Vad varje konsument bör veta

Häromdagen kom jag att tänka på något som jag reflekterat en hel del kring, men inte skrivit så mycket om tidigare här på bloggen. Nämligen att det är skillnad på en produkts kostnad och pris. Jag menar inte i ordens strikta bemärkelse, eller ur ekonomisk synpunkt. Utan snarare att de allra flesta varor har ‘kostnader’ som vi inte alltid tänker på – i form av bland annat koldioxid-utsläpp, föroreningar, vattenförbrukning mm. Dessa ‘kostnader’ betalar vi som konsumenter sällan för, eftersom de inte är medräknade i det pris som står på prislappen.

Vi kan ta ett par jeans som exempel. För ett enda par jeans kan ‘kostnaden’ ligga omkring 9 kg koldioxid och 700 000 liter gravt förorenat vatten (hälften av alla arter i vattnet dör). Dessutom går det åt omkring 20 000 liter vatten (motsvarande ca 130 badkar) till bomullsodlingen. För ett enda par jeans! Då ska det tilläggas att detta är i länder som har brist på färskvatten… Konventionellt odlad bomull besprutas även hårt, 25% av allt insektsmedel på jorden går åt till bomullsodling. Detta framgår av Uppdrag gransknings avsnitt om Brännbart mode, som kan ses på Svt Play till och med den 28 maj i år.

I avsnittet framgår det även att många av de största klädkedjorna, som bland annat H&M, Lindex, KappAhl och Ellos, bränner nytillverkade och oanvända kläder (!) Under 2016 brände H&M nästan 19 ton kläder bara i Sverige, vilket motsvarar ca 50 000 par jeans. Om förbränningen i andra länder är densamma som i Sverige, innebär det att över 400 ton nya varor årligen produceras och fraktas över hela jorden för att sedan brännas, bara av H&M…

Alltså jag blir så förtvivlad och ledsen på det här! Det är inte okej någonstans.

Siffror från Uppdrag gransknings kartläggning över nya varor som bränts i Sverige under 2016. För KappAhl, Lindex och Fristads handlar det om kläder och för Nilson Group om skor.

Antal nya plagg som Ellos valde att bränna, i Sverige under 2016.

I programmet framgår det också att en stor del av kläderna som bränts, istället hade kunnat gå till välgörenhet eller människor i nöd… Ja, vad säger man? Att det ser ut såhär en bra bit in på 2000-talet är ju helt ofattbart. Och troligen gäller väl det här inte enbart klädindustrin, utan även andra branscher…

 

Tänk om alla produkter som såldes var tvungna att ha någon form av deklaration över hur de framställts. Som en slags innehållsförteckning över omständigheter, villkor, miljöbelastning och utsläpp. Undrar om vi konsumenter skulle bli mer noggranna med vilka varor vi köpte då? Jag hoppas och tror det. Tills vidare (i brist på denna typ av märkning) finns det faktiskt en ganska tydlig indikator på hur sakerna framställts, och det är många gånger priset.

Hur kan de stor kedjorna exempelvis sälja ett par jeans för 299 kr? Svaret är att det kan de inte, men de gör det ändå. Vi konsumenter betalar nämligen inte för jeansens verkliga kostnad. Och det som inte vi pröjsar, det får någon annan betala för – i form av taskiga arbetsvillkor, en förstörd närmiljö, förorenat vatten och sjukdomar. Visst, priset säger inte allt, men om något verkar för billigt för att vara sant – då är det generellt också så. Problemet är bara att vi är så vana vid orimligt låga priser att vi knappt reflekterar över dem.

Men det säger sig självt att 299 kr för ett par jeans är helt orimligt! Priset ska alltså bland annat täcka butikens kostnader i form av exempelvis hyra och löner till de anställda, det ska täcka transportkostnaden samt sömmerskornas och odlarnas löner. Dessutom sitter det ofta ett gäng höjdare och aktieägare på toppen, som utan vidare roffar åt sig en oförskämt stor del av kakan. Och då har vi inte ens nämnt den skada i form av föroreningar och utsläpp som tillverkningen orsakat…

 

Vad kan vi som konsumenter göra då?

Jo, vi kan:
– börja ställa krav på företagen och politikerna
– bojkotta stora kedjor, vilka står för ‘fast fashion’ och ‘slit och släng’
– använda, laga och upcycla det vi har, istället för att köpa nytt
– byta, skänka och ge bort kläder som tex inte längre passar i storlek
– lämna in gamla, nötta och trasiga textilier till textilåtervinning (släng dem inte i soporna!)
– köpa färre plagg, men av bättre kvalitet (utan att spendera mer pengar än tidigare)
– handla second hand
– stötta små företag och klädmärken som producerar schyssta kläder (etiska, miljövänliga och av god kvalitet)
– sprida den här typen av information, så att fler blir medvetna och förhoppningsvis ”hoppar på tåget”

Tröja av märket Favvotröjan och leggings från det engelska märket Thought.

Blus i linne fyndad på second hand och fem år gamla jeans. 

Vill du lära dig mer om klädindustrin, kan jag tipsa om dokumentären True Cost (jag har tidigare lyft den och ett gäng andra sevärda dokumentärer här). Jag kan även rekommendera serien Härifrån till hållbarheten som består av 10 avsnitt om ca 5-7 minuter vardera. Avsnitten, som bland annat handlar om matsvinn, prylar, kläder och boende, kan ses på UR Play till och med den 28 februari i år.

Nu är jag nyfiken på vad ni som läser tänker kring klädindustrin! Har du sett någon av dokumentärerna jag nämner i detta inlägg? Eller har du kanske tips på fler som är sevärda (och på temat hållbarhet)? Lämna gärna en kommentar! Önskar alla en riktigt fin eftermiddag och kväll. Ta hand om er! Kramar ♥

 

* De första tre bilderna i detta inlägg är lånade från Uppdrag gransknings avsnitt om Brännbart mode (säsong 18, del 14)

 

Relaterade inlägg:

Yoga, meditation & hållbar livsstil
Rea = skynda fynda?
9 miljoner människor dör årligen av miljöföroreningar
Tiden är inne

 

Kommentarer
Dela gärna:

Ett mer hållbart 2018 – en månad i taget

Wow, vi är redan framme vid nyårsafton! Dagen till ära tänkte jag faktiskt tipsa om ett alternativ (eller komplement) till de traditionella nyårslöftena. Visste du förresten att studier har visat, att de allra flesta har övergett sina löften redan den 18 januari? 😉

Min plan är att hitta något mer varaktigt, något som känns utmanande men på ett lustfyllt sätt. Därför har jag valt ett mål som ligger mig varmt om hjärtat, något jag verkligen genuint vill uppnå. För att göra det mer konkret och greppbart, har jag dessutom tänkt att fokusera på ett delmål varje månad.

Så vad är målet då? Att leva mer hållbart under 2018. För mig handlar hållbarhet inte enbart om miljö- och klimataspekter, utan också om ett personligt och etiskt perspektiv. Jag vill hitta en livsstil som bär, både idag och i längden. En livsstil där jag månar om både planetens, min egen och andras hälsa. Där mitt välmående inte sker på bekostnad av någon annan eller jorden. Jag vill hushålla med naturens och mina egna resurser (som tex. tid).

Tanken är alltså att under 2018 fokusera på ett visst område eller tema varje månad, med koppling till hållbarhet i ett vidare perspektiv. Min förhoppning är att fler vill hoppa på denna utmaning, så att vi kan peppa och stötta varandra under resans gång ♥ Alla kan delta, man utgår från sig själv och sin egen nivå!

Här nedan berättar jag lite kort om respektive månads tänkta tema. Sedan kommer jag såklart återkomma och skriva mer om de olika ämnena allteftersom.

Januari: Tid, prioriteringar & drömmar

Jag tror att många av oss bär på en känsla av att inte riktigt hinna med allt vi skulle önska eller vilja. Att tiden liksom aldrig tycks räcka till. Under januari är därför planen att ta reda på vad vi faktiskt lägger vår tid på. Vi kartlägger våra tidstjuvar och funderar på om vi skulle vilja spendera tiden annorlunda. Vi frågar oss själva vad vi vill göra mer respektive mindre av, och tränar på att prioritera därefter.

Sedan fortsätter vi med att reflektera över vad vi skulle vilja göra/uppnå/uppleva under 2018.

Februari: Vegetarisk/vegansk mat

Under februari testar vi att äta mer vego! Om du är riktigt modig kör du en hel månad men enbart vegetarisk/vegansk mat. (Jo, du fixar det galant!) Alternativt går det ju välja att äta vego vissa dagar eller måltider varje vecka.

Om du som jag, redan äter växtbaserat, kan vi utmana oss själva med att äta mer oprocessad mat, samt råvaror som är i säsong. Som sagt, var och en väljer sin egen nivå! Jag delar med mig av tips, tankar och recept.

Mars: Rensa bland prylarna

Under mars är det dags att kavla upp ärmarna och rensa i röran! När våren närmar sig vill många av oss ofta instinktivt städa rent och rensa omkring oss. Självklart ska vi utnyttja det! Vi rensar systematiskt, ett område i taget. Jag delar med mig av tankar, tips och råd på vägen.

April: Byt ut engångsartiklar

Under april fokuserar vi på att minimera antalet engångsartiklar och försöker vi hitta mer hållbara lösningar och produkter. Många gånger är det inte bara miljövänligt, utan också ekonomiskt lönsamt! Vi tar också en titt på förbrukningsvaror, som även de ofta kan ersättas med mer hållbara alternativ.

Tygpåse, vattenflaska, frukt- och grönsakspåsar i tyg, tvättbara bomullsrondeller i frotté och ‘bee wrap’ (ett alternativ till plastfolie). 

Maj: Köpstopp

I maj testar vi att inte köpa något alls, under en månads tid! (Med undantag av mat såklart.) Vi reflekterar kring vår konsumtion och våra shoppingvanor.

Juni: Odla

Under juni fokuserar vi på odling! Oavsett om du har en balkong, ett litet land eller en hel trädgård att tillgå, så är det nästan alltid möjligt att odla en del av sin mat själv.

Personligen tycker jag att det är rogivande och tillfredsställande att odla. Samtidigt som maten smakar bättre! Dessutom slipper vi otäcka bekämpningsmedel och minimerar transporterna. Bra på många plan med andra ord!

Juli: Koppla ner

I juli går många på semester och vi passar på att koppla av (ner) ordentligt, genom att begränsa tiden vi spenderar framför olika skärmar och sociala medier. Vi funderar över hur vi konsumerar information och sociala medier, samt över våra mobilvanor.

Augusti: Smartare resor

Under augusti reflekterar vi över det här med resandet, både till vardags och mer långväga. Vi ser över våra vanor och utmanar oss själva att resa mer miljövänligt.

Vid korta avstånd är det bästa (som bekant) att promenera eller cykla! Miljövänligt, hälsosamt och ekonomiskt på samma gång. Som extra bonus får man ju dessutom frisk luft!

September: Fritidsintresse

I september spenderar vi lite extra tid på att göra något vi gillar! Det kan vara ett nuvarande intresse, alternativt något vi gillade att göra förr. Eller varför inte testa något nytt? Dans, ridning, handarbete eller kanske en kvällskurs av något slag?

Jag älskar att kombinera två av mina favoritintressen, nämligen att fotografera och att vistas i naturen Bild från i somras.

Oktober: Plastbanta

Under oktober lär vi oss mer om plaster och deras påverkan. Vi fokuserar på att minimera plasterna i våra hem och går igenom rum för rum. Vi kikar även på mer hållbara lösningar och alternativ till all plast.

November: Kemikaliebanta

I november tar vi en koll bland rengöringsprodukter och tvättmedel, med strävan att minska på otäcka kemikalier. Vi botaniserar även bland hud- och hårvårdsprodukter, samt bland kläder och inredning. Kort och gott försöker vi minimera de gifter vi utsätts för i vardagen.

December: Tacksamhet & en hjälpande hand

Under december fokuserar vi lite extra på allt som vi är tacksamma för. Vi tränar på att uppskatta det vi har, men också på att uttrycka tacksamhet. Dessutom sträcker vi ut en hjälpande hand till någon som behöver. Inte för att vi måste, eller med några förväntningar om att få något tillbaka i gengäld. Utan för att vi mår bra av att gör något gott för andra.

Vad tror ni om ovanstående tema-månader? Är du sugen på att delta i utmaningen? Jag hoppas verkligen det. ♥ Brukar ni avge några nyårslöften förresten? Lämna gärna en kommentar!

Hoppas ni får en riktigt fin nyårshelg allesammans. Ta hand om er, och  G O T T   N Y T T   Å R  !

 

Relaterade inlägg:

Årsresumé 2017
Pengar är tid
Ett enklare liv – att bo på liten yta
Vad är minimalism?

 

Kommentarer
Dela gärna:

Miljömupp, förnekare eller medelsvensson – var står du i klimatfrågan?

Det här med miljö- och klimatfrågor är verkligen intressant, på många plan. De har en tendens att dela upp människor i olika läger. Låt mig presentera 6 olika kategorier:

Förnekarna
Den här kategorin hävdar bestämt att klimatförändringarna är ‘hittepå’. De är totalt ointresserad av miljöfrågor och att förändra sin livsstil. En stor del av denna kategori utgörs av vita medelålders män, som (föga förvånande) tjänar stora pengar på miljöförstörande verksamheter. Att källsortera och äta mer vegetariskt finns inte på deras radar. Ofta är de högljudda och skräniga – de känner väl på sig att de tillhör ett utdöende släkte (och försöker därför desperat bevisa motsatsen).

Teknik-entusiasterna
Den här kategorin människor har stor tilltro till tekniken och räknar kallt med att den kommer att lösa alla (eller åtminstone majoriteten av) våra problem. Ofta hör man dem säga saker i stil med ‘om X antal år kommer det se ut/fungera på det här sättet’ följt av en väldigt futuristisk och avancerad vision. Deras idéer bygger ofta på att vi ska kunna fortsätta leva som nu, med bibehållen standard.

System- & lagförespråkarna
Dessa människor hävdar att miljö- och klimatfrågor enbart kan lösas på politisk nivå – med olika skatter, lagar och regler. Ofta använder de dessa åsikter som en ursäkt för att fortsätta leva som de alltid gjort. Man hör dem säga saker som ‘det spelar ingen roll vad jag eller någon annan gör på individnivå’. Men när det väl kommer till kritan och är dags för val, då lägger de sällan sin röst för klimatet iallafall – det skulle ju nämligen hindra dem från att leva som de alltid gjort…

De som har gett upp
Den här kategorin är medveten om miljö- och klimatproblematiken, men istället för att försöka göra något åt problemen, har de gett upp utan att ens försöka. De fortsätter att leva som de alltid gjort, eftersom de likt ‘system- och lagförespråkarna’ menar att det inte spelar någon roll vad de enskilda individerna gör. Dessa människor har ofta en väldigt negativ syn på framtiden – något som inte alltid bekommer dem, eftersom de menar att det inte kommer påverka deras egen (utan framtida) generationer.

Medelsvensson
Troligen den största kategorin. De är medvetna om miljö- och klimatproblematiken, gör vissa gröna val (som att källsortera och köpa led-lampor) men de kompromissar ofta och mycket. Vanligen säger de ‘lite måste man ju få unna sig’ varpå de fortsätter att shoppa nya kläder, trots att garderoben därhemma bågnar. Ett annat favorituttryck är ‘alla andra gör ju det‘ – med vilket de ofta rättfärdigar saker, som exempelvis weekend-resor till utlandet.

Ansvarstagarna
Den här kategorin tror på individens kraft, att enskilda människor kan göra skillnad. Därför lever de själva miljömedvetet och klimatsmart, med förhoppningen om att andra ska inspireras och hoppa på tåget. Övriga kategorier gillar att ha lite roligt åt ‘ansvarstagarna’, och kallar dem gärna för saker som ‘naiva’‘hippies’ och ‘miljö-muppar’.

Självklart är ovanstående kategorier en generaliserad bild av verkligheten, och jag är medveten om att det är ‘ute’ att dela upp människor i kategorier – att sätta ‘stämplar’ eller ‘labels’ på saker och ting. Och visst ligger det mycket i det, vi behöver inte fler saker som splittrar oss – utan snarare inse att vi alla är människor. Med det sagt, kan jag ändå tycka att det finns en poäng med att lyfta ovanstående kategorier. Att belysa de olika lägren.

Vilket läger har rätt då? Inget och alla (förutom den först kategorin, som enbart har fel). Jag funderar även på ‘de som har gett upp’… De har ju rätt så till vida att att vi minst sagt står inför stora utmaningar, och att det inte finns några garantier för att vi kommer lyckas rädda upp situationen. Men att ge upp utan att ens försöka, känns som en dålig strategi.

Övriga kategorier då? Ja, tekniken är en viktig del i omställningen. Ja, det behövs tuffare lagar och regler, men också att enskilda individer tar sitt ansvar. Här kommer även medelsvensson in – som gör en hel del bra, men där det också finns stor förbättringspotential. Fördelen är ju att de tenderar att ‘göra som alla andra’ – vilket kan vara positivt, om fler börjar leva mer hållbart och medvetet.

Hos vem ligger bollen då? Löser vi klimat- och miljöproblemen på politisk nivå eller individnivå? Jag skulle säga att båda behövs. Det kluriga är att vi har något av ‘hönan och ägget-problematiken’. Individerna väntar på att politikerna ska fatta tuffare/rätt beslut, medan politikerna behöver känna ett stöd från väljarna (individerna) för att fatta dessa beslut. Tekniken då? Jag tror absolut att tekniken kan vara en del av lösningen, men långt ifrån den enda eller hela lösningen.

Personligen har jag gått från att (under min uppväxt) vara en ‘medelsvensson’ till att bli en ‘ansvarstagande’. Jag ska villigt erkänna att jag känner en viss frustration när människor resonerar som så att ‘det spelar ingen roll vad gemene man gör, därför tänker jag passivt invänta att politikerna fattar rätt beslut’. Det måste vara väldigt smidigt och skönt att lägga över ansvaret på någon annan, att inte själv behöva stå för de val man gör. På samma sätt känner jag frustration när någon ger uttryck för att de inte bryr sig. Hallå! Hur kan du inte bry dig?

Nyligen hörde jag en person (som tillhörde den mindre smickrande kategori-kombinationen ‘system- och lagförespråkare’ samt ‘de som har gett upp’) uttrycka sina tankar kring miljön och klimatet. Han sa ungefär ”Jag kommer fortsätta leva ohållbart sålänge lagarna inte ändras, jag bryr mig inte om kommande generationer, och tror inte på att gemene man kommer ta sitt ansvar på individnivå”. Då har jag bara lust att skrika: Nej, åtminstone inte om alla är lika själviska som du!!

Det var faktiskt ovanstående kommentar som fick mig att skriva det här inlägget. Jag blev så jäkla frustrerad att jag bara var tvungen att skriva om det.

Ni som läst min blogg ett tag vet att jag är intresserad av yoga. I den yogiska livsstilen finns det en tanke, eller snarare en måttstock, som är väldigt fin och användbar: Om alla gjorde som jag – skulle det fungera/vara hållbart?

Kan du känna igen de sex kategorierna ovan? Har jag kanske missat någon kategori? Hur resonerar du kring miljö- och klimatfrågorna? Lämna gärna en kommentar!

Hoppas ni haft en mysig luciadag allesammans. Kram på er ♥

 

Relaterade inlägg:

Tiden är inne
Vad är schysst, hållbar & hälsosam mat?
9 miljoner människor dör årligen i miljöföroreningar
Vikten av närheten till naturen

 

Kommentarer
Dela gärna:

Vad är schysst, hållbar & hälsosam mat?

I det här inlägget tänkte jag provprata (provskriva) lite kring mat och kost, bland annat ur hälso- och hållbarhetssynpunkt. Jag tänkte även dela med mig av mina tankar kring en vegetarisk och vegansk livsstil. Om någon inte är bekant med begreppet ”provprata” så är det alltså när det man säger inte är helt färdigformulerat och därmed kan innehålla brister eller felslut. Egentligen provskriver jag alltid här på bloggen – för jag sitter verkligen inte på alla svaren. Därför försöker jag vara tydlig med att det som passar och känns rätt för mig, inte nödvändigtvis behöver vara rätt för någon annan. Men idag vill jag vara extra tydlig med just detta, att jag provpratar.

Alltså, jag dömer ingen och jag säger inte att något är rätt eller fel. Jag vill bara dela med mig av mina tankar.

Generella tankar kring maten & dess påverkan

När det gäller mat och kost är förstås det allra lättaste att inte fundera så mycket, utan äta som man alltid har gjort. Men faktum är, att vad vi väljer att äta inte bara påverkar oss själva och vår hälsa, utan också andra arter och planeten i stort. Jag är medveten om att jag (och många med mig) är privilegierade, som i mångt och mycket kan välja vad vi vill äta. Vissa människor har ingen valmöjlighet, utan får äta det som finns. Andra stackare har ingen mat alls, vilket såklart är hemskt. Med det sagt, tänker jag att vi som faktiskt kan välja, ska försöka göra så genomtänkta och kloka val som möjligt. (Och nej, det är verkligen inte lätt! Notera att jag skrev försöka ♥)

Hur ska man äta då, om man vill må bra och samtidigt värna om miljön? Det finns egentligen inget kort eller enkelt svar, det är så oerhört många aspekter som väger in. Få saker här i världen är helt svart eller vitt, de mesta faller in under någon form av gråskala – så även maten skulle jag säga.

Maten, miljön & klimatet

Vad vi ska äta för att ha så liten miljö- och klimatpåverkan som möjligt, är ju ganska omdebatterat. Jag har läst otaliga böcker och artiklar, samt sett en stor mängd dokumentärer på ämnet. Det gör mig ju dock inte till någon expert. Men av det jag kunnat läsa mig till, är min slutsats att det bland annat beror på var man bor. Vi har till exempel helt andra förutsättningar här i Norden, jämfört med länder som ligger på ekvatorn. Något som är hållbart att äta här, kanske inte är lika hållbart där och tvärtom. Att välja lokalproducerade (och därmed säsongsanpassade) råvaror, är alltså generellt sett en god idé. Att maten inte transporterats runt halva jordklotet är såklart eftersträvansvärt, även om transporterna inte alltid är det största problemet.

Överlag skulle jag också säga att det i de allra flesta fall, är bra för miljön och klimatet att skära ned på de animaliska produkterna (kött, fisk, ägg och mejeriprodukter) samt att i största möjliga mån välja ekologiska och KRAV-märkta produkter.

Maten & hälsan

Vad vi ska äta för att uppnå och bibehålla god hälsa, är ju även det ett minst sagt omdebatterat ämne. Här har jag också lagt ner min beskärda del på att göra research och läsa på genom åren, men inte heller på detta ämne är jag någon expert. Min personliga slutsats är dock denna – en växtbaserad kost med så naturliga (oprocessade) råvaror som möjligt, är det bästa vi kan äta. Det kan eventuellt vara okej med en liten mängd animaliska produkter, vid enstaka tillfällen. Men då snackar vi en liten mängd.

Vad äter jag & min man?

Personligen gick jag vid årsskiftet 2015/2016 över till en helt lakto-ovo-vegetarisk kost. Sedan början av 2017 äter jag i princip uteslutande (minst 95 %) vegansk kost och resterande vegetariskt. (Jag har tidigare skrivit mer om det här.) Min man äter, på egen initiativ, samma mat som mig här hemma. Däremot äter han i princip allt om vi är bortbjudna eller äter ute – alltså även kött, ägg och mejeriprodukter.

Varför har vi då gjort detta val? Min man äter veganskt på hemmaplan främst på grund av miljön, men också för hälsan. Jag tänker likadant, men har också med mig den mer etiska aspekten. Jag har alltid haft svårt för kött (redan som barn) och skulle till exempel aldrig kunna skjuta ett rådjur. Jag blir illamående och far fysiskt illa av att se djur slaktas eller styckas. Hela min kropp ryser av obehag och det känns bara fel för mig. Av den anledningen känns det inte rätt att äta djur. Om jag knappt står ut med att se ett djur slaktas, än mindre kan tänka mig att slakta det själv – då känns det helt enkelt inte okej att äta dem heller. Men jag dömer som sagt ingen annan, det är okej att tycka/känna annorlunda!

När vi ändå är inne på den etiska aspekten, så omfattar den även andra människor för mig. Självklart vill jag att de som har producerat maten ska arbeta under schyssta villkor! Här kommer återigen ekologiska- och kanske framför allt fairtrade-märkta produkter in. Dels vill jag inte äta mat som är besprutad med bekämpningsmedel själv, men jag vill inte heller att arbetarna eller deras närmiljö ska få lida av dessa kemikalier. Samtidigt som de såklart ska ha rimliga löner!

Framöver är vår dröm (som jag varit inne på lite i tidigare inlägg) att själva i största möjliga mån odla vår egen mat.

Bilder från sommarens odling ♥

Tankar kring en vegansk livsstil

Jag får ibland frågan om jag är vegan. Det korta svaret är nej. Jag är en vegetarian som i princip uteslutande äter vegansk kost. Att vara vegan är en livsstil. Jag har övervägt att bli vegan vid flera tillfällen och skulle utan problem kunna leva på enbart vegansk kost (det gör jag ju i princip redan). Så varför har jag inte tagit steget fullt ut och blivit vegan? Det beror på flera aspekter, men nedan kommer några saker jag funderar på.

Om valet står mellan ett par skor i skinn eller syntet, vad ska jag välja? Skinn känns som ett bättre alternativ ur miljösynpunkt, då det är naturligt, håller bättre (högre kvalitet) och innehåller en mindre mängd otäcka kemikalier (förutsatt att lädret är naturgarvat). Men, då dör ju ett djur. Är det okej att inte vilja äta djuren, men sedan bära dem som skor? Tveksamt. Men samtidigt, om jag köper ett par skinnskor var femte till tionde år, så är det betydligt färre djur som dör – jämfört med om jag ätit kött varje dag… Är det då okej att köpa skinnskor så länge andra människor äter kött (och djuret dör iallafall?) Jag vet inte riktigt vad jag tycker. (Jag är medveten om att det finns tygskor, men har inte hittat så många som funkar även vintertid… Då är det syntet som gäller)

Men hur är det med en sådan sak som ull då? En vegan använder inte ull. För mig är det lite problematiskt eftersom jag är en riktigt frusen person och tycker att ullen har så många bra egenskaper. Det är naturligt, varmt, smutsavvisande och andas… Fåren (och andra ”ull-djur”) dör ju inte om vi bara tar ullen, men samtidigt är det ju inte alla gånger de behandlas på ett snällt sätt (jag tänker tex på mulesing, som är vidrigt.) Problemet är att det inte finns något riktigt bra alternativ till ullen, eller jag har åtminstone inte hittat något. Fleece och liknande är ju inget bra alternativ ur miljösynpunkt…

Sedan har vi ju det här med husdjur. Jag har en katt som jag ÄLSKAR. Är det egentligen okej att ha husdjur som vegan? Jag vet att det finns både vegansk katt- och hundmat, men de är ju faktiskt rovdjur. Till skillnad från oss människor (som klarar oss fint på en vegansk kost) så är ju varken katter eller hundar byggda för att leva på enbart vegetabilier…

Ja, sådana saker funderar jag på ibland. Egentligen handlar det inte så mycket om etiketten ‘vegan’ eller ‘vegetarian’ – utan mer om vad som känns rätt och fel för mig. Och det kan ju egentligen bara jag avgöra. Precis som alla andra får avgöra vad som känns rätt och fel för dem.

Min fyrbenta guldklimp ♥

Det var några av mina tankar gällande kosten och dess påverkan. Avslutningsvis vill jag bara skriva att jag respekterar andra människors val, och förväntar mig därmed att andra människor respekterar mitt – även om vi tycker olika. ♥

Vad har ni som läser för tankar kring mat? Brukar ni äta vegetarisk/vegansk mat? Eller har du kanske tips på ett varmt och skönt material som kan vara ett alternativ till ull eller fleece? Lämna gärna en kommentar!

Hoppas ni får en fin kväll allesammans! Ta hand om er. Kram kram

 

Relaterade inlägg:

Min resa mot ett mer hållbart liv – Del. Maten & kosten
Recept – soppa med chili & röda linser
En dag i mitt liv
– 9 miljoner människor dör årligen av miljöföroreningar

 

Kommentarer
Dela gärna:

En mer hållbar jul

För någon vecka sedan berättade jag om mina tankar kring december och jul. Idag tänkte jag spinna vidare lite på det temat och dela med mig av några tips för en mer hållbar jul. Med hållbar menar jag såklart både ur miljö- och klimatsynpunkt, men också ur ett etiskt perspektiv samt på det personliga planet. Kanske går det göra små justeringar och på så sätt hushålla med både naturresurser, tid och pengar såhär när vi närmar oss advents- och juletider. För att inte glömma en av de (den?) viktigaste punkterna på det personliga planet – nämligen vår hälsa.

Allra först vill jag dock skriva att jag är medveten om att julen har många (och långa) traditioner. Vissa tar hårt på dem, medan andra inte är lika noga. Men som en av er läsare så klokt påpekade, är julen ganska laddad. Många har en bild över hur en ”riktig jul” bör se ut, vilket gör det svårt att dels våga tänka om och göra annorlunda själv, men också att försöka påverka andra. Som vanligt är jag inte ute efter att säga att något är rätt eller fel, jag vill bara dela med mig av några tankar och tips. Inspireras av de punkter som tilltalar dig och strunta i resten!

Julkalendern

En julkalender går kanske vara utan, men samtidigt är det lite mysigt att räkna ner dagarna fram till jul (i synnerhet för barn). Här kommer därför tre förslag, som kan vara ett lite mer hållbart alternativ till de traditionella varianterna med choklad eller presenter.

1. Snällkalendern
Friends har skapat en julkalender som utmanar dig att göra något snällt varje dag, hela vägen fram till julafton. Allt överskott från Snällkalendern går till Friends arbete mot mobbning.

2. Aktivitetskalender
En av er läsare tipsade om det här och jag tyckte det var en så himla fin idé. De traditionella presenterna på julkalendern ersätts med små lappar. På varje lapp finns en aktivitet. Det kan vara att baka lussekatter, gå på vinterpicknick, läsa en julsaga eller pynta granen.

3. Té-kalender
Varje dag fram till julafton får man testa olika (ekologiska) té-sorter. Supermysigt och klart hälsosammare än den traditionella chokladkalendern. Dessutom är det praktiskt att få testa olika sorter, utan att behöva köpa hela förpackningar (superbra att veta om man gillar en smak innan man köper en hel påse/kartong)

Té-adventskalendern en personlig favorit ♥ (Jag älskar té!)

Pyntet

Undvik att köpa nytt
Är det verkligen nödvändigt att köpa en massa nytt julpynt varje år, som påminner om det vi redan har hemma? Och hur många lyktor, stjärnor och ljusslingor ryms det egentligen i ett hem? Vi kanske inte behöver köpa nytt för att skapa mysig stämning! Att pynta med det vi redan har räcker många gånger långt. Känner du ändå att du vill uppdatera pyntet? Kika på second hand, pyssla ihop grejerna själv eller: 

Plocka in naturen
Det finns så mycket fint att pynta med från naturen! Kottar, granris, mossa, äpplen och rönnbär är några exempel. (Se bara till att ha markägarens tillåtelse för granris och att du inte plockar några fridlysta mossor eller lavar.) Vackert, naturligt och billigt på samma gång ♥

Granen
Välj i första hand en KRAV-märkt och närodlad gran, alternativt en vilt växande gran (obs! se till att ha markägarens tillåtelse). Hittar du ingen KRAV-märkt gran, välj en vanlig rödgran. Kungsgranarna är generellt sett sämre, eftersom odlingen av dessa oftast kräver både gödsel och bekämpningsmedel. En plastgran är det allra sämsta alternativet ur miljösynpunkt, även om du använder den i flera år.

Välj stearin-ljus
Undvik ljus som innehåller paraffin och palmolja! När paraffinet blir varmt avger det nämligen cancerogena ämnen. Gällande palmoljan så har nog ingen missat att det är dåligt för miljön. Välj istället miljömärkta ljus av 100 % stearin.

Spara miljön genom att ersätta de traditionella värmeljusen (med metallkoppar) till påfyllningsbara varianter i glas.

Julmaten

Kvalitet över kvantitet – man måste inte ha alla (eller ens några av) de traditionella rätterna på julbordet, om man inte vill. Servera det ni gillar och skippa det som ingen äter! Välj i största möjliga mån schyssta produkter (närproducerat, ekologiskt, krav- och fairtrade-märkt) till kvarvarande maträtter.

En rimlig mängd – traditionell julmat är ganska ”tung” och de allra flesta brukar vara nöjda med att äta den ett par dagar i följd. Genom att laga en mindre mängd julmat, slipper vi att äta rester fram till nyårsafton. Bra för hälsan och välmåendet, samt plånboken och miljön (eftersom den klassiska julmaten består av så mycket animaliska produkter)

Våga vego – med anledning av tidigare punkt, varför inte köra en grön jul? Eller åtminstone balansera upp innehållet något och addera mer grönt samt några växtbaserade rätter? Personligen tänker jag äta som jag gör under resterande delar av året, dvs ca 95 % veganskt och resterande vegetariskt.

Knytis – det finns många fördelar med att alla tar med sig något att äta eller dricka. Dels slipper en stackare stå för all matlagning, samtidigt som alla garanterat har något att äta som de tycker om (för vem tar med sig något man själv inte gillar?) Att dela på ansvaret (och därmed även utgifterna) kan ju också minska stressen, framförallt för värden/värdarna.

Julklapparna

Minimera antalet – det kanske inte är realistiskt att helt utesluta alla klappar, men det finns mycket att vinna på att minimera antalet. Räcker det att eventuella barn får julklappar? Om inte, kanske någon form av julklappslek för de vuxna (där man köper 1 klapp var) kan vara en lösning? Ytterligare ett alternativ skulle kunna vara att gå ihop flera stycken, och köpa en dyrare sak som personen verkligen önskar sig. Att minska antalet julklappar, minimerar stressen och är samtidigt bra för både ekonomin och miljön.

Kvalitet över kvantitet – hänger ihop mycket med ovanstående punkt. Men det är verkligen bättre med en eller några få riktigt bra julklappar, än många halvdana.

Upplevelser – superbra alternativ till fysiska prylar! Några förslag kan vara biljetter/presentkort på: bio, massage, olika aktiviteter, chokladprovning, en konsert, ett besök på ett museum, café eller kanske en restaurang.

Schyssta produkter – satsa på klappar i naturliga och hållbara material. Välj bort plast, polyester och fleece till förmån för exempelvis trä och ull. Välj om möjligt lokala och närproducerade saker och/eller ekologiskt, krav- och fairtrade-märkt.

Ätbara klappar – plocka ihop en liten påse eller korg med ätbara godsaker (med ovanstående punkt i åtanke). Några förslag är: choklad, kaffe, té, granola, knäckesticks, örtkryddor, smaksatta oljor eller vad mottagaren nu kan tänkas tycka om.

Förbrukningsvaror – tvålar, krämer, stearinljus, anteckningsblock, mm. Till barn funkar saker som: papper, pennor och pysselsaker.

Böcker – en av mina personliga favoriter. Varför inte på temat hälsa eller hållbarhet? Det finns grymt mycket bra böcker att välja mellan!

Lyxiga och ekologiska förbrukningsvaror – perfekta julklappen till den medvetne minimalisten.

Böcker ♥ 

Presentkort – ger mottagaren möjlighet att själv välja något hen behöver och tycker om. Välj gärna en butik med schyssta och miljövänliga produkter.

Välgörenhet – perfekt till de som redan ”har allt”. Skänk en slant till WWF, Rädda Barnen, Läkare utan gränser, eller liknande organisationer. Ofta får man ett gåvobrev som man kan ge bort. Oerhört fin julklapp ♥

Second Hand – här går det hitta personliga och unika klappar. Det är miljövänligt, ekonomiskt och för det mesta går vinsten till en bra sak (typ välgörenhet).

DIY – för den pysslige går det knåpa ihop egna julklappar. Personligt och fint! Sticka, sy, snickra eller baka ihop något (beroende på vad du är bra på).

Framförhållning – vänta inte till veckan innan jul med att fixa klapparna! Det leder till onödig stress, samtidigt som risken är hög att man tvingas köpa något ”bara för att”. Försök ha god framförhållning och fynda klappar under årets gång.

Paketinslagning

Slå in julklapparna i tidningspapper, tapet-rester, en sjal eller varför inte en gammal linnehandduk? (2 julklappar i ett) Ytterligare ett alternativ till det traditionella presentpappret, kan vara att sy tygpåsar i olika storlekar som sedan kan återanvändas.

Istället för de vanliga presentsnören i plast, välj tygband eller snören av naturmaterial. Etiketter fixar man lätt själv, genom att klippa ut valfri form i en bit papper eller kartong. Enkelt, miljövänligt och ekonomiskt på samma gång!


Julklappar inslagna i täckpapper (från överbliven renovering), linnehandduk, tidningspapper och en tygpåse.

Det var några av mina idéer för en mer hållbar jul. Men nu är jag nyfiken på vad ni har för tankar. Hur firar ni jul? Har du fler tips för en mer hållbar jul? Lämna gärna en kommentar!

Hoppas ni haft en fin helg allesammans. Kram på er ♥

 

Relaterade inlägg:

Tankar kring december & jul
Min resa mot ett mer hållbart liv – Del 1. Maten & kosten
Vad är minimalism?
Pengar är tid

 

Kommentarer
Dela gärna:

Rea = skynda fynda?

Vi närmar oss två av årets största rea-tillfällen, nämligen Black Friday och mellandagsrean. Med anledning av det, tänkte jag skriva några rader och dela med mig av mina tankar kring det här med rea. För visst är det som att något händer med oss, så fort de röda prislapparna kommer fram. Pulsen stiger och vi skyndar på lite extra, vi vill ju inte missa de där super-fynden! Eller ve och fasa, att någon annan hinner före och norpar åt sig våra fynd. Nej, här gäller det att ‘skynda fynda!’ ofta alldeles oberoende av om vi verkligen behöver grejerna eller inte. Fast vad spelar det för roll, det är ju sååå billigt!

Men faktum är att det spelar roll. För samhället, miljön, medmänniskor och den egna plånboken. Att köpa något man inte behöver, kan aldrig vara ett fynd – alldeles oavsett hur billig saken i fråga är. Jag är inte emot rea i sig, det finns både för- och nackdelar med det, precis som med allt annat. Och självklart går det att göra fynd under rean – förutsatt att man gör medvetna köp.

I det här inlägget tänkte jag dela med mig av mina tre bästa tips, som kan hjälpa dig att göra mer genomtänkta köp och på så sätt verkligen spara pengar. För oavsett vad reklamen än säger, så går det aldrig ”spara/tjäna X antal kronor” på att köpa något till nedsatt pris – eftersom vi faktiskt spenderar våra pengar när vi handlar. Men först vill jag bara skriva lite om fenomenet Black Friday och White Monday.


Naturen – garanterat fri från reklam ♥

Black Friday & White Monday

Det är nog ingen som har missat att det är Black Friday nu på fredag (det är ju ganska svårt att undgå, med tanke på all reklam vi bombarderas av från alla möjliga håll). Om någon trots allt missat det, är Black Friday alltså dagen efter Thanksgiving, när butikerna lockar med extrem rea. Fenomenet kommer ursprungligen från USA, men har spridit sig över hela världen och på senare år även fått fäste i Sverige.

Black Friday resulterar ofta både i kaos, överkonsumtion och stress – samtidigt som det uppmuntrar till köphets och konsumtionshysteri. I vissa fall har människor skadats och till och med omkommit, när det blivit nedtrampade av folkmassor som skenar för att ta sig in i butikerna (!) Det är verkligen djupt tragiskt. På något sätt är det som att de låga priserna gör oss impulsiva, själviska och obetänksamma. Ärligt talat är jag skeptisk och ganska förtvivlad över fenomenet, men jag misstänker att det kanske redan lyst igenom texten lite…

Pernilla med bloggen Ekoenkelt slår verkligen huvudet på spiken med nedanstående text:

”Problemet med Black Friday är att både privatpersoner och butiker blir stressade: konsumenter handlar mer och mer, och gärna saker man inte alls hade tänkt köpa innan men som nu blev så billiga eller fick ett så bra erbjudande att man inte kan låta bli. Och butikerna i sin tur måste hänga på och skapa en massa erbjudanden – annars förlorar man kunder som istället går till konkurrenterna. Många butiker tvingas sälja saker till förlust bara för att kunna haka på med ett bra erbjudande, vilket blir fullkomligt vansinnigt och skapar ett ohållbart företagsklimat.”

Med anledning av ovanstående blev jag därför så himla glad när jag läste om White Monday häromdagen. Det är en motreaktion till Black Friday, där flera svenska företag och organisationer gått ihop för att istället lyfta och förespråka hållbar konsumtion och delningsekonomi. Tanken är att inspirera och framhålla alternativ till ny- och överkonsumtion; att samarbeta, hyra och dela. Att byta tjänster och produkter, samt att återanvända, laga och reparera. Kort och gott raka motsatsen till vad Black Friday står för.

Den här typen av initiativ gör mig både hoppfull och varm i hjärtat. För det är ju verkligen så, vi behöver bli bättre på att konsumera hållbart och medvetet! Men hur gör vi egentligen det? Och hur undviker vi att köpa något (som vi egentligen inte behöver) bara för att det är billigt? Nedan kommer några tips.

3 tips för mer hållbara & genomtänkta köp:

1. Gör en lista & håll dig till den
Bestäm i förväg vad du ska köpa, skriv ned sakerna på en lista och håll dig till den. (Obs! Se till att listan är väl genomtänkt och bara innehåller saker som det finns ett genuint behov av.) Vid själva köptillfället kan det hjälpa att tänka sig att man har skygglappar vid ögonen, och fokus ligger enbart på de saker som finns på listan. Titta inte på något annat!

2. Undvik alla former av butiker om du inte behöver något
Det här tipset gäller generellt, men i synnerhet under rea-tider. Det finns ingen anledning att besöka varken fysiska eller digitala butiker om du inte behöver något! Risken är bara att vi lockas till impulsköp och spenderar pengarna på något vi egentligen inte behöver.

3. Fråga dig själv: om saken var dyrare, skulle jag köpa den?
Skulle du trots allt ignorera tidigare två tips, se åtminstone till att följa detta! Ställ dig själv följande fråga: ‘skulle jag köpa den här produkten till ordinarie pris?’ och besvara den ärligt. Är svaret nej, köp den inte! Det här är faktiskt ett tips som fungerar fint även om det inte är rea. Innan du köper något, fundera över: ‘skulle jag köpa den här saken om den kostade 2-3 gånger mer än den gör nu?’ Om det är något vi genuint behöver eller tycker om, är vi generellt sett villiga att betala mer för saken i fråga.


Man måste inte följa flocken och göra som alla andra…

För fler tankar kring pengar och ekonomi, samt tips på hur man kan spara pengar, kolla länkarna under ‘relaterade inlägg’ här nedan. Vad har du för tankar kring rea och Black Friday? Har du fler tips för att undvika impulsköp eller för att konsumera mer hållbart? Lämna gärna en kommentar!

Hoppas ni har en fin dag allihopa! Ta hand om er. Kramar ♥

 

Relaterade inlägg:

Pengar är tid
19 tips för att spara pengar
Den osminkade sanningen
Vad är minimalism?

 

Kommentarer
Dela gärna:

9 miljoner människor dör årligen av miljöföroreningar

Jag läste nyligen en skrämmande rapport om miljöföroreningar i den vetenskapliga tidskriften The Lancet. Att miljöföroreningar både förstör ekosystem och är nära kopplade till de globala klimatförändringarna är kanske ingen större nyhet. De allra flesta är säkert också medvetna om att dessa föroreningar kan leda till en rad olika sjukdomar, men visste du att dessa föroreningar bedöms orsaka hela 43 % av alla dödsfall i lungcancer? Eller att 23 % av alla dödsfall i stroke och 21 % av alla dödsfall i hjärt- och kärlsjukdomar, beror på miljöföroreningar?

Tyvärr slutar det inte där. I rapporten framgår det även att hela nio miljoner (motsvarande 16 %) av alla dödsfall under 2015, orsakades av miljöföroreningar. Det är 15 gånger fler människor som dör av föroreningar, än av krig och våld! Som ytterligare jämförelse uppgick antalet dödsfall orsakade av malaria, tuberkulos och AIDS sammanlagt till ca tre miljoner… Som så ofta är det låg- och medelinkomstländerna som drabbas hårdast, hela 92 % av alla föroreningsrelaterade dödsfall sker där.

Av de nio miljoner dödsfall som årligen sker till följd av miljöföroreningar, beror:
6,5 miljoner på luftföroreningar
1,8 miljoner på vattenföroreningar
1 miljon på tungmetaller, kemikalier och föroreningar i jorden
0,8 miljoner på arbetslivsrelaterade föroreningar

Luftföroreningarna står alltså för den klart största delen av dödsfallen. De främsta orsakerna till dessa luftföroreningar är förbränning av fossila bränslen och biomassa, naturbränder samt användningen av gamla tegelugnar i låginkomstländer.

Den del som troligen har störst mörkertal är de kemiska föroreningarna, de utgör ett växande globalt problem. Sedan 1950 har mer än 140 000 nya kemikalier och bekämpningsmedel framställts på syntetisk väg. Många av dessa kemikalier har inte genomgått några som helst tester när det gäller säkerhet eller toxicitet (giftighet). Det är alltså oklart om (och i så fall hur) de påverkar miljön och människors hälsa…

Jag blir så otroligt ledsen när jag läser sådana här rapporter. Samtidigt känns det ännu viktigare att på så många sätt som möjligt, försöka bidra till en bättre värld.

Det finns trots allt hopp

Det går att minska dessa miljöföroreningar! Rapporten visar exempelvis att halten av bly i barns blod, har minskat med hela 90 % i hög- och medelinkomstländer efter olika åtgärder. Fattigare länder kan lära av både de misstag och framsteg som rikare länder gjort. Det har dessutom framkommit att det inte behöver vara dyrt att minska på föroreningarna i längden, tvärtom har det ofta visat sig vara ekonomiskt lönsamt! Som exempel har USA vunnit tillbaka 30 dollar för varje dollar de investerat på att minska luftföroreningarna sedan början av 70-talet. Även detta framgår av rapporten i The Lancet.

Det är ju verkligen toppen när saker som är bra för både planetens och vårt välbefinnande, dessutom är fördelaktigt ur ekonomisk synpunkt. Samtidigt blir jag lite (eller okej, mycket) irriterad över att det allra mesta här i världen handlar om pengar. Att det viktigaste värdet, alltid är det som kan räknas i kronor och ören. Personligen förstår jag inte hur något kan vara viktigare än planetens välmående. Den är vårt hem och den förser oss med allt vi behöver för att överleva (mat, luft, vatten…) – då känns det ganska korkat att förstöra den. Samtidigt är vi inte ensamma på den här planeten, vi människor är en av flera miljarder arter. Vi äger inte jorden eller naturen – vi är en del av den. Det är en stor och viktig skillnad.

För mig illustrerar ovanstående bild vår samtid… och den gör mig minst sagt både ledsen och förbannad!

De senaste åren har jag blivit allt mer medveten om hur min livsstil inte bara påverkar mig själv, utan också andra människor, varelser och jorden i stort. Jag har jobbat (och jobbar fortfarande) med att minska min negativa påverkan på omvärlden. Samtidigt som jag såklart vill öka min positiva påverkan! Jag tänker att jag har kommit en ganska bra bit på vägen, men är såklart långt ifrån perfekt. Men perfektion är kanske inte det viktiga, utan snarare insikten om det faktum att vi alla har ett ansvar.

Hur du och jag väljer att leva, konsumera, äta, resa, rösta och allt annat, påverkar omvärlden. Jag vill dra mitt strå till stacken och hoppas att andra är villiga att göra detsamma. För det är tillsammans som gör vi skillnad ♥

 

Relaterade inlägg:

Tiden är inne
Att kemikalie- & plastbanta
Min resa mot ett mer hållbart liv

 

Kommentarer
Dela gärna:

Yoga, meditation & hållbar livstil

Det har blivit dags för tredje delen i serien Min resa mot ett mer hållbart liv. För mig innebär hållbarhet som sagt så himla mycket mer än bara miljö- och klimatmässiga frågor – det omfattar bland annat även etiska och personliga aspekter. I första inlägget (som handlade om mat och kost) förklarade jag min definition av begreppet hållbar livsstil samt tanken bakom den här serien. Och i andra inlägget (som du hittar här) skrev jag om att kemikalie- och plastbanta.

Det här inlägget kommer (precis som rubriken antyder) handla om hur yoga och meditation kan leda till en mer hållbar livsstil, både på ett personligt och större plan. Först vill jag bara förtydliga att yoga är så mycket mer än de fysiska övningarna (asanas) som många av oss i västvärlden förknippar det med, men mer om det nedan. Jag vill också vara tydlig med att det såklart inte är ett krav att ägna sig varken åt yoga eller meditation för att leva mer hållbart, även om de spelat en avgörande roll för mig.

 

Min resa mot ett mer hållbart liv – Del 3. Yoga & meditation

Ordet yoga är sanskrit och betyder ungefär ”att förena” – att skapa balans eller en harmonisk helhet (mellan kropp, sinne och själ). Yoga är inte en religion, det är ett verktyg för att nå sinnesfrid. Det är en livsstil, ett sätt att leva.

Traditionellt delas yogan in i åtta olika grenar, där de fysiska övningarna utgör en av det åtta delarna. Jag tänkte inte gå in i detalj på de övriga sju delarna nu, utan nöjer mig med att nämna att de finns och att de bland annat handlar om förhållningssätt – dels gentemot sig själv, men även gentemot andra. Kortfattat gäller det exempelvis att vara ärlig, att inte skada någon eller något, att praktisera olika former av självdisciplin och andningstekniker, samt att vända uppmärksamheten/sinnena inåt.

 

”Yoga takes you into the present moment, the only place where life exists.”

– Patanjali

 

 

 Effekter av yoga

Att regelbundet utöva yoga har många fysiska fördelar – bland annat kan man få bättre balans, bli starkare, smidigare och mer flexibel. Dessutom kan det frigöra olika spänningar i kroppen samt leda till att vi andas bättre.

Men eftersom yoga är mycket mer än bara fysiska övningar, kan den också påverka otroligt många andra plan i livet. Yogan har gett mig ett inre lugn, bättre självkänsla, förmåga att vara närvarande, större tillit i livet och en djupare förståelse för saker. Dessutom upplever jag ökad medkänsla, tacksamhet, en mer kärleksfull och ödmjuk inställning samt en rad andra positiva aspekter.

 

”Peace comes from within. Don’t seek it without.”

– Buddha

 

Det var yogan som fick mig att vilja ta hand om kropp och själ; att äta bra, träna/motionera, prioritera sömn och vila. Kort och gott att göra saker jag mår bra av – inte för att jag ‘måste’ eller ‘borde’, utan för att jag genuint vill.

Yogan fick mig även att på allvar inse vad som är viktigt i livet och prioritera därefter. Den gav mig det mod, lugn och tålamod jag behövde för att orka genomföra förändringar. Tack vare yogan har jag blivit snällare och mer accepterande mot mig själv, och därmed andra. Med det sagt, har jag fortfarande bara skrapat på ytan och är inte på något sätt en expert eller fullärd.

 

 Meditation

Hittills har jag inte skrivit så mycket om meditation, det beror delvis på att det är relativt nytt för mig. Visserligen brukar man ju säga att ”yoga är meditation i rörelse” och yoga har jag ju utövat i många år nu. Men jag upplever ändå att de skiljer sig en del åt.

Meditation i sin rena form har jag egentligen bara utforskat det senaste halvåret. Men 10-20 minuter dagligen, i några månaders tid, blir snabbt ganska många timmar. Som jag nämnt i ett tidigare inlägg, använder jag mig bland annat av en app som heter Headspace.

 

Hur yoga & meditation hänger ihop med en hållbar livsstil

Det kan vara svårt att förstå vilka värdefulla verktyg yogan och meditationen är, att greppa vidden av deras kraft, om man inte själv tagit del av den. Men förhoppningsvis har jag något sånär, i ovanstående text, lyckats att förmedla hur yoga och meditation kan bidra till ett mer hållbart liv på ett personligt plan (fysiskt och psykiskt). Men hur hänger det egentligen ihop med hållbarhet i ett vidare perspektiv?

Kortfattat skulle man kunna säga att de tankar och värderingar som yogan grundar sig på, stämmer väl överens med en hållbar livsstil. Kärlek, respekt, medkänsla och vänlighet (både gentemot sig själv, planeten och andra varelser) är fundamentala delar i en yogisk livsstil. Grundtanken är att du inte kan skada någon/något annat, utan att samtidigt skada dig själv.

Tidigare skrev jag också att yogan kan ge större medkänsla, bättre självkänsla och ökat välmående, kopplingen mellan dessa tre och hållbarhet är stark.
– Med ökad medkänsla blir vi mer måna om hur vår konsumtion påverkar andra, det känns viktigare att välja exempelvis fairtrade, kravmärkt och vego.
– Bättre självkänsla gör oss mindre benägna att bry oss om vad andra tycker och tänker – vi behöver inte följa modet, ha den senaste mobilen eller något annat yttre attribut för att känna att vi duger.
– När vi är välmående och hälsosamma, behöver vi för det första inte knapra mängder av mediciner eller köpa en massa produkter för att bli/framstå som friska och sunda. Vi tenderar också att vara mer nöjda med livet när vi mår bra. Och nöjda människor är ofta ”dåliga konsumenter” i bemärkelsen att de shoppar mindre.

Dessutom kan yogan, som jag var inne på tidigare, ge oss insikten om vad som verkligen är viktigt i livet. När vi är medvetna om det, är vi också mer benägna att fatta kloka och hållbara beslut. Då blir ofta strävan efter ekonomisk och materiell framgång inte lika central. De viktigaste sakerna i livet är nämligen sällan saker – i materiell betydelse.

Många gånger köper vi prylar för att fylla icke materiella behov. Det kan handla om behovet av kärlek, uppskattning eller att passa in. (Jag har skrivit mer om det ämnet här). De som marknads- och reklamför olika produkter är ofta väl medvetna om detta och utnyttjar det såklart. ‘Med vår produkt blir du lyckligare/ vackrare/ smalare/ mer hälsosam, omtyckt eller framgångsrik.’ Eller omvänt kan också undertonen i reklam vara att ‘om du inte har den här saken är du inte bra eller framgångsrik nog’. Det handlar om status och rädsla för utanförskap eller att sticka ut ur mängden.

 

”Yoga is the journey of the self, through the self, to the self.”

– The Bhagavad Gita

 

Eftersom jag är en så inbiten meditatör (hehe) har jag anmält mig till en 10 dagar lång kurs i vipassana meditation, som drar igång nu den 25 oktober. Det ska bli spännande!

För er som inte är bekanta med vipassana meditation, så är det ganska hardcore. Bland annat råder det ädel tystnad under kursen, vilket innebär att man som deltagare inte kommunicerar med övriga deltagare alls (utom under sista dagen). Telefoner, datorer och liknande är inte tillåtet och det står ca 10 timmar meditation på schemat varje dag. Ganska hardcore som sagt, men jag ser fram emot det!

Av förklarliga skäl kommer jag därför inte kunna svara på några kommentarer mellan den 25/10 – 5/11, men jag lovar att svara på dem när jag är tillbaka igen! (Och innan jag åker såklart) Det kommer även ett par förinställda inlägg här på bloggen, under tiden jag är iväg. Ja, förutsatt att tekniken är med mig såklart.

Om ni vill, skulle jag kunna skriva ett inlägg av mina upplevelser av kursen efteråt? I så fall, är det något som ni redan nu undrar över? Jag är också nyfiken på vad ni som läsare tycker om yoga och meditation! Har ni varit iväg på några kurser, hur var det i så fall? Utövar du yoga och meditation? Hur har det påverkat ditt liv? Lämna gärna en kommentar!

Hoppas ni haft en skön helg allesammans och att ni får en fin vecka! Ta hand om er. Kram kram ♥

 

Relaterade inlägg:

Slow living
En dag i mitt liv
Vikten av att stanna upp
Tid för eftertanke

 

 

Kommentarer
Dela gärna:

Ett enklare liv – att bo på liten yta

Något jag tycker är väldigt intressant, är hur färgade våra värderingar (generellt sett) är av samtiden och rådande normer. Många gånger är vi inte ens medvetna om dem, utan har undermedvetet accepterat dem som någon form av sanning. Ofta är det först när någon bryter mot dessa mer eller mindre oskrivna regler, som vi reagerar. Kan man verkligen göra så? Det är också väldigt fascinerande hur normer och värderingar förändras över tid.

Ta till exempel det här med hur stor yta som anses normalt att bo på. När jag och min man berättade för omgivningen att vi planerar att flytta in i ett 200 år gammalt torp på knappt femtio kvadrat framöver, var det många som höjde på ögonbrynen. Oj vad litet, då ska ni bygga ut va? Nej, det är inte tanken… När vi läste om vilka som bott i torpet tidigare, upptäckte vi att det genom åren levt både fem, sex och sju personer där samtidigt. Under en period var det hela 12 (!) personer som bodde i torpet på samma gång – ofattbart med dagens mått mätt, men inget direkt ovanligt på den tiden. Och idag anses det ju nästan vara synd om barn som tvingas dela rum med sina syskon…

Jag är inte ute efter att säga att det var bättre förr, och har full förståelse för att behovet av utrymme ser olika ut för tex ett par och en barnfamilj. Däremot tycker jag verkligen att utvecklingen är intressant. Boendeytan har ju mer eller mindre alltid varit starkt sammankopplad med status – ju bättre ställt någon har det, ju större och pampigare bor de också generellt. Därför är det kanske inte så konstigt att den genomsnittliga bostadsytan per person har ökat genom åren, i takt med att vi i västvärlden fått det allt bättre.

Men är mer alltid bättre? Eller kan det bli för mycket av det goda? I en värld av överflöd och oändliga valmöjligheter, där tempot ständigt tycks öka – växer behovet av lugn och stillhet. Många av oss drunknar i våra prylar och åtaganden! Det är troligen därför som jag (och många med med mig) känner en längtan till det enkla och avskalade.

Att jag känner stor passion för att leva enklare och mer hållbart har nog inte undgått någon som läser min blogg. Men att jag även är förtjust i arkitektur och då framförallt planlösningar, kanske det inte är lika många som vet. För några år sedan upptäckte jag det ultimata sättet att kombinera dessa ämnen och lyckan var total! Jag snöade in mig fullständigt på så kallade ‘tiny houses’, mikro lägenheter, kvadratsmarta bostäder och alternativa byggmetoder. Jag förälskade mig i de kreativa lösningarna, miljövänliga materialen och tanken att färre prylar ger större frihet. Jag rös av välbehag varje gång jag kom över de extremt genomtänkta och okonventionella planlösningarna – där varenda möbel och del i bostaden inte fyllde en, utan flera funktioner.

Jag häpnade över hus och lägenheter som närmast kan liknas vid schweiziska arméknivar; där väggar och möbler trollas bort och fram efter behov, där otroligt många funktioner samsas på extremt liten yta och flexibiliteten är så imponerande att man blir mållös. Jag och min man dammsög nätet efter inspiration och plöjde igenom det ena youtube-klippet efter det andra. Vi kom i kontakt med begrepp som off grid, earthship och halmbalshus. Så småningom började vi även skissa på egna lösningar, på alltifrån attefallshus till jordskepp och mikrohus på hjul. Jösses vad många ritningar och skisser det blivit genom åren…

Även om jag inte flyttat så många gånger i mitt liv, har jag ändå hunnit med några olika boendeformer med varierande ytor. Jag är uppväxt i en relativt stor villa på 7 rum och kök. Under studietiden och de första arbetsåren bodde jag i en lägenhet på 46 kvm, först själv och sedan tillsammans med min man. Sedan köpte vi en villa med 78 kvm boarea och lika mycket biarea (källare med garage, tvättstuga mm). I dagsläget bor jag, min man och katt på ca 25 kvm, i väntan på att bli klara med renoveringen av vårt torp. (Om någon satte kaffet i halsen nu, kan jag intyga att det går alldeles utmärkt!) Faktum är att jag trivts oerhört bra i samtliga boenden och är förvånad över hur snabbt man vänjer sig vid att bo på en viss yta.

Stora flashiga herrgårdar i all ära, men personligen har alltid små torp och stugor tilltalat mig mer. Jag trivs med att bo på liten yta! Nedan listar jag några av alla de fördelar som följer med ett litet hem.

 

9 fördelar med att bo på liten yta:

1. Städning. Det går snabbt att städa! (kommentarer är egentligen överflödiga 😉) Men det gör verkligen stor skillnad om det är 50, 150 eller 250 kvm som ska städas.

2. Ekonomi. Det är ekonomiskt! Generellt är det billigare att bo på liten yta, oavsett om man äger eller hyr sin bostad. Dessutom är kostnaden för nybyggnation, renovering och underhåll direkt kopplad till bostadens storlek. Utöver det, behöver man inte köpa lika mycket möbler och prylar för att fylla huset, vilket också kostar pengar.

3. Umgänge. Att bo på liten yta ger många gånger närmare relationer. Man umgås med varandra, istället för att familjen är utspridd i hela huset och pysslar med olika saker på var sitt håll.

4. Miljövänligt. Färre prylar, mindre byggnadsmaterial och lägre uppvärmningsbehov – bra för miljön och klimatet (samt plånboken).

5. Begränsat utrymme gör det omöjligt att klamra sig fast vid överflödiga och onödiga prylar. Det finns helt enkelt bara plats för de saker som verkligen fyller en funktion och tillför värde i ens liv (och varför äga mer än så?)

6. Frihet. Färre prylar och lägre kostnader frigör såväl tid som pengar – vilket ger ökad frihet.

7. Mysigt. Japp, små utrymmen är mysigare.

8. Frisk luft. En vanlig effekt av att bo på mindre yta, är att man automatiskt vistas mer utomhus.

9. Möjliggör lyx/kvalitet. På en liten yta är det möjligt att kosta på material och möbler mer, utan att det blir dyrt. Självklart gör det stor skillnad om man köper några få kvadratmeter eller en större mängd av exempelvis ett lyxigt kakel. Det blir lättare att satsa på kvalitet när man inte behöver kvantitet.

Är du nyfiken på tiny houses och kvadratsmarta bostäder? Då kan jag varmt rekommendera serien Tiny House Nation. På youtube finns det också hur mycket material som helst. Några av mina personliga favoriter är:

Living Big In A Tiny House
Tiny House Giant Journey
Kirsten Dirksen
hOMe
Ana White

Vad har du för tankar kring att bo på en mindre yta? Hur stor yta bor du på idag och hur trivs du med det? Skulle du kunna tänka dig att bo i ett tiny house? Jag är himla nyfiken på vad ni som läser tycker och tänker – lämna gärna en kommentar!

Önskar alla en riktigt fin dag! Kram på er ♥

 

Samtliga bilder i detta inlägg kommer från Pinterest.

 

 

Relaterade inlägg:

Vad är minimalism?
Pengar är tid
Rensa bland prylarna – en guide

 

Kommentarer
Dela gärna:

Slow living

För en sådär 5-6 år sedan kom jag för första gången i kontakt med uttrycket slow living och plötslig föll en stor pusselbit på plats. Det var som att jag äntligen fick ord för en känsla och dröm jag burit på, men inte riktigt kunnat ge uttryck för eller sätta fingret på.

Slow living är en livsstil som förespråkar ett lite lugnare tempo i vardagen och livet. Tanken är inte att göra allt i snigelfart, utan snarare att göra saker i rätt hastighet. Att kunna välja och anpassa tempot, istället för att ständigt ha gasen i botten.

Slow living bygger på en hel del liknande tankar och värderingar som begreppen simple living, frivillig enkelhet och downshifting. Jag har tidigare skrivit om dessa ämnen här och här. Konceptet kommer ursprungligen från slow food-rörelsen, vilken startade i Italien som en protest mot snabbmaten i mitten av 1980-talet. I slow food-rörelsen står begreppet ‘slow’ står såklart för ‘långsam’ men det är också en förkortning:

S = Sustainable, not having an impact. (Hållbart, utan negativ påverkan)
L = Local, not someone else’s patch. (Lokalt, inte från någon annans jordlott)
O = Organic, not mass-produced. (Ekologiskt, inte massproducerat)
W = Whole, not processed. (Hela råvaror, oprocessat)

Slow living är kort och gott en motreaktion till vårt uppstressade samhälle, en rörelse som vänder sig bort från tanken ‘ju snabbare, ju bättre’. Det handlar om att njuta av tiden, snarare än att mäta den i timmar och minuter. Att prioritera kvalitet över kvantitet, i alla aspekter av livet. Begreppet ‘slow’ har blivit en rörelse och omfattar utöver slow living och slow food, även begrepp som slow money och slow cities. Det finns till och med en bok som resonerar kring dessa tankar på global nivå och lyfter begreppet ‘slow planet’. Jag har ännu inte läst boken (som är skriven av Geir Berthelsen) men är helt klart sugen på att göra det.

 

”Slow down and enjoy life. It’s not only the scenery you miss by going too fast – you also miss the sense of where you are going and why.”

– Eddie Cantor

 

Professor Guttorm Fløistad har sammanfattat konceptet slow living på ett himla fint sätt. Fritt översatt lyder det ungefär såhär:

”Det enda som är säkert är att allt förändras, och det i allt snabbare fart. Om du vill hänga med, bör du snabba på – det är samtidens budskap. Dock kan det vara värdefullt att vi påminner oss själva, om att våra grundläggande behov aldrig förändras. Behovet av att bli sedd och uppskattad, av att tillhöra. Behovet av närhet, omtanke och kärlek. Dessa saker kan vi enbart uppnå genom ‘slowness’ (ett lugnare tempo) i mänskliga relationer. För att behärska förändring behöver vi återhämta ett lugnare tempo, reflektion och samhörighet. Först då hittar vi verklig förnyelse.”

Personligen tycker jag egentligen inte att själva definitionen eller ‘reglerna’ för tex en livsstil spelar så stor roll. För mig handlar det mer om att inspireras, hitta likasinnade och framförallt att finna modet att välja annorlunda. Eftersom människan är ett flockdjur (och ensam inte alltid är stark) underlättar det om fler vågat bryta mot normen och välja annorlunda. Det är såklart inget krav, men det kan göra förändringen mindre läskig. Vid sådana tillfällen är det praktiskt att kunna luta sig mot slow living och andra rörelser. Sedan behöver man ju såklart inte köpa allt rakt av, många gånger går det fint att plocka det man gillar och strunta i resten!

 

”Slow down. Happiness is trying to catch you.”

 

Med anledning av ovanstående måste jag bara passa på att tipsa om en serie som går på svt nu, nämligen Kalles sex liv. Grymt bra program i sex delar, där Kalle Zackari Wahlström träffar människor som valt att lämna ekorrhjulet bakom sig och leva på ett annat sätt. I programmet medverkar bland annat ett par som bor i ett ‘tiny house’ på 6 kvm och är självförsörjande, ett par som ska cykla jorden runt på fyra år, en familj som lever 1800-tals liv och ett par som under 2/3 av året reser runt och lever i sin van. Har du inte kollat ännu, kan jag varmt rekommendera att du letar upp programmet på svt play!

Jag och min man har ju det sista året gått ganska så ‘all in’ när det gäller slow living. Men alla kanske inte vill eller är beredda att göra lika drastiska förändringar som vi har gjort och det är okej! Du behöver inte säga upp dig, flytta ut på landet eller göra några andra riktigt stora förändringar i livet (om du inte vill, såklart). Däremot tror jag att det finns bitar i slow living-konceptet som de allra flesta kan ha nytta och inspireras av. Det behöver inte vara avancerade grejer, utan handlar mer om att skapa känslan av lite luft i schemat. Nedan följer fem enkla tips – känn dig fri att experimentera med och plocka ut dina favoriter!

1. Stäng av notisfunktionen för sociala medier på din mobil, och kolla bara av dem någon/ett par gånger dagligen. Då slipper du bli avbruten under dagen, vilket både gör det enklare att fokusera och minskar stressen.

2. Identifiera tidstjuvar och försök eliminera dem. De allra flesta av oss lägger tid på ‘onödiga’ saker utan att reflektera över det – men när vi säger ja till en sak, säger vi samtidigt nej till något annat. Kanske kan du tex minimera slö-surfandet och använda tiden till att göra något du tycker om? Pyssla, baka, läsa en bok eller ta en promenad?

3. Testa yoga, meditation eller mindfulness! De kan ge dig ovärderliga kunskaper och verktyg, som du sedan kan integrera i vardagen. Känns det lite läskigt eller inte riktig som din grej, kan ett första steg vara att ta 5-10 minuter till att sluta ögonen och lyssna på lugn (gärna instrumental) musik.

4. Prioritera tid för återhämtning och framförallt sömn. Livet blir så mycket lättare när vi inte ligger back på sömnkontot! När vi är utvilade har vi inte bara mer energi, utan gör också klokare val – både när det gäller vardagliga saker som mat och träning, men även i livet i stort.

5. Stanna upp under dagen, varje dag! Det kan handla om att vända ansiktet mot solen, njuta av värmen och slappna av tio sekunder. Att ta en promenad på lunchen, eller 20 riktigt djupa och medvetna andetag på vägen hem från jobbet. Försök kort och gott att skapa micro-pauser i vardagen.

Som ni kanske märkt så tilltalar verkligen hela slow-konceptet mig. Det är något jag försöker integrera på alla möjliga områden i mitt liv. Bloggen är faktiskt också inkluderad där! Ganska nyligen stötte jag på begreppet slow blogging och insåg att det nog är det jag håller på med. Det innebär kortfattat att du enbart bloggar när du har något du vill berätta eller dela med dig av. Detta alldeles avsett om det går två dagar, en vecka eller kanske tre, mellan inläggen.

Jag postar heller få inlägg av god kvalitet och med lite längre mellanrum, än att skriva ett inlägg varje dag men då tumma på kvalitén. Med det sagt, är jag grymt imponerad av alla duktiga bloggare som skriver ett eller flera inlägg varje dag – och ändå lyckas hålla en hög standard. All heder till er!

För min del försvinner ofta inspirationen och glädjen att göra något, om jag känner mig ‘tvungen’ till det. Det är nog därför jag älskar konceptet slow living, eftersom det ger mig större frihet att välja – på alla områden i livet ♥

 

Relaterade inlägg:

Lev enklare
Att hoppa av ekorrhjulet
– Vad är minimalism?

 

Kommentarer
Dela gärna: