugen på att göra det.

 

”Slow down and enjoy life. It’s not only the scenery you miss by going too fast – you also miss the sense of where you are going and why.”

– Eddie Cantor

 

Professor Guttorm Fløistad har sammanfattat konceptet slow living på ett himla fint sätt. Fritt översatt lyder det ungefär såhär:

”Det enda som är säkert är att allt förändras, och det i allt snabbare fart. Om du vill hänga med, bör du snabba på – det är samtidens budskap. Dock kan det vara värdefullt att vi påminner oss själva, om att våra grundläggande behov aldrig förändras. Behovet av att bli sedd och uppskattad, av att tillhöra. Behovet av närhet, omtanke och kärlek. Dessa saker kan vi enbart uppnå genom ‘slowness’ (ett lugnare tempo) i mänskliga relationer. För att behärska förändring behöver vi återhämta ett lugnare tempo, reflektion och samhörighet. Först då hittar vi verklig förnyelse.”

Personligen tycker jag egentligen inte att själva definitionen eller ‘reglerna’ för tex en livsstil spelar så stor roll. För mig handlar det mer om att inspireras, hitta likasinnade och framförallt att finna modet att välja annorlunda. Eftersom människan är ett flockdjur (och ensam inte alltid är stark) underlättar det om fler vågat bryta mot normen och välja annorlunda. Det är såklart inget krav, men det kan göra förändringen mindre läskig. Vid sådana tillfällen är det praktiskt att kunna luta sig mot slow living och andra rörelser. Sedan behöver man ju såklart inte köpa allt rakt av, många gånger går det fint att plocka det man gillar och strunta i resten!

 

”Slow down. Happiness is trying to catch you.”

 

Med anledning av ovanstående måste jag bara passa på att tipsa om en serie som går på svt nu, nämligen Kalles sex liv. Grymt bra program i sex delar, där Kalle Zackari Wahlström träffar människor som valt att lämna ekorrhjulet bakom sig och leva på ett annat sätt. I programmet medverkar bland annat ett par som bor i ett ‘tiny house’ på 6 kvm och är självförsörjande, ett par som ska cykla jorden runt på fyra år, en familj som lever 1800-tals liv och ett par som under 2/3 av året reser runt och lever i sin van. Har du inte kollat ännu, kan jag varmt rekommendera att du letar upp programmet på svt play!

Jag och min man har ju det sista året gått ganska så ‘all in’ när det gäller slow living. Men alla kanske inte vill eller är beredda att göra lika drastiska förändringar som vi har gjort och det är okej! Du behöver inte säga upp dig, flytta ut på landet eller göra några andra riktigt stora förändringar i livet (om du inte vill, såklart). Däremot tror jag att det finns bitar i slow living-konceptet som de allra flesta kan ha nytta och inspireras av. Det behöver inte vara avancerade grejer, utan handlar mer om att skapa känslan av lite luft i schemat. Nedan följer fem enkla tips – känn dig fri att experimentera med och plocka ut dina favoriter!

1. Stäng av notisfunktionen för sociala medier på din mobil, och kolla bara av dem någon/ett par gånger dagligen. Då slipper du bli avbruten under dagen, vilket både gör det enklare att fokusera och minskar stressen.

2. Identifiera tidstjuvar och försök eliminera dem. De allra flesta av oss lägger tid på ‘onödiga’ saker utan att reflektera över det – men när vi säger ja till en sak, säger vi samtidigt nej till något annat. Kanske kan du tex minimera slö-surfandet och använda tiden till att göra något du tycker om? Pyssla, baka, läsa en bok eller ta en promenad?

3. Testa yoga, meditation eller mindfulness! De kan ge dig ovärderliga kunskaper och verktyg, som du sedan kan integrera i vardagen. Känns det lite läskigt eller inte riktig som din grej, kan ett första steg vara att ta 5-10 minuter till att sluta ögonen och lyssna på lugn (gärna instrumental) musik.

4. Prioritera tid för återhämtning och framförallt sömn. Livet blir så mycket lättare när vi inte ligger back på sömnkontot! När vi är utvilade har vi inte bara mer energi, utan gör också klokare val – både när det gäller vardagliga saker som mat och träning, men även i livet i stort.

