Återbruk & loppisfynd – att ge gamla saker nytt liv

Jag älskar verkligen återbruk! Att återvinna, återanvända och ge gamla saker nytt liv känns så himla fint och tillfredsställande. Dels är det ju snällt mot moder jord och plånboken, samtidigt som det öppnar upp för kreativa lösningar.

I det här inlägget tänkte jag dela med mig av mina senaste återbruksprojekt, visa några loppisfynd samt inspirera till att vårda och reparera det vi redan har. Häng med!

Lyckad lagning

Vad gör man när ens handstickade favvotröja i alpackaull gått sönder i armhålorna och armbågarna är slitna?
Jo, 1) låter den ligga och ’mogna till sig’ i garderoben i ett halvår, för att sedan 2) laga den. Om man vill kan man dock hoppa över det första steget 😉

Mina stickkunskaper är tyvärr inte så goda som jag skulle önska, så i det här fallet tog jag faktiskt hjälp och lämnade tröjan till den lokala sybutiken.

Mot en liten slant lagade de den och sydde fast lappar på armbågarna – och resultatet blev väldigt bra! Är så glad över att kunna använda ett av mina absoluta favoritplagg igen.

En lagning behöver inte vara något fult, tvärtom kan det försköna. Personligen tycker jag att lapparna blev en fin detalj.

Kreativt återbruk för välmåendet

Jag vet inte om det framgått tidigare här på bloggen, men jag är väldigt pysslig och kreativ person, som älskar att skapa saker. På sistone har jag dock haft svårt att hitta tid till det… men en dag när jag kom hem från jobbet kände jag så starkt att jag ’måste’ skapa något – vad som helst!

Egentligen hade jag ingen ork eller energi till det, men på samma gång ger det ju energi att göra saker man tycker om. Så, jag rotade fram ett tyg och en massa band som jag tidigare köpt på secondhand o bestämde mig för att sy en kudde.

Landade i att jag ville skapade helt förutsättningslöst – utan några tankar eller krav på prestation, eller ett visst resultat.

Det ser ganska bra ut på bilden, men jag lovar, inte ett enda band eller söm på hela kudden är rak! *Ler*
I mina ögon blev den dock perfekt i all sin imperfektion.

Det var himla fint att känna så, förr om åren hade jag velat att varenda söm skulle vara spikrak och inte nöjt mig med något annat. Men jag har insett att allt blir så mycket mer lustfyllt när vi släpper på prestationskraven.

En lyckad utflykt

Innan jul gjorde jag en utflykt till en liten gårdsbutik som ligger på landet, ca 1,5 mil hemifrån. Har inte besökt den tidigare, men tyckte att det verkade mysigt – de säljer framförallt gamla och återbrukade saker.

Hittade denna rustika takkrona som fick följa med hem. Är den inte ljuvlig? Jag blev iallafall förälskad! Den kommer tydligen från Frankrike från början… Annorlunda och med fin patina, kommer bli perfekt i mitt tiny house framöver!

Apropå tiny house förresten, så höll de som driver butiken också på att bygga ett litet hus på hjul (!) Haha, ja men alltså vad är sannolikheten? Den finns ju typ inte.

Gissa om jag blev glad när jag fick gå in och kika på bygget! Lyckad utflykt minst sagt.

Har hängt upp takkronan i köket sålänge, men inte riktigt fixat några lampor/ljus till den än...

Ny-gamla älsklingar

I sju års tid har jag haft samma höst/vinterskor och mer eller mindre använt dem dagligen fem-sex månader om året. Tyckte så himla mycket om dem att jag både bytte dragkedjan och lät klacka om dem två gånger. Men, nu var det dags att acceptera att mina älskade trotjänare var bortom räddning.

Därför blev jag väldigt glad när hittade dessa skor av samma märke på den lokala facebook-loppisen. Den tidigare ägarinnan hade bara använt dem några få gånger, eftersom de inte riktigt passade hennes fötter. Tråkigt för henne såklart, men fint att hon valde att sälja dem vidare så att de kommer till användning. (Bra ur miljösynpunkt, samtidigt som både hon och jag på sätt och vis tjänade/sparade en slant)

Mer återbruk & loppisfynd

Den beigea kudden på bilden här ovan har jag sytt av två kökshanddukar. Även drömfångaren är tillverkad av återbrukat material.

Flätade bara metalltråd och formade den till en ring. I cirkeln fäste jag sedan en virkad duk, samt diverse garn och tygband inköpta på secondhand.

Och apropå secondhand…

Förra helgen när jag var ute på promenad, såg jag dessa väggljushållare i ett skyltfönster hos en av stans secondhandbutiker. Behöver jag ens skriva att jag föll pladask?

Blev inte direkt mindre förtjust när jag insåg att de är tillverkade i trä, och förmodligen handsnidade (!) På baksidan är initialerna KES och 1949 inristat, vilket jag antar är årtalet.

120 spänn för paret måste väl ändå anses som ett fynd? Oavsett vilket, tror jag att även dessa kommer bli himla fina i mitt tiny house framöver.

…Vad har ni för tankar kring återbruk och att vårda/laga det en redan har? Vilket är ditt bästa loppisfynd? Berätta gärna i en kommentar här nedan!
Om du vill får du gärna tipsa om din favvo-loppis/secondhand-butik också! (En av mina favoriter är Hjärta till Hjärta i Linköping)

Hoppas ni haft en riktigt fin dag, o att ni får en härlig fortsättning på veckan! Ta hand om er 💚 KRAMAR

Relaterade inlägg:
Så fyndar du på loppis & secondhand
Köpstopp & tankar kring hållbar konsumtion
Tiden är inne
Det är svårt att hålla sig frisk & sund i ett sjukt samhälle
Pengar är tid
Vad varje konsument bör veta

Kommentarer
Gillade du det här inlägget? Dela det gärna med dina nära och kära! ♥

En ledig dag

I höstas när ni fick kika in i min vardag och följa mig en helt vanlig onsdag, så var det flera av er som gärna ville att jag skulle skriva ett liknande inlägg för helgen. Well, this one is for you!

Allra först kanske jag bara ska vara tydlig med att mina lediga dagar kan se väldigt olika ut, men ja, såhär såg en av dem ut.

Strax före klockan 6 vaknade jag av mig själv, men låg kvar en liten stund i sängen och bara njöt av att vara ledig. Tittade på min visionboard, tänkte på ett gäng saker jag är tacksam för och satte min intention för dagen – innan jag gick upp och hoppade in i duschen.

Vid 7 kilade jag iväg till tvättstugan och satte på en maskin tvätt, innan jag landade på yogamattan för min dagliga morgonrutin.

Älskar att starta dagen med en stunds yoga och meditation – att bara få landa i kroppen, stilla sinnet och vara helt och full närvarande i stunden.

Efter yogan kände jag starkt för att dra två gudinnekort. Som vanligt var budskapen väldigt synkroniserade! Jag kan ha fällt en tår eller två av tacksamhet och för att jag blev så rörd. #Livet som högsensitiv

’There is no need to worry, as everything is working out beautifully’ och ’You are supplied for today and all of your tomorrows’. Jodå så att… snyft.

Måste ju förresten visa er min vision/inspirations/feel good-board för 2020 som jag nämnde här ovan. Den är, eeh… ganska stor!

Placerade den så att jag ser den från sängen. Känns fint att det är det första jag ser när jag vaknar och det sista jag ser innan jag somnar.

Har fyllt den med massa peppande och tänkvärda ord, samt inspirerande bilder som på olika sätt symboliserar mina mål och drömmar.

Nåväl, efter yogan fixade jag frukost och började så smått att klura lite på vårterminens yogaklasser.

Hade i övrigt en väldigt skön känsla inombords och kom på mig själv med att njuta lite allmänt sådär. Insåg att det berodde på att jag föregående dag hade städat och plockat iordning en del i lägenheten, samt gjort en rejäl utrensning på det mentala/emotionella planet. Så det kändes liksom rent och lätt både på in- och utsidan.

Tillvaron blir verkligen så mycket lättare när vi släpper taget om sånt som inte tillför något värde i vårt liv, samtidigt som det öppnar upp för nya saker att komma till oss. Det är ju ganska logiskt egentligen. Jag menar, försök ta emot något när du har händerna eller ’ryggsäcken’ full av en massa annat. Inte helt lätt.

Hursomhelst fortsatte jag sedan med planeringen och förberedelserna av vårens yogaklasser.

Runt kl 11 var det dags att kila upp till tvättstugan igen. Sedan diskade jag och plockade iordning lite.

När jag skulle bädda sängen låg det i vanlig ordning en mycket trött herre ivägen, som var föga intresserad av att flytta på sig…

Jag hann knappt bli klar innan han demonstrativt bredde ut sig över halva sängen igen. Haha, han är så himla tydlig.

När klockan närmade sig 12 kurrade det i magen. Insåg dock att jag inte hade allt hemma för att laga den lunch jag var sugen på. Så jag bestämde mig för att förbereda salladen till maten och äta lite utav den sålänge, för att sedan kila förbi affären under min tänkta promenad och köpa de ingredienser som saknades.

Det höll dock på att inte bli någon sallad kvar till maten, hehe…

Favorit-helgsallad: äpple, salladskål, gurka, tomat, rödlök, avokado, solroskärnor, örtsalt och pressad lime. Gaah, så gott!

Runt kl 13 tog jag mig ut på min promenad, och blev såå glad över att solen äntligen var framme! (Efter vad som känns som flera veckors frånvaro?)

Kunde inte låta bli att stanna till i parken och gunga en liten stund. Japp, jag älskar jag att gunga! Började skratta åt mitt ego när det oroade sig över vad andra skulle tycka och tänka om de såg mig (vilket några också gjorde). Men som Mia Skäringer säger så har jag ’No more fucks to give’.

Efter promenaden läste jag en liten stund. Är så glad över att jag äntligen börjat prioritera det igen!

Jag älskar verkligen att läsa böcker, men har knappt läst en enda de senaste åren. Har dock lovat mig själva att läsa lite, om så bara några sidor, varje dag. Inte som något ’måste’ eller ’borde’, utan för att jag genuint vill.

Just nu läser jag en ’numerologi-rapport’ om mina siffror (så spännande och läskigt träffsäkert!) samt en fantastisk bok av Doreen Virtue.

Runt kl 15 tog jag mig i kragen och började jag laga (en väldigt sen) lunch.
Hittade på receptet i somras och sedan dess har det blivit en återkommande favorit.

Fräser först hackade morötter, och har sedan i en massa rödlök och vitlök. Adderar därefter japansk soja, en REJÄL klick tahini, kokosmjölk, kikärtor, grönsaksbuljong och lite gurkmeja. Samt jordnötter och lite frysta kryddor precis på slutet. Serveras med tex mathavre eller quinoa. *Mums*

Efter maten kraschlandade jag i sängen en stund. Scrollade lite på telefonen och kelade med katten.

Runt 16.30 var det dags att gå upp till tvättstugan, städa iordning den och hämta ner tvätten.

Sedan några år tillbaka viker jag mina kläder enligt Marie Kondos teknik (som jag skrivit lite om här). Gillar verkligen överblicken man får genom att förvara plaggen stående.

I övrigt har jag precis påbörjat ett litet experiment för att se vilka plagg jag faktiskt använder. Inte för att jag har speciellt mycket kläder, men iallafall.

Hursomhelst hänger man först alla galgarna (dvs kroken) åt fel håll, och sedan när man använt ett plagg hänger man in det som vanligt. På så sätt blir det efter en tid väldigt tydligt vilka plagg man använt och inte.

När klockan passerat 18 var jag förvånansvärt trött. Fixade en kopp varm choklad och kröp sedan ner i sängen för att kolla lite på YouTube.

I vanlig ordning blev det en hel del klipp på temat tiny homes.

Sedan läste jag en stund, innan det var dags att släcka lampan och sova.

Yes, så kan en ledig dag se ut i mitt liv just nu.

…Hoppas ni haft en fin start på året såhär långt! Lämna gärna en kommentar om du har frågor, funderingar eller något annat du vill dela med dig av! Ta hand om er ♥ Kramar

Relaterade inlägg:
Rensa ut & lev lättare: 9 boktips
Livet som högkänslig
En helt vanlig onsdag
Du är inte ensam


Kommentarer
Gillade du det här inlägget? Dela det gärna med dina nära och kära! ♥

Årsresumé 2019

Nu när ett nytt år/decennium står för dörren, känns det värdefullt att stanna upp en liten stund och blicka tillbaka på det gångna året. Att se såväl toppar som dalar, lärdomar och framsteg.

Samtidigt är det ett perfekt tillfälle att fundera över riktningen inför det kommande året. Vad vill du göra mer/mindre av? Vad är du redo att släppa taget om?

För mig har 2019 varit ett helt makalöst år. Utan tvekan det mest händelserika och transformerande i mitt liv.

I det här inlägget tänkte jag dela med mig av en sammanfattning, med några glimtar från varje månad. Dessutom har jag länkat till de inlägg jag skrivit under året – perfekt om du missat något eller vill läsa om det! 😉

Januari

Året började omtumlande, med skilsmässa och flytt för min del. I samband med det bestämde jag mig för att påbörja resan mot att förverkliga en dröm jag haft under många år – nämligen att bygga ett eget litet hus på hjul.

Mot den bakgrunden besökte jag Lina som byggt & bor i ett Tiny House. Så himla inspirerande!

Martin och Lina framför deras hem.

I januari skrev jag även ett personligt inlägg med glimtar från yogamattan och uttryckte hur hjärtat svämmade över av tacksamhet.

Dessutom var jag iväg en hel vecka på Mangalam, med yogalärarutbildningen. Omvälvande, fantastiskt och djupt transformerande på samma gång.

Februari

I februari berättade jag lite mer om förändringarna i mitt liv, om flytten och tiny house-planerna.

Jag skrev om självkärlek, tipsade om hur man aktivt kan hämta andan i naturen samt om miljövänliga produkter för kroppen & hemmet.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är P1110975-1-1024x679.jpg

Mars

I mars var det dags för flytt nummer två och jag blev inneboende hos en barnfamilj i Linköping, där jag hyrde vindsplanet i deras hus. Det var en väldigt fin och lärorik upplevelse att få ta del av deras liv och vardag.

Jag blir fortfarande alldeles varm och rörd inombords, när jag tänker på att det finns människor som är villiga att öppna upp sitt hem och dela det med ’en främling’. Tycker det är så himla fint på något sätt 💚

Uppkrupen i min läshörna på vinden, försjunken i kurslitteraturen.

Älskade verkligen ’min våning’ med snedtak, gammalt trägolv och inte minst – takfönstren ovanför sängen. Så mysigt!

I mars träffade jag också en kille… och vi fick en väldigt speciell connection. Dock skrev jag inget om det här på bloggen, förrän i maj.

Under årets tredje månad anordnade jag och min bästa vän ett litet yogaevent för att träna på att hålla klasser, som en del utav vår utbildning. Det blev väldigt lyckat!

Ja, mars var onekligen en händelserik månad, vilket också märktes här på bloggen. Jag skrev bara ett enda inlägg, på temat vego-inspiration.

April

I april svävade jag till stor del på rosa fluffiga kärleksmoln, la mycket tid på mina yogastudier och var iväg en helg på Mangalam (liksom varje månad under min utbildning).

Även denna månad skrev jag bara ett blogginlägg, och det var på temat grön skönhet.

Maj

I maj gick flyttlasset för tredje gången, och jag blev sambo med killen jag träffat – vilket jag berättade om i detta inlägg.

Hastigt kan tänkas, men absolut inget jag ångrar. Känner verkligen att det finns en mening med allt.

Under maj hade jag även förmånen att besöka Ingemar som bygger ett Tiny House.

Dessutom var jag iväg på sista utbildningshelgen med yogan, då vi bla. anordnade en festival. Fantastiskt fint, men sorgligt på samma gång – precis som vid de allra flesta avslut.

Jag upplevde en djup och väldigt fin samhörighet med de jag gick utbildningen med – det blir en speciell känsla att göra en sådan resa tillsammans.

Att möta sig själv och varandra på djupet, kan onekligen både vara skrämmande, utmanade, läkande och fantastiskt vackert på samma gång.

Meditation på Hiaklitten vid Åkulla bokskogar.

Juni

I juni skrev jag om när livet tar oväntade vändningar, i samband med att både mina drömmar och mitt hjärta gick i kras. Det kändes otroligt tufft där och då, men såhär i efterhand inser jag att det fanns en mening även med det. Och att allting är som det ska. Tiden, yogan och meditationen har gett perspektiv och jag känner ingen sorg, smärta eller ånger – bara tacksamhet.

Hursomhelst flyttade jag för fjärde gången… inom loppet av ett halvår, och landade i mina hemtrakter. Fantastiskt nog löste det sig med både jobb, boende och en plats att bygga mitt tiny house på, under ett enda samtal med en av mina tidigare arbetsgivare. Kände en enorm lättnad och tacksamhet efter det samtalet.

Ett par veckor senare inföll midsommar/sommarsolståndet, då jag och min bästa vän spenderade en väldigt fin helg tillsammans med ett härligt gäng på Omberg.

Tillsammans med min vackra själssyster, Atefeh.

Glada tjejer på konsert med Anna Vild och Sophie Von Matérn uppe på Omberg under midsommarafton. Magin var total med två (!) regnbågar i bakgrunden.

Från det ena till det andra, så började jag jobba som byggnadsingenjör igen i slutet av juni, efter ett uppehåll på ca 2,5 år (delvis pga min utmattning).

Juli

I juli skrev jag om tankar, misslyckanden & inre kritik, och började så smått komma in i jobbet igen. Dessutom hälsade jag på hos en kille i Östergötland som bygger ett tiny house.

Inser att jag inte skrivit något inlägg om det besöket ännu… Kanske dyker det upp här framöver, eller också får jag höra med honom om jag kan hälsa på igen. (Råkar nämligen veta att han har kommit en bra bit sedan jag var där i somras och att det blir väldigt fint!)

Augusti

I slutet av juli/början av augusti gick en av mina drömmar i uppfyllelse och jag gjorde en oförglömlig resa till den Europeiska Yogafestivalen i Frankrike.

Det var transformerande, omtumlande och alldeles underbart på samma gång. Är så oerhört tacksam för den erfarenheten!

Dessutom hann vi spendera lite drygt ett dygn i Paris, efter den nio dagar långa festivalen, vilket var väldigt fint.

I övrigt for jag en hel del till Linköping under hösten, för att få ihop de 20 yogaklasserna jag behövde gå på för att få mitt lärarcertifikat.

September

I september började jag hålla egna yogaklasser, en gång i veckan. Det kändes stort och himla fint på samma gång.

En annan sak som var fin denna månad, var festivalen i Bollebygden som bandet Sat Sisters anordnade. Min vän Atefeh är medlem i bandet, och under helgen bjöds det bland annat på yoga, dans, kakaoceremoni, musik och gongavslappning. Jag var också med på ett litet hörn och höll i en breathwalk, dvs en form av gående meditation, i naturen.

Hursomhelst blev det en väldigt härlig och lyckad helg, fylld av fina stunder och vackra möten.

Under september skrev jag även ett inlägg om att sänka ambitionsnivån och bjöd dessutom på en rundtur i mitt hem.

Oktober

I oktober fick ni följa med mig en helt vanlig onsdag o kika in i min vardag.

Jag skrev också ett inlägg om första steget till mitt Tiny House, där jag berättade lite om min trailer.

I full färd med att slipa och måla mitt underrede.

Dessutom var jag tillbaka på Mangalam en helg, för en återträff med yogalärarutbildningen. Så himla fint! 💚

November

I november berättade jag om hur mitt Tiny House kommer att se ut och delade bland annat med mig av den tänkta planlösningen.

Under denna månad påbörjade vi även ett stort projekt på jobbet – roligt och spännande på många sätt, men på samma gång resulterade det i en hel del övertid för min del…

December

I december delade jag med mig av mina tankar och erfarenheter av att börja jobba efter utmattning, samtidigt som jag rent krasst jobbade mer än vad jag egentligen känner att jag mår bra av.

Swish sa det, och så var det jul. Jag firade en stillsam och avskalad sådan med en av mina närmsta. Så himla skönt att skippa all stress och julhets! Ledigheten var verkligen både efterlängtad och välbehövlig nu.

Veganskt julbord i all sin enkelhet. Den griljerade rotsellerin och ”köttbullarna” (gjorda på bla. solrosfrön) var otroligt goda! Aubergine-”sillen” var inte heller dum.

Lagom när juldagarna passerat infaller min födelsedag, den 27:e december. Dagen till ära var jag på spa! (Det tillhör inte direkt vanligheterna, tror bara jag varit på det en gång tidigare…) Hursomhelst var det ett fint och skönt sätt att spendera min 28:e födelsedag på.

Igår var min syster och syskonbarn på besök, och idag kommer min bästa vän hit – så mysigt! Vi får väl se om vi skålar in det nya året med varm choklad’mjölk’ även i år 😉

Nåväl, där var några glimtar från det gångna året. Självklart har det hänt oerhört mycket mer, både fantastiskt vackra och utmanande/ledsamma saker.

Är så tacksam för livet, alla magiska möten och den resa jag gjort under det här året. Samt för alla vackra själar som på ett eller annat sätt varit/är en del i mitt liv 💚

Avslutningsvis vill jag tacka för era varma och uppmuntrande ord, för all pepp och kärlek under året. Det är så himla fint att läsa era kommentarer, de betyder mycket för mig. Tack hörrni!

Hoppas ni haft en riktigt fin jul allesammans. Ta hand om er, och Gott Nytt År! 💚 Massa kramar

Ps. Det vore fint att läsa om hur ditt år har varit, lämna gärna en kommentar och berätta med några rader här nedan!

Relaterade inlägg:
Årsresumé 2017
Årsresumé 2018 (del 1)
Årsresumé 2018 (del 2)

Kommentarer

Gillade du det här inlägget? Dela det gärna med dina nära och kära! ♥

Att börja jobba efter utmattning

Nu har jag jobbat halvtid som byggnadsingenjör i hela fem (!) månader, efter ett uppehåll på drygt två i samband med min utmattning.

Att vara tillbaka igen är både utmanande och läkande på samma gång. Jag trodde verkligen att jag var i princip helt återställd, men har insett att det är svårt att avgöra helt, sålänge man inte ’utsätts’ för samma press som tidigare.

Första veckorna på jobbet kände jag mig väldigt stressad (utan någon egentlig anledning) och var helt slut när jag kom hem. En dag frågade min chef hur det gick med en uppgift och jag svarade lite ursäktande att den inte var riktigt klar. ”Nej, alltså det är ingen brådska” sa han då.

Va! Är det inte? Jag hajade till och insåg att det fortfarande satt så djupt rotat i mig att jobba under tidspress, att jag liksom omedvetet förutsatt att det alltid är bråttom… Där och då punkterades min föreställning som en ballong, o jag kunde äntligen genomskåda och släppa taget om den.

Det har verkligen hänt massor, på alla möjliga plan i mitt liv, sedan jag blev utmattad.

Jag har förändrats mycket under dessa år och har ett helt annat perspektiv nu. Vilket resulterar i att jag blir medveten om en hel del gamla präglingar och föreställningar…

En sådan sak som jag kommit i kontakt med, är rädslan för att göra fel. Jag har insett att jag varit livrädd för att göra misstag i jobbsammanhang och därför gjort mitt yttersta för att undvika det.

Den insikten sjönk in när jag kom på mig själv med att dubbelkolla/kontrollera saker X antal gånger i jakten på fel… I samband med det funderade jag över vad det värsta var som kunde hända, om det faktiskt blev fel – och kom fram till att det oftast inte är så farligt.

Kanske är det dessutom så att det inte finns några misstag egentligen, utan bara lärdomar?

I övrigt får jag återkommande påminna mig själv om att mitt verkliga värde inte baseras på vad jag presterar.
Jag är inte mina prestationer.
Vi, är inte våra prestationer.
Så självklart egentligen, men förvånansvärt lätt att glömma bort emellanåt.

Apropå prestationer förresten, så har nog en liiiten del av mig alltid vetat att jag (för det mesta) gör ett bra jobb – samtidigt som den perfektionistiska och överambitiösa delen av mig aldrig riktigt tyckt att det varit bra nog…

Hursomhelst så har antingen min chef blivit bättre på att uttrycka uppskattning och uppmuntran, eller också har jag blivit bättre på att ta emot den. Alternativt är det en kombination av de båda. Oavsett vilket, så känns det väldigt fint och helande. Jag inser att jag faktiskt gör ett bra jobb!

Dessutom kommer jag (till min förvåning och förtjusning) ganska ofta på mig själv med att tycka att ingenjörsjobbet är kul igen!
För det mesta.

Vissa arbetsuppgifter är roligare än andra; lyckan när man får klippa och klistra på arbetstid!

Annars då, hur känns det egentligen att jobba igen efter utmattningen? För det första har jag ju verkligen varit privilegierad på det sättet att jag fick ett ordentligt avbrott när jag blev sjuk, vilket gjort att jag hunnit få distans, perspektiv och tid för att läka. Något jag är oerhört tacksam för.

Idag har jag i princip inga, eller ytterst få symptom kvar efter utmattningen. Men det har tagit tid. Vissa saker fixade jag ganska snart efter sjukskrivningen, medan andra saker (som tex att köra bil) länge var utmanande för mig.

Jag kan fortfarande hamna någon form av ’halv-apatiskt’ läge emellanåt, där jag liksom ”stänger ner”. Vilket antingen resulterar i att jag kör på utan att känna efter (trots att jag är helt slut) eller också i att jag inte orkar röra en fena.

Men jag har lärt mig känna igen mina varningstecken, tar dem på allvar och försöker prioritera in extra tid för återhämtning o vila när jag känner att jag behöver det.

Promenader i naturen är verkligen balsam för både kropp & själ

En annan sak som jag tror underlättat att börja jobba igen för min del, är att jag inte är tillbaka på den arbetsplats där jag blev sjuk. (Nu blev jag såklart inte utmattad enbart på grund av jobbet, även om det var en bidragande faktor)

Förvisso jobbar jag hos en tidigare arbetsgivare, på gott och ont. Det finns verkligen för- och nackdelar med allt. På minussidan har jag bland annat noterat att det är lätt att falla in i gamla mönster, vanor, roller, osv. Och på plussidan så kommer man ju tex snabbt in i rutinerna igen, man har liksom lite koll på läget och känner sig ganska snabbt hemma.

För en tid sedan fick jag frågan hur jag tycker det funkar att jobba halvtid, hur jag lägger upp tiden och om jag känner att jag hinner med. Det korta svaret är att jag trivs med att jobba halvtid, det känns lagom. Som det är nu känner jag inte att jag varken vill eller orkar jobba mer än så.

Jag har valt att fördela mina 20 timmar/vecka på tre dagar och jobbar vanligtvis 8-16, tisdag-torsdag. Om jag känner att jag hinner med varierar. I byggbranschen jobbar vi i princip uteslutande i projektform, vilket innebär att mängden arbete varierar mycket. Ibland är det massor att göra och ibland är det lite lugnare.

Just nu har vi precis dragit igång med ett stort projekt, vilket i praktiken innebär att jag skulle kunna jobba heltid och mer därtill… Det är en aning utmanade får jag lov att erkänna, för å ena sidan vill jag ställa upp för företaget – och å andra sidan har jag min hälsa och mitt välmående att ta hänsyn till.

Jag försöker hitta någon form av balans, men rent krasst har det blivit en hel del övertid de senaste veckorna… (Därav har det inte funnits varken tid eller ork att uppdatera bloggen tyvärr). Försöker dock känna av mina gränser, hälsan är viktigast.

I övrigt är jag väldigt tacksam för att min chef är så smidig. Om jag tex behöver vara ledig en tisdag, brukar det för det mesta gå fint att jobba in tiden på måndan eller fredan istället. I mina ögon är det guld värt, och jag värdesätter verkligen den typen av flexibilitet.

Väckte det här inlägget något hos dig, och i så fall vad? Vad har ni för tankar och erfarenheter kring dessa saker? Berätta gärna i en kommentar!

Hoppas ni får en fin fortsättning på veckan allesammans. Ta hand om er! ♥ Kramar

Tips på relaterade inlägg:
Psykisk ohälsa & utmattning
Det är svårt att hålla sig frisk & sund i ett sjukt samhälle
Utmattning & vägen tillbaka
Slow living
Trött på ideal, dieter & kroppshets

Kommentarer
Gillade du det här inlägget? Dela det gärna med dina nära och kära! ♥

Så kommer mitt Tiny House att se ut

Det har äntligen blivit dags för några sneak peeks av mitt lilla hus på hjul!

Visserligen är ingenting hundra spikat ännu (varken planlösning, materialval eller ritningar) men i stora drag har jag ändå landat i hur jag vill ha det.

Utvändigt blir huset 8,8 m långt och 2,5 m brett, vilket ger en invändig yta på ca 18 kvm.


Planlösning

Sektioner

För att få en känsla för proportionerna: köket (nr 6) är tre meter långt

Från marknivå till nock blir huset strax under 4 meter. Trailern är ungefär 75 cm hög, vilket ger en invändig takhöjd på ca 2,30-2,90 m.

Sovloftet hamnar på ungefär 1 meters höjd, vilket gör att jag (som är 1,72 lång) kommer kunna stå på loftet utan att slå i huvudet. Det är väl inte helt nödvändigt egentligen, men absolut ingen nackdel heller.
Under loftet blir det förvaring (av kläder, säsongsbetonade saker, osv).

Modellen/ritningarna har jag gjort i Revit Architecture – det kändes naturligt att välja det programmet eftersom jag är van vid det från jobbet

Jag har som sagt inte landat helt i vilka material eller färger det blir på huset ännu, det beror såklart till stor del vad jag lyckas få tag på – eftersom jag gärna vill använda så mycket återbrukat material som som möjligt.

Tanken är dock att skapa kontraster och bryta av fasaden med olika strukturer/kulörer/material. Drömmen vore att hitta korrugerad plåt (helst med patina) för att markera entrén på framsidan + fönstret på baksidan, och eventuellt kombinera det med en liggande träpanel.

Kontrasten mellan trä och plåt är så fin! Boulder Tiny House, från Rocky Mountain Tiny Houses.

Som det ser ut i dagsläget kommer jag att dra igång med det fysiska arbetet först till våren, framförallt med tanke på väder och vind. Samtidigt ger det mig tid att landa i alla lösningar, räkna lite på vikter/hållfasthet, få klart ritningar, samla ihop material, osv.

Blir så glad varje morgon när jag ser inspirationskollaget för mitt tiny house. Det hjälper mig att hålla motivationen uppe och är en fin påminnelse om vart jag är påväg
Neutralt…
…eller lite mer färg? Det ska bli kul att kika på materialval och färger längre fram!

Framöver tänkte jag skriva ett inlägg där jag samlar de viktigaste punkterna att fundera över, om man är sugen på att bygga ett hus på hjul.

Det finns nämligen ett gäng frågor som det är klokt att besvara, innan man plockar fram papper och penna eller sätter sig vid datorn för att börja skissa/rita.

Självklart kommer jag även berätta mer om hur jag har tänkt, vilka lösningar jag har valt, osv. Ni kommer fortsatt få följa min process helt enkelt!

En del av mitt digitala inspirationskollage på Pinterest

Lämna gärna en kommentar om du funderar över något, eller om det är några speciella frågor/ämnen på temat som du vill läsa mer om!

Ta hand om er! 💚 Kramar

Relaterade inlägg:
Besök Ingemar som bygger ett Tiny House
Ett enklare liv – att bo på liten yta
Kika in i mitt hem
Möt Lina som byggt & bor i ett Tiny House
Första steget till mitt Tiny House – trailern

Kommentarer
Gillade du det här inlägget? Dela det gärna med dina nära och kära! ♥

Första steget till mitt Tiny House: trailern

Jag har väntat, längtat (och varit ganska frustrerad) de senaste tre månaderna över att jag inte lyckats få hem den trailer som jag ska bygga mitt tiny house på.

Just underredet är ju en ganska väsentlig del av konstruktionen och det är svårt att komma igång ordentligt utan det. Komiskt nog fick jag kalla fötter när killen från åkeriet äntligen hörde av sig för några veckor sedan och bekräftade att de hade en körning i de trakter där mitt släp stod.

”Vi kan hämta ditt underrede på torsdag eller fredag denna vecka, blir det bra?” Eeeh…. jaa, det blir bra… Eller? Ska jag bygga? Kommer jag fixa det här? Vad sjutton ger jag mig in på? Jag noterar rädslan som dyker upp i mina tankar. Att få hem släpet blir på något sätt så konkret… det är dags att bestämma sig för om jag verkligen ska gå från plan till handling, ett beslut jag trodde att jag redan tagit, men när det väl gäller så tvekar jag…

Tills jag inser att det är rädslan för att misslyckas som spelar mig ett spratt. Jag skrattar åt den, tar ett djupt andetag och kastar mig sedan handlöst in i mitt drömprojekt. Nu jäklar, nu kör vi!

När kranbilen som transporterat min trailer väl rullar in i Tranås förundras jag över två saker:
1. hur otroligt långt släpet är (jag har alltså inte sett det med egna ögon tidigare) och 2. lyckan som fullkomligt bubblar inombords!

När jag är ensam kan jag inte låta bli att ta några glädjeskutt, eller, jag studsar snarare omkring som en bumbibjörn med världens bredaste leende. Jag har drömt om att bygga ett eget litet hus på hjul de senaste tio åren – och nu, nu är det äntligen dags!

tiny house - underrede, släp, trailer

Med handen på hjärtat kan jag säga att jag inte har full koll på alla steg eller moment som det här projektet kommer att innebära. Men jag har insett att det inte behövs. Jag måste inte veta allt i förväg, utan kan istället ta en sak i taget, steg för steg.

Är det något som jag inte har koll på, så är det ju bara att ta reda på det eller fråga någon som vet.

En vän hjälpte mig tex att bedöma skicket på underredet och vad som behövde göras med det. Som tur var, visade det sig vara i bättre skick än jag vågat hoppas och tro.

Jag började med att spola av släpet med högtryckstvätten, för att sedan knacka bort rost med en hammare (ytterst lite) och slipade sedan bort resterande ytrost med en vinkelslip försedd med en stålborste.

Jag har aldrig hållit i en vinkelslip tidigare… än mindre bytt kapskivan till en stålborste. Men med hjälp av google, en vän + en kollega så löste sig det med.

Det framgår inte alls på bilderna hur tung den där rackarns vinkelslipen är, men jag hade skaplig träningsvärk efteråt kan jag säga… 😂

Efter att jag slipat, la jag nästan två timmar på att torka av hela underredet med målartvätt. Det ska tilläggas att hela trailern (inkl dragstången) är 10 meter lång.

Lunchpaus medan målartvätten torkar

Det var ljuvligt att måla efter att ha kämpat med vinkelslipen kan jag säga. Inte det minsta tungt fysiskt, samtidigt som man snabbt såg skillnad.

Kontrasten mellan omålade och målade ytor

Med det sagt, tog målningen en del tid. Det var ganska många ytor, vinklar och små skrymslen som inte var helt lätta att komma åt.

Jag la nog ca 4,5 timme av fredagen, 9,5 timme av lördagen och 6,5 timme av söndagen på att slipa och måla. Så totalt runt 20 timmar, men då har jag inte räknat bort pauser.

Fast å andra sidan la jag ju lite tid på att spola av släpet med högtryckstvätten förra helgen, så det landar nog omkring 20 timmar iallafall.

…Nu till de obligatoriska före- och efterbilderna 😉

Före…
…och efter!
Det blev lite skillnad minsann!
Lycklig tjej!

Det känns så himla fint att underredet är iordning nu! Okej, jag har träningsvärk, sönderskrubbade knän (efter att ha krupit omkring på dem) samt en omplåstrad hand. Eeeh ja, jag råkade slinta med stämjärnet när jag skulle öppna ena färgburken… (😂👌)

Men på det stora hela har det flutit på jättebra! Är faktiskt imponerad både av min egen insats och resultatet måste jag säga. Samt supertacksam för allt stöd, support och hjälp jag fått av vänner och kollegor.

To be continued… Tills dess, ta hand om er! 💚


Relaterade inlägg:
Så kommer mitt Tiny House att se ut
Möt Lina som byggt & bor i ett Tiny House
Ett enklare liv – att bo på liten yta
Besök Ingemar som bygger ett Tiny House
Compact living & kvadratsmarta tips
Livet just nu – tiny house, yoga, flytt & förändring

Kommentarer
Gillade du det här inlägget? Dela det gärna med dina nära och kära! ♥

En helt vanlig onsdag

…ringer klockan vid 04:45, men idag är jag trött så jag ligger kvar en stund och mornar mig. En halvtimme senare går jag upp, dricker ett stort glas vatten och smiter in på toan.

Min kelsjuka katt springer kring benen och jag är nära att snubbla över honom flera gånger, innan vi till slut hittar till yogamattan båda två. Eller ja, han hinner alltid först och väntar där på mig, för att sedan ligga precis intill mig under hela sadhanan.

När klockan är sju har jag hunnit med ett yogapass, en stunds avslappning och meditation – och är redo att möta dagen. Dags att fixa frukost och göra sig i ordning!

Favvofrukost: gröt gjord på müsli, kryddad med kanel, kardemumma, gurkmeja och salt, samt toppad med frukt, bär och jordnötssmör.

Kring 7:45 går jag till jobbet och är på plats fem minuter senare (yes, det är nära och bra!)

Som tidigare nämnt jobbar jag alltså halvtid som byggnadsingenjör, och har valt att fördela tiden på tre dagar. Så tisdag-torsdag jobbar jag mellan 8-16.

Några sneakpeaks från mitt jobb. (Och nej, bilderna är inte tagna under arbetstid)

Eftersom företaget jag jobbar på är litet, så är arbetsuppgifterna ganska varierande. Jag ritar en hel del i cad och revit, tar in offerter, beställer material och liknande.

Sen blir det en del kontakt med kunder/beställare och leverantörer, samt ett och annat byggmöte. Ibland går jag även in och täcker upp lite i dotterbolaget som äger och förvaltar fastigheter. Och så är tanken att jag ska sköta företagens hemsidor framöver.

Vid 9:30 har vi frukost/fika. Jag dricker vanligtvis en kopp té och tar ibland en frukt, beroende på hur stadig frukost jag ätit.

Vid tolv kilar jag hem för att äta lunch. Det är ganska skönt att få lite luft och miljöombyte mitt på dagen tycker jag.

Ibland lägger jag mig faktiskt en stund på sängen och gosar med katten när jag har ätit, men idag valde jag att ta en kort promenad i närmsta park istället – så härligt!

Det känns skönt att röra på kroppen och få lite dagsljus, eftersom mitt jobb för det mesta är ganska stillasittande och inomhus.

Till klockan 13 är jag tillbaka på kontoret igen, för att jobba fram till 16.

Därefter kilar jag hem för att äta, duscha och förbereda inför min yogaklass som börjar vid 18:30.

Rågbröd med jordnötssmör och äpple är så gott! Avnjuts gärna tillsammans med en kopp té, några dadlar och senaste numret av Kloka Hem.

Lyxigt nog ligger yogalokalen precis i huset bredvid, så det är kanske femton meter från dörr till dörr. Väldigt praktiskt! (Är såå tacksam 🙏)

Såhär ser det ut innan jag fixat iordning lokalen…

…och såhär ser det ut efter! (Jag plockar alltså grejerna fram och tillbaka inför varje tillfälle)

Min yogaklass börjar som sagt vid halv sju och håller på till åtta, men jag brukar vara på plats nästan en timme innan för att hinna förbereda och landa ordentligt innan eleverna kommer.

Ofta pratar vi lite efteråt, plus att det såklart tar en stund att plocka ordning även efter klassen, så klockan brukar vara någonstans runt halv nio – kvart i nio innan jag har hunnit landa hemma.

Väl hemma brukar jag byta om och sedan göra en kopp guldmjölk (tro mig, man vill inte ha vita kläder på sig när man gör golden milk, gurkmejan i den kryddiga drycken ger fläckar som är extremt svåra att få bort…)

Hursomhelst, runt nio tog jag min kopp med guldmjölk och satte jag mig vid datorn för att skriva ihop det här inlägget.

I skrivande stund har klockan hunnit bli halv elva och det är därmed hög tid att sova, eftersom morgondagen ser ut ganska exakt som idag.

Enda skillnaden är egentligen att jag åker till Linköping för att gå på en yogaklass istället för att hålla en egen. Vanligtvis är jag hemma runt halv tio-tio på torsdagar, så det blir ganska långa dagar. Samtidigt älskar jag yogan och den ger mig mycket energi, så hittills har det gått fint.

Jag brukar också tillåta mig själv att ta det lite lugnare under fredagen/helgen för att landa efter veckan.

Yes, så ser mina onsdagar (och torsdagar) ut just nu. Fick frågan för en tid sedan om jag kunde skriva just ett sånt här inlägg där ni får följa mig en helt vanlig dag, och självklart fixar vi det.

Hoppas ni har en riktigt fin vecka allesammans! 💚 Som alltid får ni väldigt gärna lämna en kommentar om ni har några frågor, tankar eller funderingar. Kram på er!


Relaterade inlägg:
En dag i mitt liv
Utmattning & vägen tillbaka
Bli (kli)matsmart – 5 enkla tips
3 x Yogatips
Det är svårt att hålla sig frisk & sund i ett sjukt samhälle


Kommentarer
Gillade du det här inlägget? Dela det gärna med dina nära och kära! ♥

Kika in i mitt hem

Nu har jag snart bott i Tranås i 3,5 månad (helt galet vad tiden går!) och det har blivit dags för en liten rundtur i mitt nya hem.

Allra först vill jag bara tacka för alla fina kommentarer till föregående inlägg, era ord värmer verkligen 💚 Jag har bestämt mig för att försöka sänka min ambitionsnivå och variera de längre och djupare inläggen med lite kortare och inte fullt lika bearbetade texter framöver. Hoppas och tror att det kan bli bra!

Men nu till rundturen.

Huset jag bor i är byggt 1923 och rymmer fem lägenheter. Utsidan är välbevarad och har en väldigt fin entré – den luras dock lite…

Det är lika roligt varje gång man öppnar ytterdörren och ser förvirringen hos de som kommer på besök. Omedvetet förväntar man sig nämligen att komma in i ett pampigt trapphus, men möts i själva verket av en mikroskopisk hall med två lägenhetsdörrar. 😂👌

Nåväl, det första man möts av när man kommer in i min lägenhet är… en tjock katt! Eller jag menar en hall och köket rakt fram. 😉

Till höger ligger badrummet och vardagsrummet.

Som tidigare nämnt ägde jag egentligen inte direkt några möbler längre. (Dels eftersom de varit överflödiga som jag bott på sista tiden, men också med tanke på mina tiny house-planer)

Men nu har jag tillfälligt blivit med köksbord och stolar igen. Kunde inte låta bli att slå till när jag hittade ett set på marketplace för nån hundring. Det kändes som en billig och miljövänlig lösning, som underlättar vardagen, tills mitt lilla hus på hjul är klart.

I övrigt kom jag på att det går att utnyttja en del av köket som dator-/kontorsplats. Alla sätt är bra utom de dåliga!

Plockade bara ut hyllplanen i underskåpet för att få utrymme för benen. Inte super-ergonomiskt, men det funkar.

I anslutning till köket ligger sovrummet.

Där har jag en liten kudd-/läshörna på golvet.

I sovrummet finns också en kakelugn, så mysigt! Tyvärr får jag inte elda i den, men det går fint att ställa in ett par ljus eller så.

I vardagsrummet finns ytterligare en kakelugn…

…och min yogamatta. And that’s pretty much it! 😉 Jag har alltså inga möbler eller så i vardagsrummet.

Lägenheten är egentligen onödigt stor för mig, det är en tvåa på 57 kvadrat. Jag hade lätt klarat mig på mindre än hälften, men är samtidigt oerhört tacksam över att det löste sig så smidigt med boende.

Det är också väldigt praktiskt att ha så nära till allt – jobbet, mataffären och närmsta park/naturområde ligger mindre än fem minuters promenad bort, vilket är guld värt.

Med det sagt är jag verkligen en lantis i hjärtat och drömmen/planen är att flytta ut på landsbygden igen framöver.

En sak som är väldigt fin dock, är att när jag sitter/ligger på min yogamatta så ser jag inget utav Storgatan som ligger fem meter från fönstret, utan bara trädkronorna. Vardagslycka! 💚

Förresten har jag ett tips på ett billigare och miljövänligare alternativ till insynsskydd av plast, nämligen filmjölk (!) Japp, du läste rätt – filmjölk.

Det är bara att dutta på med en svamp på glaset, och för att få en rak linje upptill använde jag mig av frystejp. Filmjölken luktar ingenting när den torkat, det möglar inte och är bara att torka bort med en fuktig trasa när man vill.

(Sen kändes det i ärlighetens namn märkligt att handla filmjölk efter att ha ätit en helt växtbaserad kost i några år nu, men ja…)

Avslutningsvis är det bara badrummet kvar, och det är det inte så mycket att säga något om egentligen…

Ett gammalt loppisfyndat silverfat funkar fint som tvålkopp.

Yes, där hade ni en liten rundtur i mitt nuvarande boende. Har du några frågor, tankar eller funderingar så får du såklart gärna lämna en kommentar! (Lovar att försöka besvara tidigare kommentarer så snart som möjligt)

Önskar alla en riktigt fin fortsättning på veckan 💚 Ta hand om er! Kramar


Relaterade inlägg:
Vad är minimalism?
Möt Lina som byggt & bor i ett Tiny House
Tankar om prylar, minimalism & ’slit och släng’
Ett enklare liv – att bo på liten yta
Minimalism & frivillig enkelhet kan förbättra ditt liv (och världen)

Kommentarer
Gillade du det här inlägget? Dela det gärna med dina nära och kära! ♥

Dags att sänka ambitionsnivån?

Jag vet inte hur många halvfärdiga blogginlägg som ligger i min utkast-mapp just nu, men det är ett gäng kan jag säga. Jag har satt mig ner många gånger och börjat skriva, men inte haft tillräckligt med tid för att göra klart inläggen.

När en lucka väl dykt upp och jag tänkt färdigställa inlägget har i regel en eller ett par veckor passerat – och då känns inlägget som jag tidigare påbörjat inte längre lika aktuellt eller inspirerande. Så då har jag istället börjat med ett nytt, som inte heller blivit färdigt… och sedan har det fortsatt så.

Bland alla utkast finns exempelvis ett halvfärdigt inlägg från Paris, i samband med att jag var på Yogafestivalen i Frankrike i somras…

Jag vill gärna att innehållet här på bloggen ska hålla en viss nivå, och har därför låtit bli att publicera inlägg som jag inte är helt nöjd med. Men kanske är det så att jag behöver sänka kraven och min ambitionsnivå en aning?

Är det inte roligare att faktiskt publicera kortare/enklare/mindre genomarbetade inlägg, än att inte dela något alls? För som livet ser ut just nu har jag helt enkelt inte möjlighet att lägga lika mycket tid och energi på bloggen som jag gjort tidigare.

Det är utmanande för mig. Och tro mig, jag har tidigare försökt att sänka ambitionsnivån – utan någon större framgång ska tilläggas 🙈😂 Men nu är det nog dags för ett nytt försök.

I övrigt har jag också noterat att ju längre tid det går mellan inläggen, desto ”nojigare” blir jag. Alltså efter att jag fått en idé till ett inlägg, så dyker exempelvis tankar som ’äsch, det är väl ingen som vill läsa om det’ upp. Haha, snacka om att ens ego gillar att sätta krokben för en!

Nu behöver man ju inte varken lyssna eller tro på den typen av tankar, men jag noterar att de dyker upp emellanåt.

Tack vare yogan har jag blivit mer medveten om mina tankar, och att de bara är just det – tankar.

Jag noterar också att jag i vissa fall begränsar mig själv när det gäller innehållet på inläggen – för att de inte faller inom ramen för de kategorier eller ämnen jag vanligtvis skriver om… Kanske bör jag släppa även på dessa tankar och bara skriva om det som faller mig in i stunden?

Skulle ni tex vilja läsa om mina reflektioner av att vara tillbaka i min hemstad och på jobbet som byggnadsingenjör, efter drygt två års uppehåll?
Skulle det vara intressant/kul att kika in i mitt nuvarande boende?
Berätta gärna vad du tycker i en kommentar här nedan!

En liten sneakpeak från mitt nuvarande hem.

Avslutningsvis (och helt utan sammanhang) vill jag bara nämna att jag nu har börjat hålla egna yogaklasser! Det känns himla fint och kul på samma gång 💚

Har du vägarna förbi Tranås är du varmt välkommen! (Mer info hittar här)

Apropå yoga förresten, så är ett annat tips att besöka Festivalen i Bollebygden nu i helgen! Jag ska dit och kommer hålla en breathwalk med meditation i naturen under lördagen.

Hoppas ni har en fin vecka allesammans. Ta hand om er! 💚 Kramar

Ps. Kom ihåg att lämna en kommentar om innehållet i kommande inlägg! Eller vad du känner för 😘

Relaterade inlägg:
Glimtar från yogamattan
Meningsfullhet & lycka
Livet som högkänslig
Yoga, meditation & hållbar livsstil


Kommentarer


Gillade du det här inlägget? Dela det gärna med dina nära och kära! ♥

En oförglömlig resa

Jag hoppar högt och ger ifrån mig ett glädjetjut när jag avslutat telefonsamtalet. För att i nästa sekund inse att jag skrämt livet ur min stackars granne, som frågande tittar på mig genom fönstret.

Den sista pusselbiten föll precis på plats, och min glädje vet ingen gräns! Jag börjar skratta och studsar sedan runt som en bumbibjörn i lägenheten.

Insikten når mig: jag ska till Frankrike och den Europeiska Yogafestivalen!! Något jag drömt om det sedan jag påbörjade min yogalärarutbildning, men inte trott var möjligt. Inte nu, inte i år.

Men ibland händer det sig att de mest osannolika saker faller på plats. Och så står man där, förundrad, upprymd och överväldigad av tacksamhet – samtidigt som man knappt vågar tro att det är sant.

Ett par dagar senare är jag på väg.
På väg till Chateau de Fondjouan som ligger på den franska landsbygden, i närheten av Blois, ca 2,5 timmes tågfärd söder om Paris.

Varje år möts 2-3000 personer från hela världen här, för att under åtta dagar utöva kundaliniyoga tillsammans. Schemat är fullspäckat med yogaklasser, workshops, dans, konserter, meditation och mycket mer – från tidig morgon till sen kväll. (Vilket i praktiken innebär från kl 04 till 22… 😅)

Jag brukar vanligtvis känna att det är utmanande att vistas på platser med mycket människor, och blir lätt överväldigad av alla intryck. Men till min förvåning kände jag inte alls så under de här dagarna! Tvärtom, det var en väldigt fin upplevelse att vara omgiven av så många likasinnade, samt att yoga/meditera i en såpass stor grupp.

Vi ska inte ens prata om när 2000 människor sjunger ett mantra tillsammans – alltså JÖSSES vad kraftfullt det är! Det kändes som att varenda cell i hela kroppen vibrerade till ljudvågorna.

Apropå att vara många, så är jag imponerad över hur smidigt saker och ting flöt på rent praktiskt under veckan. Det är ju trots allt lite jobb med att tillgodose några tusen människors dagliga behov i form av bland annat mat och vatten.

Men det löstes genom att alla besökare delades in i olika seva-grupper. Seva betyder ’selfless service’ och innebär i praktiken att alla hjälps åt med det som behöver göras. Vissa grupper hade hand om städningen, andra om väckningen på morgonen. Några spelade musik eller lagade mat, medan andra tog hand om disken, osv.

Jag hamnade i ’vegetable chopping’ och min grupp hade seva varannan morgon. Vi var då ett ganska stort gäng som skalade och hackade alla grönsaker under några timmar.

Det blev en hel del, eftersom det som sagt skulle räcka till ett par tusen. Förmodligen skar jag lika mycket lök under dessa dagar som jag gjort totalt i mitt liv hittills! Men det kändes fint och var väldigt mysigt, rinnande lök-ögon till trots 😉

Middag bestående av mungbönsgryta med ’hot sauce’, sallad, kokta morötter och rödbetor – så gott! Samtliga måltider intogs utomhus i långa rader under träden

Trots att det var varmt under dagarna (säkert runt 30 grader) så sjönk temperaturen rejält under nätterna. Det var lite oväntat, jag har inte alls räknat med att det skulle vara 12-14 grader när vi vaknade i tältet på morgonen. (Brr!)

Hursomhelst, en av dessa kyliga morgnar la jag mig på rygg på yogamattan och betraktade stjärnhimlen, medan de andra reciterade Japji under sadhanans första del. Det var verkligen underbart – jag var så närvarande, tacksam och lycklig i den stunden.

Jag såg flera stjärnfall men insåg att jag inte önskade mig något alls – där och då hade jag ju redan allt. Det var en oerhört fin känsla, och en vacker påminnelse om att jag inte behöver en massa saker eller annat, för att vara lycklig.

Att betrakta stjärnorna, invirad i en varm filt, omgiven av sjungande människor – fyllde mig med en sådan enorm värme och kärlek. Enligt mig är dessa stunder de allra vackraste i livet, det vill säga när vi är så närvarande att vi kan se (och uppskatta) storheten i det lilla ♥

Apropå sång och sjungande medmänniskor, så är det förresten snart ett år sedan jag kom i kontakt med mantra-musik på allvar. Det var i samband med att jag påbörjade min yogalärarutbildning – och jag blev förälskad på stört! Sedan dess lyssnar jag nästan uteslutande på mantra-musik.

Hursomhelst fastnade jag ganska snabbt för Tera Nam / Hansu Jot och har lyssnat mycket på hans musik sedan dess. Därför blev jag väldigt glad när jag såg att han och Za Rah höll flera workshops under festivalen!

Hansu Jot, Za Rah och jag

Självklart besökte jag en av dem, och den var verkligen jättefin ♥

Är du nyfiken på hur mantra-musik / Hansu Jot låter? Lyssna här!

I övrigt ägnades tre utav festivaldagarna helt åt gruppmeditation, eller vit tantra som det kallas. Det är alltså en meditationsform som görs parvis i en större grupp. Varje meditation är 31-62 minuter lång och man gör 6-8 stycken per dag.

Tänk dig att du sitter i skräddarställning på golvet och placerar handflatorna mot öronen, med armbågarna pekande rakt ut åt sidorna. Sedan sitter du så i 62 minuter utan att röra dig, samtidigt som du hela tiden sjunger ett mantra och har ögonkontakt med personen som sitter mitt emot dig.

Där har ni ett exempel på en meditation vi gjorde. Det var lika utmanande som det låter kan jag lova! 😅 Sedan är det ju såklart inte så att det händer någonting om man tar ner armarna och vilar en liten stund. Men jag och min meditationspartner fixade faktiskt dessa 62 minuter utan paus, tillsammans. Känslan efteråt var fantastisk!

Under många av meditationerna (dvs i samband med den vita tantran) har man som sagt ofta ögonkontakt med sin partner hela tiden. Det kanske låter skrämmande, men min erfarenhet är att det är en väldigt vacker och läkande upplevelse.

Att möta en annan människa (och sig själv) på det djupet, spegla varandras tankar och känslor, samt stötta varandra igenom utmaningarna, är oerhört kraftfullt.

Vitklädd, hudlös och mitt i en läkningsprocessefter tre dagars vit tantra.

Jag är så otroligt tacksam över att jag fick göra den här resan, och framförallt att få dela den med några av de vackra själar jag gick yogalärarutbildningen med ♥

Det har onekligen varit intensiva dagar och en djupt transformerande upplevelse – kantad av smärta och sorg, men framförallt av kärlek, glädje och vackra möten. På många plan har det varit väldigt läkande och jag har fått många fina insikter till mig.

Efter åtta helt fantastiska dagar gick festivalen mot sitt slut, men inte vår resa. Vi hann nämligen med att spendera lite tid i Paris på hemvägen också. Men mer om det i ett kommande inlägg!

Är du nyfiken på kundaliniyoga och vill veta mer? Här hittar du några av de allra vanligaste frågorna och svaren.

Har du några frågor eller funderingar kring resan eller festivalen? Eller kanske något annat du undrar över eller vill dela med dig av? Lämna gärna en kommentar här nedan!

Önskar er allt gott, ta hand om er ♥ Kramar


Relaterade inlägg:
Glimtar från yogamattan
Kundaliniyoga & en inre resa
3 x Yogatips
Min yogaresa – nu, då & framöver
En röd tråd i livet – Hur yoga, kost & hållbar livsstil hänger ihop

Kommentarer
Gillade du det här inlägget? Dela det gärna med dina nära och kära! ♥