5. Stanna upp under dagen, varje dag! Det kan handla om att vända ansiktet mot solen, njuta av värmen och slappna av tio sekunder. Att ta en promenad på lunchen, eller 20 riktigt djupa och medvetna andetag på vägen hem från jobbet. Försök kort och gott att skapa micro-pauser i vardagen.

Som ni kanske märkt så tilltalar verkligen hela slow-konceptet mig. Det är något jag försöker integrera på alla möjliga områden i mitt liv. Bloggen är faktiskt också inkluderad där! Ganska nyligen stötte jag på begreppet slow blogging och insåg att det nog är det jag håller på med. Det innebär kortfattat att du enbart bloggar när du har något du vill berätta eller dela med dig av. Detta alldeles avsett om det går två dagar, en vecka eller kanske tre, mellan inläggen.

Jag postar heller få inlägg av god kvalitet och med lite längre mellanrum, än att skriva ett inlägg varje dag men då tumma på kvalitén. Med det sagt, är jag grymt imponerad av alla duktiga bloggare som skriver ett eller flera inlägg varje dag – och ändå lyckas hålla en hög standard. All heder till er!

För min del försvinner ofta inspirationen och glädjen att göra något, om jag känner mig ‘tvungen’ till det. Det är nog därför jag älskar konceptet slow living, eftersom det ger mig större frihet att välja – på alla områden i livet ♥

 

Relaterade inlägg:

Lev enklare
Att hoppa av ekorrhjulet
– Vad är minimalism?

 

Kommentarer
Dela gärna:

Att kemikalie- & plastbanta

Det har blivit dags för andra delen i serien Min resa mot ett mer hållbart liv! För mig innebär hållbarhet som sagt så himla mycket mer än bara miljö- och klimatmässiga frågor, det omfattar bland annat även etiska och personliga aspekter. I första inlägget som handlade om mat och kost, förklarade jag även min definition av begreppet hållbar livsstil samt tanken bakom den här serien.

 

Min resa mot ett mer hållbart liv – Del 2. Kemikalie- & plastbantning

För min del tog hållbarhetstänket ordentlig fart runt 2010 och maten var det första området där jag började göra mer aktiva och medvetna val. Från insikten om att det jag stoppar i min kropp påverkar både mig själv och omvärlden, kom nästa steg naturligt. Jag började läsa på om hur olika produkter vi använder dagligen, i våra hem och på kroppen, påverkar vår hälsa och miljön. Snabbt insåg jag att det vi kommer i kontakt med och applicerar på vår hud, inte lägger sig som en hinna utanpå huden utan faktiskt kommer in i kroppen och blodet…

Tidigare hade jag inte reflekterat så mycket kring vad schampon, krämer, smink, rengöringsprodukter, förpackningar och prylar innehåller. Eller rättare sagt hade jag varit ganska lyckligt ovetande om alla de kemikalier vi utsätts för varje dag. Jag tänkte som så många andra, att produkter och prylar som säljs i Svenska butiker självklart måste vara testade och godkända – säkra att använda helt enkelt. Men riktigt så är det ju inte…

Ju mer fakta jag tog del av, ju allvarligare insåg jag att läget är. En enorm frustration, rädsla och förtvivlan började växa inom mig – men också en stark drivkraft. Ilskan och sorgen gav mig viljan och framförallt orken att förändra. Jag började successivt kemikalie- och plastbanta mitt hem. Precis i starten kändes det många gånger överväldigande, jag visste liksom inte riktig var jag skulle börja, utan trevade mig fram bland märkningar och obegripliga innehållsförteckningar. Men jag rörde mig framåt, ett steg i taget.

I det här inlägget tänkte jag dela med mig av ett gäng tips, fakta och idéer som förhoppningsvis både kan inspirera och underlätta din resa mot en mer hållbar vardag. För visst vill du väl minimera de otäcka kemikalier som du och dina nära och kära får i er? Det finns så otroligt mycket att skriva om och lyfta när det kommer till de här ämnena, det skulle lätt gå att skriva flera böcker! Här nedan har jag försökt välja ut ett gäng viktiga och relativt enkla punkter att börja med.

 

9 viktiga saker du vill veta (och göra något åt) när det gäller kemikalier och plast:

 

1. All plast släpper ifrån sig kemikalier när den upphettas. Undvik därför i största möjliga mån att tillaga/förvara varm mat & dryck på/i plastprodukter. När det är dags att byta ut köksutrustning och husgeråd – välj om möjligt material som trä, glas, metall eller porslin istället för plast.

De senaste åren har utbudet av schyssta matlådor ökat markant. Locken är förvisso ofta av plast, men det tar man ju av när man värmer maten.

2. Undvik att återanvända plastförpackningar som glassburkar och pet-flaskor. Många tänker att de gör miljön en tjänst genom att återanvända dessa, problemet är bara att de inte är gjorda för att återanvändas utan för att återvinnas. Kraven på dessa engångs-förpackningar är lägre och de släpper därför lättare ifrån sig kemikalier.

Läge att investera i en schysst vattenflaska? Våra har hängt med i många år och kommer troligen hänga med många år till, kanske rent av livet ut.

3. Undvik non stick-produkter helt och hållet! Produkter med non stick-beläggning (som tex stekpannor och bakformar) är extremt dåliga för miljön, då de innehåller så kallade perfluorerade ämnen som aldrig bryts ned. De kommer finnas kvar i naturen för all framtid. Det innebär även att om du får i dig dessa ämnen (som kan hamna i maten om du tex har en repig teflonpanna) kommer de finnas i din kropp resten av livet. Problemet med dessa ämnen är att de påminner om (och konkurrerar med) våra naturliga fettsyror i kroppen, vilket kortfattat = jäkligt dåligt. Dessa perfluorerade ämnen finns även i exempelvis jackor av märket Gore-Tex och liknande.

Personligen älskar jag stekpannor och grytor av gjutjärn – om man sköter dem rätt (vilket är lätt) håller de ju hur länge som helst! Kvalitet var ordet.

4. Byt ut saker successivt & välj kvalitet när du köper nytt. Nej, du behöver inte göra dig av med allt du äger för att köpa nytt. Byt ut saker allt eftersom de blir slitna och går sönder. Prioritera kvalitet när det är dags att köpa nytt, alla tjänar på det – både ur ekonomisk, miljömässig och personlig (hälso) synpunkt. Skippa engångsprodukter, välj saker med lång livslängd och allra helst ekologiskt och fairtrade.

5. Minimera antalet produkter. Det finns ingen anledning att ha sju olika rengöringssprayer och femtio-elva olika krämer till diverse kroppsdelar. Jag lovar att om du visste vad hälften av dem innehåller, skulle du inte vilja använda dem överhuvudtaget! Vi har blivit ilurade att vi behöver alla dessa produkter, men gör vi verkligen det? Eller är det kanske några som vill att vi ska tro det, så att de kan tjäna pengar? Det enkla är faktiskt ofta det bästa. Gör dig själv, plånboken och miljön en tjänst, genom att använda några få men väl utvalda produkter. Du kommer långt med vanligt miljömärkt diskmedel och såpa till städningen. Och till kroppen fungerar naturliga oljor som till exempel argan- eller kokosolja alldeles utmärkt.

Det behövs inte sjuttio-elva olika produkter till städning och tvätt!
– Välj ett miljömärkt tvättmedel, eller gör som jag och kör tvättnötter + eventuell eterisk olja.
– Grummes såpa är naturligt gul till färgen, den gröna är färgad. Visserligen ska färgen vara helt ofarlig, men personligen tycker jag det känns onödigt med ingredienser som inte behövs.
– Den bruna flaskan innehåller linoljesåpa, i min mening en fantastisk produkt med otroligt många användningsområden.
– Disktrasor och handdukar av lin; vackra, miljövänliga & av fantastisk kvalitet.
– Galltvål biter på de allra flesta fläckar. Min erfarenhet är att om fläcken inte går bort med galltvål, så går den inte att få bort överhuvudtaget.
– Diskborste av trä; vacker, komposterbar och med utbytbart huvud.

Favoriter från badrummet.

6. Nagellack, hårfärger och sköljmedel är produkter som generellt innehåller otäcka kemikalier och som du gör klokt i att undvika helt. Kan du verkligen inte leva utan dessa, är mitt tips att välja produkterna med omsorg.

– Arganolja funkar fint till såväl kroppen som håret.
– Den lilla vita burken innehåller kokosolja som är toppen både som bodylotion och sminkborttagning.
– Minimalistiskt smink; mascara, ögonbrynspenna och en mörk ögonskugga (används vid enstaka tillfällen). Vissa dagar använder jag även färsk, ekologisk rödbeta som blusher på kinderna eller för att få lite färg på läpparna; naturligare blir det inte! Förvara i tätslutande burk i kylen och skär en ny snittyta vid varje användningstillfälle.
– Tvättbara rondeller av ekologisk bomullsfrotté (hejdå engångs-rondeller!) funkar perfekt till bland annat sminkborttagning.

Det är läge att skippa flaskan med rakskum! Att använda raktvål och arbeta upp ett skum i skålen med borsten är betydligt bättre för både miljön och ekonomin. Tvålen är extremt dryg, för mig räcker den 1,5-2 år! Rakhyveln vilar på en rakbladsrengörare som kallas för Razorpit, den förlänger livslängden på rakbladen så att de håller sig vassa längre (upp till 150 rakningar per blad!). Återigen bra för såväl plånboken som moder jord.

7. Problemet med elektronik är förutom att den ofta är inkapslad i plast, att den innehåller flamskyddsmedel och ofta även bly. När de elektroniska prylarna (dator, tv, mobil mm) blir varma, avdunstar kemikalierna. De hamnar då på händerna (om du håller i prylen) och samlas i dammet som finns i rummet. Av denna anledning är det ingen bra idé att varken ha datorn, tv:n, surfplattan eller mobiltelefonen i sovrummet, eftersom vi då ligger och andas in dessa kemikalier när vi sover – ganska onödigt eller hur?

8. Visste du att barnens rum är det som innehåller flest kemikalier? Alla plastleksaker och elektroniska prylar är starkt bidragande faktorer. Kemikalierna ansamlas som sagt främst i dammet, och värst är det på golven. Tragiskt nog är det de allra minsta (och därmed mest känsliga) barnen som spenderar mest tid i golvnivå. Att i största möjliga mån begränsa plasten och elektroniken i barnens rum hjälper. Liksom att dammsuga och våttorka golvet ofta, samt att vädra innan det är dags att sova.

9. Om du redan nu på ett enkelt sätt vill få bättre inblick i kemikalie-ämnet, kan jag varmt rekommendera dig att se den svenska dokumentärfilmen Underkastelsen, där bland annat Eva Röse medverkar. Den handlar om cocktaileffekten och hur de 100 000-tals kemikalier vi använder dagligen påverkar vår hälsa. Den lyfter också det faktum nyfödda barn har ett stort antal kemikalier i kroppen redan innan de föds. I filmen intervjuas 23 världsledande professorer om de hormonstörande ämnen, bekämpningsmedel och syntetiska kemikalier som vi konstant utsätts för, och vad denna exponering kan ge för effekt. Filmen är från 2010 (och har alltså några år på nacken) men är helt klart sevärd och jag rekommenderar verkligen alla att se den.

Framöver kommer jag fortsätta att försöka minimera de onaturliga kemikalierna i vardagen, både för min egen och planetens skull. Vad vi konsumenter efterfrågar och köper, påverkar till stor del marknadens utbud. Gör dig själv och alla andra en tjänst, genom att välj dina produkter med omsorg. ♥

 

*Det här inlägget är inte på något sätt sponsrat. De produkter som syns på bilderna och nämns i texten är några av mina personliga favoriter, som jag själv använder och gärna tipsar om.

 

Kommentarer
Dela gärna:

Min resa mot ett mer hållbart liv

Något som jag har eftersträvat och jobbat för under många år ett ett mer hållbart liv. Med hållbart syftar jag såklart både på miljö- och klimatmässiga punkter, men även på ett mer personligt plan. Hållbarhet för mig är att hushålla både med mina egna och externa resurser, att använda dem så klokt som möjligt och på så sätt skapa en livsstil som bär – förhoppningsvis både idag, imorgon och om 30 år. På ett personligt plan kan det handla om hur jag spenderar resurser som tid, energi och pengar. Men det handlar också om hur jag kan leva på ett sådant sätt att min kropp och själ mår så bra som möjligt och håller i längden.

Utöver de personliga och miljömässiga bitarna, omfattar hållbarhetstänket även andra människor (och varelser) för mig. Hur stor del av jordens resurser kan jag ta, utan att andra får lida för det? Är det rimligt att människor blir sjuka, får sin närmiljö förstörd eller arbetar under hemska förhållanden – för att jag som lever i västvärlden roffar åt mig för stor del av kakan? Nej, jag tycker inte det. Jag vill (och gör mitt bästa för att) bidra till en bättre värld.

Med den bakgrunden tänkte jag dela med mig av min resa fram till idag, i en slags serie där jag lyfter ett ämne åt gången, i separata inlägg. Det kan till exempel handla om mat, konsumtion, prylar och produkter, men även om träning, yoga och personlig utveckling. Jag tänkte berätta om hur dessa ämnen har sett ut för mig genom åren – hur jag successivt jobbat för att de ska bli mer hållbara, var jag står idag och hur mina mål framöver ser ut.

Jag är inte ute efter att säga vad som är rätt eller fel – nej, tanken är kort och gott att dela med mig av mina erfarenheter. Det är nog också säkrast att jag är tydlig med att även om jag kommit en bit på vägen, så finns det fortfarande saker att jobba på – varken jag eller min livsstil är perfekt! Hur som helst så vill jag belysa att ett mer hållbart liv inte behöver vara varken krångligt eller tråkigt, tvärtom kan det vara både utvecklande, roligt och förvånansvärt enkelt!

Jag tänkte att vi drar igång den här serien redan denna vecka. Först ut kör vi ett omtalat och omdebatterat ämne – nämligen mat och kost! Så här kommer nu den första delen;

 

Min resa mot ett mer hållbart liv – Del 1. Maten & kosten

Jag är uppväxt på typisk svensk/västerländsk kost; mycket mejeri- och spannmålsprodukter, en hel del halvfabrikat och kött, alldeles för mycket sötsaker och på tok för lite grönt. Det är ingen kritik till mina föräldrar, utan mer ett konstaterande av verkligheten – det var så normen såg ut.

Jag har funderat över när mitt intresse för miljöfrågor och en hållbar livsstil väcktes, men kan inte komma på någon specifik händelse. Jag tror att det alltid funnits där på något sätt. Men det var egentligen först när jag flyttade hemifrån, 18 år gammal, som jag på allvar påbörjade min resa mot en mer hållbar livsstil. Maten var det första området där jag började göra aktiva val.

Snart kom jag i kontakt med begrepp som säsongsbetonade mat och läste böcker som Majas klimatmat. Jag blev allt mer mån om vad jag stoppade i kundvagnen och framförallt min kropp, samtidigt insåg jag allt mer hur mina val inte enbart påverkar mig själv utan också resten av världen. Jag började handla ekologiska och kravmärkta produkter, för att slippa alla otäcka bekämpningsmedel. Djurhållningen var också en viktig aspekt i mitt val, självklart ville jag att djuren skulle ha ett så bra liv som möjligt! Grisar ska inte stå på betonggolv, utan möjlighet att böka i jorden. Och visst ska höns få gå fritt och picka maskar, istället för att vara instängda i små burar.

Under den här tiden levde jag som student, med den budget som det innebär. Trots det köpte jag i princip uteslutande ekologisk och kravmärkt mat. Hur är det möjligt kanske du undrar då? Jo, en genomsnittlig svensk matkasse innehåller 40 % tomma kalorier – dvs godis, läsk, kaffebröd, chips, glass och andra onyttigheter. Genom att kraftigt minimera dessa 40 %, hade jag råd att handla schysst mat utan att det blev dyrare. Bra för både plånboken och hälsan med andra ord!

Successivt skar jag dessutom ner alltmer på mängden kött, vilket inte bara är bra för hälsan och plånboken utan även för miljön och klimatet. Runt årsskiftet 2015/2016 övergick jag helt till en lakto-ovo-vegetarisk kost, dvs jag åt fortfarande ägg och mejeriprodukter men inga andra animaliska produkter såsom kött, fisk, kyckling eller liknande.

Ungefär ett år senare testade jag av en händelse att även utesluta ägg- och mejeriprodukter under en månads tid, jag åt alltså en strikt vegetarisk/vegansk kost – och jösses vilken skillnad det var rent fysiskt! Plötsligt var det som att min kropp fattade galoppen – min mage har aldrig fungerat så bra som då, och min vanligtvis ganska dåliga hy blev plötsligt klar och fri från blemmor.

För tydlighetens skull kanske jag ska nämna att det var något som kallas för ‘plant based whole food’ som jag testade under den här månaden. Strikt vegetarisk eller vegansk kost är nämligen inte automatiskt hälsosam, det beror på vad man äter – chips och läsk är till exempel veganskt, men inte direkt hälsosamt…

Alla kanske inte är bekanta med begreppet ‘plant based whole food’, det finns inte direkt någon bra översättning till svenska – men växtbaserad naturlig mat är väl så nära vi kan komma. Det innebär en kost där råvarorna är så naturliga (dvs oprocessade) som möjligt. ‘Plant based whole food’ består av frukt, bär, grönsaker, rotfrukter, baljväxter (kikärtor, bönor, linser mm), fullkorns spannmål (hirs, quinoa, korn, ris, havre, vete), samt frön och nötter. Kosten är inte detsamma som raw food, utan det går fint att äta maten både tillagad och rå.

Hur som helst, sedan den där månaden slutade jag helt att köpa hem ägg- och mejeriprodukter, eftersom jag märkte att jag mådde så mycket bättre utan dem. I dagsläget äter jag ungefär 90-95 % strikt vegetarisk/vegansk kost (det är vad jag äter hemma). Av praktiska skäl är resterande 5-10 procent lakto-ovo-vegetariskt eftersom det underlättar när man är bortbjuden eller äter ute. Egentligen skulle jag klara mig fint helt utan ägg- och mejeriprodukter, rent krasst får min stackars kropp en smärre chock varje gång jag äter det (bland annat blir både min mage och hy lidande). Men det underlättar som sagt att kunna göra undantag i sociala sammanhang.

Framöver är ambitionen att öka mängden ‘whole foods’ dvs oprocessad mat i vår kost. Planen är också att vi ska bli så självförsörjande som möjligt, till en början på frukt och grönt. Men innan vi drar igång med odlingarna måste vi först få ordning på torpet – bokstavligt talat! (För nya läsare så håller jag och min man på att restaurera/renovera ett litet torp i skogen)

Det var en väldigt övergripande sammanfattning av min resa så långt, när det gäller mat och kost. Såhär i backspegeln känns det som en väldigt naturlig utveckling, jag har justerat riktningen allt eftersom jag tagit del av en mängd fakta i form av artiklar, böcker, filmer och dokumentärer under årens lopp.

Framöver tänkte jag eventuellt dela med mig utav några av mina absoluta favoritrecept och vad jag äter under en dag – förhoppningsvis kan det inspirera någon till att våga testa/äta lite mer grönt. Det är nämligen inte bara hälsosamt och miljövänligt, utan också galet gott!

Har du några tankar eller frågor? Är det något speciellt ämne ni vill att jag lyfter framöver i serien ‘min resa mot ett mer hållbart liv’? Lämna gärna en kommentar!

Ta hand om er. Kramar ♥

 

UPDATE: Vill förtydliga att jag inte lägger någon värdering i vad andra äter. Jag åt själv kött de drygt 20 första åren i mitt liv, så jag dömer ingen. Jag vill att andra ska acceptera och respektera mitt val, och då måste jag såklart även acceptera och respektera deras val. Som jag nämnde ovan är jag inte ute efter att säga vad som är rätt eller fel, utan kort och gott dela med mig av mina erfarenheter och tankar.

 

Relaterade inlägg:

Att hoppa av ekorrhjulet
Tiden är inne
Pengar är tid

 

Kommentarer

 

Dela gärna:

5 inspirerande poddar

På sista tiden har jag blivit väldigt förtjust i att lyssna på poddar! Perfekt när man vill tanka inspiration under pendling, promenader eller i samband med hushålls- och renoveringsarbete. Här kommer fem favoriter just nu, utan inbördes ordning.

 

1. Björn & Navid

En inspirerande podcast som lyfter existensiella frågor och ämnen, som lyssnarna önskat. Varje avsnitt har ett tema, exempelvis tvivel, intuition och döden. Bakom podden står Björn ‘Natthiko’ Lindeblad och Navid Modiri. Om någon inte känner till dessa herrar, så är Björn bland annat föreläsare, meditationslärare och har levt som buddhistmunk i 17 år, medan Navid är programledare, föreläsare och artist. De kompletterar verkligen varandra och bildar tillsammans en härlig duo. Podden är tankeväckande och full av insikter, värme, djup.

 

2. Klimatpodden

I denna podd intervjuar Ragnhild Larsson (journalist och storyteller) forskare, entreprenörer, aktivister och andra människor som engagerar sig för att minska klimatförändringarna. En mycket intressant podcast som troligen lyfter vår tids viktigaste ämne. I avsnitten varvas personliga resor med tips och idéer för en mer hållbar värld och livsstil. Som extra bonus har vackra musikstycken vävts in på ett par ställen i varje avsnitt. En podd som är klart värd att lyssna in.

 

3. Framgångspodden

Nej, det är nog ingen som har missat ‘Nordens största inspirationspodd’ med Alexander Pärleros (som är föreläsare och entreprenör). Men jösses vilka inspirerande människor han intervjuar! Mina favoritavsnitt är; Aron Andersson, Annelie Pompe, Lasse ‘Brandmannen’ Gustavsson, Henrik Fexeus, Björn Lindeblad, Mia Törnblom och Navid Modiri.

 

4. Andra sätt

En podcast som lyfter ämnen som ligger mig varmt om hjärtat, nämligen downshifting, enkelhet och hållbarhet. Patrik Andersson (som driver bloggen downshift.se) intervjuar människor som på olika sätt bryter mot normer och lever ett alternativt liv. Väldigt spännande och inspirerande! Personligen är jag extra förtjust i avsnitt 01, 02, 06, 14, 15, 20, 22, 30, 31 och 33.

 

5. In your face with love

Podden som ger mig den där sparken i baken som jag så väl behöver ibland. Johannes Hansen (Sveriges främsta mentala rådgivare, föreläsare och författare av boken Fuck Your Fears) delar med sig av personliga reflektioner och påminner om att vi behöver utmana oss själva för att växa som människor. Peppande, inspirerande och delvis provocerande podd – med fokus på psykologi och ledarskap.

 

Där har ni dem, mina favoritpoddar just nu. Har du fler tips på bra podcasts? Lämna gärna en kommentar med dina favoriter! ♥

 

 

Kommentarer

 

Dela gärna:

Tiden är inne

Vi lever i en värld där det mesta värderas i kronor och ören. Där ekonomin är den viktigaste måttstocken och framgång mäts i pengar. Andra värden lyfts ibland – men de är allt som oftast underordnade de ekonomiska intressena. Hur kan vi ha ett system som bygger på ekonomisk tillväxt, att vi ska konsumera allt mer, när vi lever på en planet med ändliga resurser?

Strävan efter att ständigt maximera den ekonomiska vinsten, har en bitter eftersmak. Den hårda konkurrensen har pressat priserna, vilket lett till kortsiktiga och ohållbara lösningar. Vi ser det i klädindustrins sweatshops, där människor arbetar under hemska förhållanden för usla löner – allt för att vi i västvärlden ska kunna köpa nya kläder billigt. Vi ser det i matindustrin där djur far illa och bekämpningsmedel förstör såväl naturen som arbetarnas hälsa. Vi ser det i äldrevården där personalen går på knäna och de gamla serveras kyckling från Kina. Vi ser ärligt talat konsekvenser av besparingar och vinsthets, i de allra flesta branscher idag.

Vad hände egentligen? När blev pengar viktigare än medmänniskor och planeten vi bor på? Någonstans gick det väldigt snett. Vad ska vi äta när bina är utrotade, jordarna förstörda och klimatet så extremt att det inte längre går att odla? Pengar? Vad ska vi dricka när vattnet är så förorenat att det gör oss sjuka? Och var ska vi bo, när havsnivån stiger och extrema väderförhållanden gör allt färre platser beboeliga? Naturen är ingen rekvisita någonstans i bakgrunden där vi kan hämta vad vi vill – faktum är att vi är en del av naturen. Alla arter utgör en länk och fyller en funktion i ekosystemet. Det går inte påverka en enskild länk, utan att också påverka resten av kedjan. Om en länk skadas eller elimineras, så brister kedjan och balansen rubbas. Där är vi nu, i obalans, till följd av att människan tagit sig för stora friheter. Vi står inte över eller utanför kedjan – vi är i allra högsta grad en del av den.

Det är lätt att rycka på axlarna eller köra huvudet i sanden. ‘Alla andra resor ju utomlands och shoppar, då måste jag ju också få det’, ‘något måste man ju få unna sig’ och ‘lite guldkant i vardagen måste man ju få ha’. Ursäkterna är många och långa, det är jobbigt att ta ansvar. ‘Och varför ska jag ta ansvar, när alla andra skiter i miljön?’. Vi har alla ett ansvar. Det innebär inte att vi kan invänta ‘alla andra’. Om du och jag tar vårt ansvar, kommer fler göra samma sak, vilket i sin tur leder till att ännu fler engagerar sig och väljer annorlunda. Små men medvetna handlingar i vardagen får stor effekt och sprider sig som ringar på vattnet. När allt fler vågar ifrågasätta dagens system och kräver en förändring mot ett mer hållbart samhälle (både miljömässigt och socialt) kommer förhoppningsvis även politikerna få tummen ur (läs: känna det stöd de behöver för att fatta bättre beslut.)

Grejen är den, att så fort miljö- och klimatfrågor kommer på tal är det många som fokuserar på ‘uppoffringar’. Det är fel inställning! Självklart måste vi kunna lyfta problemen och förklara vilka förändringar som krävs – men vi behöver lägga mer fokus på att framhäva fördelarna, istället för att stirra oss blinda på ‘uppoffringarna’. Och fördelar finns det gott om! Det behöver inte vara krångligt eller svårt att leva mer hållbart – det kan vara kul, inspirerande och bra för såväl hälsan som plånboken. Dessutom är ofta en hållbar livsstil för den enskilda individen (med mindre stress, mer meningsfullhet, balans, hälsa och välmående) också mer hållbart ur ett samhälleligt perspektiv. Framöver kommer jag dela med mig av mer konkreta tips som kan boosta din livsstil och samtidigt förbättra miljön.

Många hävdar att kunskap är nyckeln till förändring. Jag vill verkligen tro att ingen skulle köpa en tröja för 79 kr, om de visste hur den framställts. Om de med egna ögon sett under vilka förhållanden bomullsodlaren och sömmerskorna lever och arbetar, eller hur textilarbetarna och vattnet påverkas av de starka kemikalier som används vid tillverkningen. På samma sätt tror jag att de flesta skulle fundera över sin kost om de verkligen insåg hur maten de äter påverkar miljön och deras egen hälsa.

I hopp om att sprida kunskap och inspirera, har jag samlat ett gäng sevärda dokumentärer här nedan. Om du värnar om din hälsa, om dina nära och kära (och kanske även planeten i stort) – kan jag verkligen rekommendera dig att se dem.

 

9 sevärda dokumentärer

True Cost – om kläderna vi bär, människorna som tillverkar dem och hur klädbranschen påverkar vår värld

Cowspiracy – om hur maten vi äter påverkar miljön (om du även vill veta hur maten påverkar din hälsa och hur du kan undvika/bota våra vanligaste välfärdssjukdomar, kolla in What the Health, Forks over Knives och Food Choices)

The Human Experiment – om kemikalierna vi utsätts för i vardagen

A Plastic Ocean – om hur plast påverkar haven, dess invånare och de som äter fisk och skaldjur

GMO OMG – om genmodifierad mat, dess hälso- och miljöeffekter

Sista skörden – om planetens jordar och hur den industriella livsmedelsproduktionen påverkar dem

 

Mitt miljöengagemang grundar sig i kärlek. Kärlek till naturen, till djur, medmänniskor och den fantastiska planet vi bor på.
Smältande isar, miljöförstöring och lidande gör mig verkligen genuint oroad och ledsen. Vi måste inse att när vi skadar någon/något annat, skadar vi också oss själva. Jag försöker omvandla min frustration, ilska och sorg till något produktivt – som drivkraft till att förändra mitt eget beteende. Förhoppningsvis kan det även inspirera andra att göra mer medvetna och hållbara val.
Jag bryr mig. Gör du? ♥

 

 

Kommentarer
Dela gärna: